besökta källor inte längre uppfyllde naturlighetskriteriet, att många var sönder körda, försumpade eller att dikning påverkat källans frånflöde. Ett stort antal av källorna bedömdes ha blivit påverkade de senaste 5–10 åren528. En annan
undersökning i södra Sverige visar att 65 procent av besökta källor haft en negativ påverkan av skogsbruk (körskador, avverkning till källkant) eller olika anläggningar för att nyttja källan (vattentäkt, tillgängliggörande)529. De låga
grundvattennivåerna har även inneburit att många källor som enligt folksägen aldrig sinar har sinat under 2016, ett fenomen som kommer öka i delar av landet i och med klimatförändringarna530.
De stora påverkansfaktorerna markavvattning och upphörd hävd finns kvar. I den regionala årliga uppföljningen tar flera län åter upp problem med bristande hänsyn i skogsbruket och några nämner att skogsbrukets målbilder kan bidra till en förbättring531. Användning av de nya markfuktighetskartorna
kan också bidra till bättre hänsyn. Sedan 2003 har ungefär 200 hektar nyckel biotoper avverkats årligen, andelen sumpskog framgår inte532. Skogsstyrelsen
har förtydligat sina föreskrifter om skyddsdikning och tillåtna avverknings former, vilket kan bidra till en förbättring av miljötillståndet.
Under 2016 publicerades resultaten från miljöövervakningen av öppna myrar i Örebro, Västra Götalands och Värmlands län. Jämförelser mellan satellitbilder från 1997 och 2007 visar en säker vegetationsförändring på 1,46 procent och därutöver en potentiell förändring på 0,84 procent för undersökt areal. De vanligaste orsakerna till vegetationsförändringar (i procent av fallen när endast de med högst relevans noterades) är diken (44), hyggen (12), ung skog (10), väg (8) och odlingsmark (6)533. I rapporten finns fler lokala exempel
på vegetationsförändringar som påverkar värdefulla våtmarker, bland annat Västersjöområdet, Skagerhultsmyren och Klarälvdalen (se exempel i figur 11.2).
528 Lundmark,R. och Pihlgren, A., 2016. Test av metod för uppföljning av källnaturtyper – 7160 Källor
och källkärr och 7220* Kalktuffkällor.
529 Sweco, Götbrink, E. 2016. PM Verifiering av grundvattenkällor. Rapport inom biogeografisk
uppföljning för delsystem våtmarker.
530 Thorsbrink, M 2016. 2016 ett år med rekordlåga grundvattennivåer. Källvärlden sid 15–18,
Källakademin.
531 Länsstyrelserna 2016. Regional årlig uppföljning 2016.
532 Wester, J. och Engström, A. 2016. Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen rapport
2016:7.
533 Hahn, N. & Wester, K. 2016. Satellitbaserad övervakning av våtmarker – Slutrapport Värmlands,
Figur 11.2 Vegetationsförändringar runt Västersjön
Kartan visar Västersjön i Torsby kommun (Värmlands län) med omgivande myrar och skogsholmar. Vegetationsförändringar (i rött och gult) bedöms vara orsakade av skogsbruksåtgärder och tidigare markavvattningar. Västersjöområdet är riksintresse för naturvården, Natura 2000 och ingår i myr- skyddsplanen. En stor del av skogarna runt och i våtmarkerna är klassade som nyckelbiotoper.
Källa: Se fotnot 537.
Befintliga vattenanläggningar som inte fungerar, inte sköts enligt föreskrifterna eller där miljöpåverkan inte beaktats tillräckligt vid tillståndsgivningen inne bär problem. Detta gäller även i våtmarker med höga naturvärden, till exem pel reservaten Fredriksdalsviken534 och Fysingen.
Länsstyrelsen i Jämtland har inventerat terrängkörningsskador i 25 områ den i myrskyddsplanen (i rutor om 1x1 kilometer). Totalt fanns skador i 70 procent av drygt tusen undersökta rutor, och i 50 rutor bedöms skadorna vara djupa och svåra. Av sju fjällnära områden hade alla utom två relativt svåra skador535.
Torvutvinningen var 2015 den lägsta på 15 år, se tabell 11.1, och lägre än den genomsnittliga utvinningen de senaste 25 åren (3 526 miljoner kubik meter/år)536.
534 Naturvårdsverket, 2016. Handlingar i ärende NV-04514-16.
535 Länsstyreslen i Jämtlands län, 2015. Inventering av körskador i myrskyddsplanområden i Jämtland.
536 SCB 2015. Torv 2014, Produktion, användning och miljöeffekter m.m. Statistiskt meddelande MI 25
MYLLRANDE VÅTMARKER
MYLLRANDE VÅTMARKER
Tabell 11.1 Torvutvinning 2010–2015 (miljoner kubikmeter per år)
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Energitorv 2 213 2 139 1 846 2 369 2 196 1 127
Odlingstorv 1 250 1 611 977 1 815 1 512 1 266
Totalt 3 463 3 750 2 823 4 184 3 708 2 393
Källa: SCB.537
Inga nya uppgifter har framkommit om genetisk variation. För arters bevarande status, se avsnitt Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 5).
Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 5)
Enligt Sveriges rapportering till EU 2013538 bedömdes bevarandestatus för
våtmarksarterna i habitatdirektivets annex 2 vara gynnsam för 80 procent av arterna i alpin region. Motsvarande andel för den boreala regionen är 33 procent, och i den kontinentala regionen 43 procent. Inget som indikerar en påtaglig förbättring har framkommit under 2016.
För återställda livsmiljöer, se avsnitt Återskapade våtmarker och arters
spridningsmöjligheter (precisering 3).
Främmande arter och genotyper (precisering 6)
Ny forskning i Sydeuropa visar att utbrott av chytridsjuka, som drabbar groddjur, begränsas i vattenmiljöer som innehåller stora mängder av encelliga protozoer och hjuldjur som livnär sig på chytridsvampens sporer, vilket håller mängden sporer nere539. I Sverige har det inte framkommit några nya uppgifter
om huruvida svampsjukdomen har infekterat djur i fler län eller om fler arter drabbats jämfört med 2015.
Det första svenska fyndet av sydfyrling (vattencrassula) gjordes i en damm i Helsingborg. Fyndlokalen har sanerats för att hindra spridning. Bekämpning av främmande arter pågår även för bland annat vresros, jätteloka, sjögull och mink. Mårdhundsprojektet fortsätter och fungerar bra, projektet bedömer att populationen är under kontroll och minskande. Under 2015 oskadlig gjordes 62 individer i Sverige, varav två tredjedelar fångades eller avlivades av projektet. Populationen hålls begränsad till området norr om Ume älv. Uppskattningsvis finns minst 100 000 privata viltövervakningskameror. Såvitt projektet känner till har ingen fotograferat mårdhund eller tvättbjörn i södra och mellersta Sverige och antalet mårdhundar som fotograferats i Norrbotten minskar. Projektet hanterar även tvättbjörn och under 2015 finns ingen bekräftad förekomst540.
537 SCB 2015. Torv 2014, Produktion, användning och miljöeffekter m.m. Statistiskt meddelande MI 25
SM 1501 Produktion, användning och miljöeffekter m.m.
538 Naturvårdsverket, 2013. Rapportering enligt art och habitatdirektivet artikel 17 2013, NV-09661-12
539 D.S. Schmeller et al. 2014. Microscopic Aquatic Predators Strongly Affect Infection Dynamics of a
Globally Emerged Pathogen. Current Biology.
Den första genomförandeakten541 till EUförordningen om invasiva främ
mande arter trädde i kraft.
Genetiskt modifierade organismer (precisering 7)
Genetiskt modifierade organismer bedöms inte som ett hot.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden (precisering 8)
Data om reservatsbildning 2016542 visar att arealen skyddad öppen våtmark543
har ökat med 6 440 hektar. Det kan jämföras med 2 120 hektar under 2015. Arealen skyddad sumpskog har under 2016 ökat med 1 920 hektar (2015 var ökningen 900 hektar). Under året bildades nya reservat för 5 355 hektar av arealen i myrskyddsplanen (2015 var ökningen 3 451 hektar). Den areal i planen som det ännu inte gjorts några åtgärder för minskade med 2 358 hektar – 174 071 hektar återstår544 (se figur 11.3). Medan skyddsåtgärder
dröjer förstörs naturvärden i områdena545.
Figur 11.3 Myrskyddsplanens genomförande 2012-2016
700 000 2012 2013 2014 2015 2016 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 5 Inga resultat 4 Skyddas ej 3 Markåtkomst 2 Natura 1 Skyddat Hektar
Staplarna visar arealen klassad till någon av fem åtgärdsnivåer. Ju mörkare grön färg, desto längre har genomförandet nått och desto bättre är skyddet. Röd färg markerar areal som hittills är utan åtgärdsresultat, men där skyddsåtgärd ska genomföras.
Källa: Naturvårdsverket.
541 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1141 av den 13 juli 2016 om antagande av en
förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
542 Naturvårdsverket, 2017. Återrapportering enl. regleringsbrevet för 1:3- och 1:16-anslagen 2016.
Ärende NV-05707-16.
543 Våtmark enligt KNAS-naturtyperna dvs Våtmark, Övrig våtmark, Hävdad våtmark och Täkt.
544 Naturvårdsverket, 2016. Myrskyddsplanens genomförande (opubl.) NV-09652-12 och NV-00160-17.
545 Länsstyrelserna 2016. Regional årlig uppföljning 2016. Figur 11.3 Myrskyddsplanens genomförande