Inför metallavdelningens styrelseval år 1933 blossade det ånyo upp en strid mellan kommunister, socialister och socialdemokrater, denna gång i samband med valet av Valsverksklubbens och Verkstadsklubbens representanter i avdel-ningsstyrelsen. Klubbarnas nomineringsomgångar behandlades av den
socia-566 Lif, Nils (f. år 1909), socialdemokrat. Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekom-mun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 16/2 1932, 28/5 1938, 2/2 1943 och 28/2 1946.
567 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 3/12 1932.
568 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 19/3 1933.
•
listiska arbetarekommunens styrelse. Den ansåg att de skulle gå in för att få flera egna kamrater i avdelningsstyrelsen, och vid arbetarekommunens med-lemsmöte i januari föreslogs att den skulle arbeta för att även få in plåtslagaren David Karlsson569 och valsverksarbetaren Karl Bergkvist570 i styrelsen.571 Den förstnämnda för Verkstadsklubben, den senare för Valsverksklubben.
Vad det gällde Valsverksklubben gick allting enligt den socialistiska ar-betarekommunens planer. På nomineringsmötet nominerades Karl Bergkvist som ordinarie ledamot. Vid Verkstadsklubbens nomineringsmöte förde såväl kommunisterna, socialisterna som socialdemokraterna fram egna kandidater.
Kommunisterna föreslog Gerhard Uhlaner, socialisterna nominerade David Karlsson och socialdemokraterna förordade Ivar Lindberg.572 Vid omröstning-en fick Ivar Lindberg flest röster och med det nominerade klubbomröstning-en honom.
Om detta blev det diskussion på avdelningens möte i mitten av januari.573 Där hävdades att klubben brutit mot stadgarna och det som var kutym inom av-delningen, det vill säga att alla som på ett klubbmöte föreslogs bli styrelsekan-didater skulle nomineras vidare till avdelningens årsmöte. Det hela drevs till votering och den linje som menade att alla tre kandidaterna var att betrak-ta som nominerade segrade. Mot beslutet reserverade sig socialdemokraterna Ivar Lindberg och Anders Lif.
Den kommunistiska arbetarekommunen diskuterade styrelsevalet på ett medlemsmöte i mitten av januari. Där rekapitulerades ovan beskrivna
händel-569 Karlsson, David, kommunist 1921–1929, socialist 1929–1940. Arkiv Gävleborg, Hofors Kom-munistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 20/3 1929; Hofors So-cialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesprotokoll 12/3 1932, 18/2 1939 och 31/7 1939; Folkets Dagblad Politiken, 23/12 1926 s 7; Folkets Dagblad 24/12 1931 s 7, 24/12 1937 s 6 och 22/12 1939, s 6.
570 Bergkvist, Karl (f. år 1878), kommunist 1928–1929, socialist 1929–1938, socialdemokrat 1938–1943. Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, lemsmötesprotokoll 22/4 1928; Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, med-lemsmötesprotokoll 16/4 1931 och styrelsemötesprotokoll 15/1 1934; Hofors Socialdemokratis-ka arbetarekommun, a1:1-2 Protokoll, medlemsmötesprotokoll, 1/4 1938, 30/5 1942 och 2/2 1943; Folkets Dagblad 24/12 1937 s 6.
571 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 11/1 1933.
572 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 15/1 1933.
573 Ibid.
••
seförlopp och mötet beslutade, inte helt oväntat, att verka för sin kandidat.574 Visade det sig sedan att denne var chanslös beslutades att socialisterna och so-cialdemokraterna själva skulle få göra upp om styrelsen. I diskussionen fram-kom det att Gerhard Uhlaner valts till Verkstadsklubbens ordförande, vilket var en facklig framgång för den kommunistiska arbetarekommunen.
Striden om avdelningsstyrelsen skärptes ytterligare när socialdemokraterna beslutade att även gå fram med en kandidat till Valsverksklubbens plats i av-delningsstyrelsen.575 Frågan diskuterades ingående på den socialistiska arbetar-ekommunens medlemsmöte i slutet av februari. Där konstaterades att skulle de nå framgång i denna strid var de tvungna att få till stånd en massmobili-sering av avdelningens medlemmar. Erfarenheten visade att välbesökta avdel-ningsmöten oftast röstade i enlighet med socialisternas förslag. Vidare skulle ungdomsklubben aktiveras i agitationen för arbetarekommunens kandidater.
På mötet fördes en intensiv diskussion om vilka agitationsmedel den skulle begagna sig av. Någon föreslog att arbetarekommunen skulle använda ”sossar-nas metod”, det vill säga att skicka ett brev till varje medlem som var metallar-betare och uppmana dem att besöka årsmötet. En annan föreslog att de skulle sätta in en annons i Folkets Dagblad. Mot detta förslag höjdes en del röster ef-tersom den kunde läsas av motståndarna och avslöja arbetarekommunens ar-bete inför mötet. Andra ansåg att arar-betet var så omfattande att en annons på intet sätt skulle verka avslöjande. Diskussionen avslutades med att mötet be-slutade sig för att använda den personliga propagandan som metod samt spri-da ett flygblad som uppmanade medlemmar och sympatisörer att gå på avdel-ningsmötet och där göra sin plikt. Flygbladen skulle personligen delas ut av företrädare för arbetarekommunens styrelse. Jämte detta beslutades att dagen före årsmötet sätta in en annons i Folkets Dagblad.
Inom den socialdemokratiska arbetarekommunen diskuterades inte det stundade valet lika explicit som hos socialisterna, men på deras årsmöte peka-de Anpeka-ders Lif på peka-den plikt alla hapeka-de att gå på fackföreningsmötena.576 Detta
574 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 14/1 1933.
575 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötesproto-koll 18/2 1933.
576 Arkiv Gävleborg, Hofors Socialdemokratiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmö-tesprotokoll 28/1 1933.
•
för att, som han uttryckte det, hindra att en minoritet av metallavdelningens medlemmar (läs socialister, författarens anm.) fick ett avgörande inflytande i viktiga lokala fackföreningsfrågor. Anders Lifs uttalande är intressant. Ser vi till utvecklingen inom metallavdelningen mellan åren 1917 och 1932 visar den att medlemmarna föredragit att ha folk från partierna till vänster om socialde-mokratin i avdelningsstyrelsen, och i viktiga fackliga och politiska frågor hade medlemmarna som regel givit sitt stöd till dessa. Exakt vad Anders Lif mena-de är inte helt klart och hur han kommer fram till sina slutsatser är inte rik-tigt begripligt. Möjligtvis menade han att den stora andel av medlemmarna som inte gick på avdelningens möten var socialdemokratiskt sinnade och att socialisterna och kommunisterna ur det perspektivet betraktades som en mi-noritet. Eller så såg han till fackföreningsrörelsen i stort och att de som ägde makten inom metallavdelningen var en liten minoritet inom förbundet, vil-ka gavs utrymme att driva en facklig och politisk linje som stod i motsättning till förbundets fackliga linje. Vad nu än Anders Lif menade vittnar det om hur socialdemokratin och socialdemokraterna betraktade sig som bärare av den arbetande befolkningens strävanden och längtan. Där socialdemokratin – fackföreningsrörelsen – arbetarklassen sågs som en given treenighet. Kom-munister, socialister eller andra som önskat en annan politisk-facklig utveck-ling betraktades som förstörare och söndrare, som främmande element i den svenska arbetarrörelsen. Denna socialdemokratiska självbild och arbetet med att etablera en sådan berörs av historikern Åsa Linderborg i avhandlingen ”So-cialdemokraterna skriver historia - historieskrivning som ideologisk maktre-surs 1892–2000”.577 Hon pekar just på att det inom socialdemokratin fanns, och finns, en bild av att arbetarklassen, fackföreningsrörelsen och socialdemo-kratin är ett och att kommunister var störande, splittrande och främmande element inom arbetarrörelsen.578 Anders Lifs yttrande styrker hennes tes.
Kampen om de två platserna i styrelsen vanns slutligen av socialisterna.579 Stödet för de socialistiska kandidaterna var så stort att kommunisterna och so-cialdemokraterna inte drev frågan till votering. På den kommunistiska
arbe-577 Linderborg, Åsa, Socialdemokraterna skriver historia. Historieskrivning som ideologisk makt-resurs 1892–2000. Uppsala 2001.
578 Ibid, s 448.
579 Arkiv Gävleborg, Svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 169, a1:2 Protokoll, av-delningsmötesprotokoll 26/2 1933.
••
tarekommunens möte i början av mars rapporterades från metallavdelningens årsmöte.580 I samband med avrapportering uppstod en kortare diskussion om arbetarekommunens arbete i avdelningens klubbar. Det som kan uttolkas av den var att partiet hade en relativt svag ställning inom klubbstyrelserna.
580 Arkiv Gävleborg, Hofors Kommunistiska arbetarekommun, a1:1 Protokoll, medlemsmötes-protokoll 4/3 1933.
Några av ortens politiska motståndare förenade i Folkets hus. Styrelsen år 1943-1946, främre raden från vänster: Anders Lif, Sven Johansson, Yngve Vik och Ger-hard Uhlaner. Bakre raden: Bertil Wahlberg och Hugo Hammarström.
(Bilden tillhör Hofors hembygdsförening.)
•