Avhandlingens syfte innebär att arbetarepartiernas lokala organisationer stu-deras, att deras relationer till varandra granskas, att resonemangen kring de-ras fackliga och politiska arbete undersöks samt att dede-ras agerande inom den lokala fackföreningsrörelsen undersöks. Det innebär att undersökningen om-fattar ortens fCO, några av ortens fackliga avdelningar samt arbetarepartiernas arbetarkommuner. Studiens tidsspann sträcker sig från delningen av Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, våren 1917, fram till kommunisternas fram-gångsval, september 1946.
Valet av vilka fackliga avdelningar i Hofors som skulle ingå i undersökning-en gjordes i mångt och mycket sig självt. Det fackliga livet i Hofors dominerades av Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, och de olika arbe-tarekommunernas fackliga strävanden kretsade nära nog enbart kring den. Med andra ord, för att studera den fackliga och politiska kulturen i Hofors måste man undersöka metallavdelningen. För att ge perspektiv på metallavdelningens storlek kan det nämnas att vid ingången av år 1936 hade fCO Hofors 12 anslutna avdelningar och 1 929 medlemmar, av dessa var 1 300 anslutna till metallavdel-ningen.139 Ortens näst största fackliga avdelning, Svenska Byggnadsträarbetare-förbundets avdelning 174, hade 83 medlemmar.140 Eftersom metallavdelningen var den fackliga arena på vilken kampen mellan ortens socialdemokrater, kom-munister och socialister i huvudsak stod är det givet att undersökningens fokus hamnar på den, men för att bredda bilden av den politiska kampen ingår även byggnadsträavdelningen, Svenska gjutareförbundets avdelning 86 samt Svenska sågverksarbetareförbundets avdelning 147 i undersökningen. Här ska det också nämnas att metallavdelningen bestod av ett antal klubbar, men på grund av att de förfogade över lite makt inom avdelningen har de inte explicit ingått i under-sökningen, däremot berörs delar av deras verksamhet i undersökningen.
139 Arkiv Gävleborg, FCO Hofors, Verksamhetsberättelser a3:1, verksamhetsberättelse år 1936.
140 Fram till den 29/3 1937 var ortens Lokala Samarbetsorganisation (ls) ansluten till fCO. Med sina 239 medlemmar utgjorde den fCO:s näst största fackliga avdelning. Föreningen ute-slöts i samband med att fCO antog nya stadgar, vilka inte medgav anslutning för andra än lO-anslutna fackföreningar.
•
fCO omfattade vanligtvis en primärkommun och var sammansatt av de fackliga avdelningar som verkade inom den. Dess uppgift var att bedriva agi-tations-, bildnings- och upplysningsverksamhet, vara en förmedlande länk mellan den lokala fackföreningsrörelsens olika delar samt se till att den lokala fackföreningsrörelsen följde lO:s riktlinjer och stadgar.141 fCO spelade med an-dra ord en central roll i det lokala fackföreningsarbetet och därför ingår också fCO Hofors i undersökningen.
Källmaterialet som ligger till grund för denna studie kan delas upp i fyra grupper: Den första och viktigaste källmaterialgruppen utgörs av förenings-handlingar. Det vill säga de protokoll, verksamhetsberättelser och skrivelser som de studerade organisationerna lämnat efter sig. I dessa finns det möjlig-het att följa den politiska och fackliga debatt som fördes samt möjligmöjlig-het att iaktta och granska arbetarekommunernas kamp mot varandra inom respek-tive organisation. Lämningarna efter Hofors fackliga avdelningar och social-demokratiska lokalorganisationer är välbevarade, i stort sett allting finns kvar.
För de vänstersocialdemokratiska, kommunistiska och socialistiska arbetare-kommunerna i Hofors är källäget relativt gott.142 För den vänstersocialdemo-kratiska arbetarekommunen är medlemsmötesprotokollen för åren 1917–1921 bevarade. För den kommunistiska finns medlemsmötesprotokollen för tidspe-rioden 1921–1941, styrelsemötesprotokollen för åren 1944–1946, verksamhets-berättelser för åren 1939 och 1941–1945 samt korrespondens för tidsperioden 1944–1947. Här ska nämnas att den kommunistiska ungdomsklubbens proto-koll för åren 1937–1946 också är bibehållna. För den socialistiska arbetarekom-munen finns medlemsmötesprotokoll för åren 1929 och 1933 samt åren 1936 och 1941, styrelseprotokollen för tidsperioden 1933–1940 samt några spridda skrivelser och årsberättelser. Vad det gäller vennerströmmarna och höglundar-na, vilka under en kort tid var verksamma på orten, finns det mig veterligen inga skriftliga källor bevarade. Här ska det nämnas att dessa två partier aldrig fick något fäste på orten och spelade en liten politisk roll där.
Den andra gruppen utgörs av pressen. De tidningar som studerats är den socialdemokratiska lokaltidningen Arbetarbladet, ssV:s, därefter sKP/Ki:s, se-dermera sP:s huvudorgan Folkets Dagblad, sKP/Ki:s huvudorgan, Ny Dag,
141 Landsorganisationen i Sverige, Stadgar för Landsorganisationen i Sverige. Stockholm 1936, s 23.
142 Gogman, Lars, Kommunistiska arkiv vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Stockholm 2001.
••
det socialdemokratiska, senare kommunistiska ungdomsförbundets tidning Stormklockan samt sP:s tidning Tidens Röst.143 Tidningar har valts med ut-gångspunkten att dessa hade ett intresse av att skriva om det fackliga och po-litiska livet i Hofors. Det ska framhållas att inte alla utkomna exemplar av nämnda tidningar för den period som undersökningen gäller har lästs. Tid-ningarna har undersökts när det funnits anledning att anta att det stod någon-ting om Hofors i dessa, till exempel i samband med Första maj, vid fackliga val eller när det framgått i annat källmaterial att det finns noteringar eller ar-tiklar om Hofors i någon av tidningarna.
Ett värdefullt komplement vid den politiska identifieringen av några av or-tens fackligt aktiva har de jul- och nyårshälsningar som vänstersocialdemokra-ter, kommunister och socialister införde vid varje årsslut i sina partitidningar va-rit. Här ska det nämnas att annonserna inte utgjort primärkälla för den politiska identifieringen utan de har i första hand varit viktiga i försöken att få en uppfatt-ning om när undersökuppfatt-ningens huvudpersoner var anslutna till respektive parti.
Den tredje gruppen är den korrespondens som finns mellan partierna cen-tralt och deras arbetarekommuner i frågor som rörde just den lokala kampen för facklig och politisk dominans. Omfånget på detta källmaterial är inte sär-skilt stort.
Den fjärde gruppen består av Säkerhetspolisens material om den kommu-nistiska och den socialistiska rörelsen i Hofors. Det har excerperats med syftet att få en fördjupad bild av de båda rörelsernas verksamhet på orten.
De fackliga protokollen har en skiftande karaktär. Diskussionerna på avdel-nings- och styrelsemöten blev inte alltid så väl nedtecknade. Ofta är diskussio-nerna välbeskrivna, på sina ställen står det att ”frågan diskuterades livligt”, el-ler liknande. En dylik skrivning visar att det fanns skilda uppfattningar mellan individer eller olika grupper av medlemmar och att frågan var föremål för stor diskussion, men det säger ingenting om karaktären på den, vilka argument som framfördes eller vilka som deltog. Nu avhjälps det av att eventuella diskussioner mellan de olika partigrupperna inom den lokala fackföreningsrörelsen vanligtvis berördes i arbetarekommunernas material, såväl inför som efter att olika frågor behandlades. Därtill är diskussionerna i den största och viktigaste fackliga
avdel-143 Mellan åren 1916 och 1917 bar tidningen namnet Politiken, mellan åren 1918 och 1930 var tidningens namn Folkets Dagblad Politiken och mellan åren 1931 och 1940 hette tidningen Folkets Dagblad. Se Tollin, Sven, Svensk Dagspress 1900–1967. Stockholm 1967, s 31.
•
ningen inom undersökningen, metallavdelningen, nära nog alltid gott nedteck-nade. Vad det gäller frågan om referaten är korrekta borgar det faktum att pro-tokollen alltid justerades vid det efterföljande mötet för det.
Ett återkommande begrepp i detta arbete är radikalism och därför bör en förklaring av hur det betraktas. Det definieras som en vilja, idéer och rörel-ser vilka vill se omfattande och grundläggande förändringar av den rådan-de samhällsordningen.144 Förändringar i en socialistisk riktning. Ytterligare ett begrepp som berörs i detta arbete är reformism. Med reformism avses i detta arbete en ideologisk inriktning som anser att samhället ska förändras via refor-mer, vilka steg för steg förbättrar samhället.145 Samhällsomvandlingen ska ske via allmän rösträtt, parlamentariskt arbete och demokratiskt fattade beslut.
För att fånga det centrala i arbetarekommunernas och fackföreningarnas arbeten, ageranden och utgångspunkter för deras handlande görs en kvalitativ textanalys av källmaterialet. Via en noggrann läsning av källmaterialet försö-ker jag uppfatta och förstå vad texten säger i förhållande till de frågeställningar som ska besvaras. För att analysera samt sätta in resultatet i sitt sammanhang bryts det mot tidigare forskning och skärskådas i ljuset av undersökningens teoretiska ansatser.
Avhandlingens huvuddel består av fyra kapitel; Kapitel två, Från partidel-ning till Kosackval, som behandlar tiden från det socialdemokratiska partiets delning 1917 till Kosackvalet 1928. Kapitel tre, Mellan antimondism och Salt-sjöbadsavtal, vilken behandlar tiden från arbetsfredsdiskussionen vid slutet av 1928 fram till spanska inbördeskrigets slut våren 1939. Kapitel fyra, Från anti-kommunism till Efterkrigsprogram, som behandlar tiden från Molotov-Ribben-troppakten sensommaren 1939 fram till valet 1946. Kapitlen inleds med en genomgång av den allmänna politiska och fackliga utvecklingen under den period som behandlas. Därefter följer en redogörelse för den fackliga och po-litiska utvecklingen i Hofors. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning.
Undersökningen avslutas med en Avslutande diskussion.
Dispositionen är som framgår kronologisk. Eftersom det är den fackligpo-litiska utvecklingen i Hofors mellan åren 1917–1946 som behandlas har den
144 Goldman, Kjell, Pedersen, Mogen N och Öjvind Österud, Statsvetenskapligt lexikon. Stock-holm 1997, s 233.
145 Nationalencyklopedin, band 15, ”reformism”. Höganäs 1994, s 460.
••
dispositionen ansetts logisk. Kapitelindelningen har delvis avgjorts av önske-målet om att inte ha allt för långa kapitel, delvis av de relativt naturliga av-gränsningar den historiska utvecklingen skapat. Kapitel två inleds med det socialdemokratiska partiets delning och avslutas vid tiden för socialdemokra-ternas och kommunissocialdemokra-ternas samarbete vid andrakammarvalet år 1928. Kapi-tel tre tar sin början vid den tidpunkt då kollektivavtalsmotståndet inom den svenska fackföreningsrörelsen nådde sin höjdpunkt och kapitlet avslutas vid tiden för tecknandet av Saltsjöbadsavtalet. Kapitel fyra börjar med den anti-kommunism som växte fram i Molotov-Ribbentroppaktens kölvatten och slu-tar vid tiden för den svenska kommunismens politiska höjdpunkt. Som synes är det nationella och internationella skeenden som fått avgöra periodindel-ningen, inte lokala sådana. Motivet för det är att dessa är viktiga för den lokal, nationella och delvis även internationella arbetarrörelsen. De utgör upptakter och brott i arbetarrörelsens utvecklingsskeden och blir ”naturliga” ramar inom vilka avhandlingens tre huvudkapitel har inrymts.
Avhandlingens tre huvudkapitel är relativt detaljrika och inträngande i be-skrivningen av den fackliga och politiska utvecklingen i Hofors åren 1917–1946.
Det finns i första hand två motiv för det. Eftersom avhandlingen begränsats till att studera en ort har det ansetts eftersträvansvärt att tydliggöra det politiska spe-let i och runt den lokala fackföreningsrörelsen. Detta i sin tur gör det möjligt att dra riktiga slutsatser om densamma. Emedan undersökningen studerar en lokal-facklig miljö där socialdemokratin inte äger den dominerande ställningen, vilket är ett relativt outforskat område, finns det ett vetenskapligt värde i spegla och tydliggöra en dylik miljö. Det i sig ökar våra kunskaper om densamma.