I spåret av Sovjetunionens anfall på Finland den sista november 1939 växte det också i Hofors fram en aktivism för Finland. Den socialdemokratiska arbetar-ekommunen hade medlemsmöte samma dag som anfallet igångsattes och mö-tet inleddes med några allvarsamma ord om världsläget och ett fördömande av Sovjetunionen, men inledningsvis blev det inte mer än så. Först när lO:s cir-kulär 1144 nådde de fackliga avdelningarna i början av januari 1940 och med bildandet av en lokalkommitté till Nationalinsamlingen för Finland vid sam-ma tidpunkt tog den lokala aktivismen och diskussionen fart.727 Diskussioner-na inom den lokala fackföreningsrörelsen kom i huvudsak att gälla kommu-nisternas ställning inom fackföreningsrörelsen. I anslutning till detta ska det nämnas att lokalkommittén tillkom genom socialdemokraternas initiativ och precis som i övriga landet hade den en bred politisk och facklig bas.
Målaravdelningen behandlade cirkulär 1144 på två medlemsmöten.728 Efter en livlig debatt och en jämn omröstning beslutade avdelningen att inte god-känna det, vilket fick en socialdemokratisk ledamot att lämna styrelsen. Även gjutaravdelningen avslog cirkuläret.729 Mot beslutet reserverade sig socialisten Artur Björklund och socialdemokraten Gunnar Källberg. Den förstnämnde var aktiv socialdemokrat. Den sistnämnde var medlem av den socialistiska
ar-726 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 30/9 1939.
727 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, e1:12 Korrespon-dens, brev från Nationalinsamlingen för Finland Hoforskommittén 12/1 1940.
728 Arkiv Gävleborg, Svenska Målareförbundets avdelning 177, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll den 26/1 1940 och 14/2 1940.
729 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 20/1 1940.
••
betarekommunen. Denne var också den som ihärdigast argumenterade för ett godkännande. Avslaget sågs inte med blida ögon av förbundsledningen, och till avdelningens medlemsmöte i mars sändes en ombudsman för att förmå avdelningen att upphäva beslutet samt godkänna cirkuläret.730 Också på det-ta möte var debatten livlig. Efter votering segrade, med en rösts övervikt, för-slaget om att ogilla tidigare beslut och med det godkändes cirkuläret. Här ska det påtalas att mötet endast besöktes av sju medlemmar, styrelsen inkluderad.
Föregående möte var bättre besökt och ansågs av dem som argumenterade för tidigare beslut i frågan mer representativt för medlemmarnas syn och skulle därför stå kvar, argument som tillbakavisades av såväl avdelningens ordföran-de som ordföran-den tillreste förbundsfunktionären.
Byggnadsträavdelningen lade utan debatt cirkuläret med godkännande till handlingarna.731 Metallavdelningen behandlade cirkuläret på ett medlemsmö-te i januari.732 Styrelsen föreslog att avdelningen skulle godkänna det, medan företrädare för kommunisterna yrkade på avslag. Med 64 röster mot 32 seg-rade styrelsens förslag, och i konsekvens med beslutet togs två kommunister bort från klubbarnas lista över styrelsenomineringar. Mot beslutet reserverade sig flera kommunister, vilka också meddelade att de skulle överklaga beslutet.
Vilka argument som framfördes i avdelningarnas diskussioner för eller emot cirkuläret framgår inte alltid, men i stort kopplade de som talade för cir-kuläret sin argumentation till det världspolitiska läget och att kommunismen med Molotov-Ribbentroppakten och anfallet på Finland visat sitt rätta ansik-te. De kommunister som yttrade sig lyfte i sin argumentation fram det ode-mokratiska med cirkuläret. Personer som inte var kommunister och argumen-terade mot cirkuläret hade ett lokalt perspektiv i sin argumentation. Dessa såg inte ortens kommunister som ett problem i den lokala fackföreningsrörelsen utan som goda kamrater, såväl på arbetsplatserna som i det fackliga arbetet.
Någon grund för cirkuläret fanns det enligt deras mening inte.733 Inom
gjutar-730 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 14/3 1940.
731 Arkiv Gävleborg, Svenska Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 174, a1:1 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 3/1 1930.
732 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, Protokoll A1: 3, avdelningsmötesprotokoll 21/1 1940.
733 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 20/1 1940.
•
avdelningen förstärktes motståndet mot cirkuläret av en allmänt avog inställ-ning till lO, som artikulerades på flera avdelinställ-ningsmöten, bland annat ansågs det att lO försökte utöka sin makt på bekostnad av förbunden och avdelning-arna.734 Sågverksarbetarna behandlade cirkulär 1144 på ett medlemsmöte i slu-tet av januari 1940.735 Utan diskussion lade man det till handlingarna.
Även fCO behandlade frågan, först styrelsen och därefter på representant-skapets årsmöte. Styrelsen ställde sig bakom cirkuläret samt beslutade att via en skrivelse uppmana ortens alla köpmän och kaféinnehavare att inte stödja eller befatta sig med kommunisterna eller deras press.736 Representantskapet konfirmerade styrelsens beslut samt beslutade att de kommunistiska organisa-tionerna inte skulle få gå med i Förstamajtåget.737
Den socialdemokratiska arbetarekommunen diskuterade frågan på ett med-lemsmöte i januari.738 Till det hade ssU-klubben sänt en skrivelse i vilken den krävde hårdare tag mot kommunisterna, bland annat föreslog de att Folkets Hus skulle stängas för kommunisterna. Förslaget debatterades ingående och alla som uttalade sig var ense i fördömandet av kommunisterna, men kring idén om att utestänga den kommunistiska arbetarekommunen från Folkets Hus gick det inte att forma en majoritet. På mötet framkom det även att några medlemmar hade en inställning till Finlandsfrågan som ansågs stå i konflikt med partiets.
Det handlade om partimedlemmar som i sina fackliga avdelningar argumente-rat mot ett godkännande av cirkulär 1144. Efter en stunds diskussion fick styrel-sen i uppdrag att tala med dem det gällde, och om det blev nödvändigt ”företa vissa uteslutningar”. Frågan avrapporterades på ett senare möte och där medde-lades att ryktena saknat grund.739 Hur det nu än var med detta visar det att inte heller för socialdemokratin var Finlandsfrågan och cirkulär 1144 oproblematisk.
Min bedömning är att det fanns medlemmar inom arbetarekommunen som
734 Arkiv Gävleborg, Svenska Gjutareförbundets avdelning 86, a1:1 Protokoll, avdelningsmötes-protokoll 23/1 1941 och 4/9 1941.
735 Arkiv Gävleborg, Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avdelning 147, a1:1 Protokoll, avdelningsmötesprotokoll 22/1 1940.
736 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a1:1 Protokoll, styrelsemötesprotokoll 25/1 1940.
737 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, a1:1 Protokoll, representantskapsmötesprotokoll 30/3 1940.
738 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:2 Protokoll, styrelsemötes-protokoll 23/1 1940.
739 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:2 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 18/2 1940.
••
inte helt odelat ställde upp på Finlands sak. Inte för att de på något sätt stödde Sovjetunionens angrepp, men på grund av den finska arbetarrörelsens svårighe-ter att verka fritt i Finland sedan finska inbördeskriget. Efsvårighe-ter den minst sagt hår-da behandling de ”vita” utsatte de ”röhår-da” efter inbördeskriget hade en del soci-aldemokrater en negativ inställning till Finland.