• No results found

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAGProblem med högfluorerade ämnen, PFAS387, i dricksvatten har uppmärksam­

In document Miljömålen [2017] (Page 153-157)

mats under senare år388. Att dricka vatten med mycket höga halter av PFAS

under lång tid misstänks öka risken för negativa hälsoeffekter389. I december

2016 bestämde EU efter en omröstning att förbjuda en rad fluorhaltiga ämnen, varav det mest kända är PFOA. Förbudet träder i kraft om tre år.

Ekosystemtjänster (precisering 4)

Preciseringen har nära koppling till miljökvalitetsmålets alla övriga precise­ ringar. En bevarad eller restaurerad natur­ och kulturmiljö bidrar till att upp­ rätthålla och producera ekosystemtjänster som till exempel livsmiljöer för olika arter, friluftsliv, utjämning av vattenflöden och dricksvatten. För att nå miljökvalitetsmålet och även generationsmålet behöver således ekosystem­ tjänster bibehållas och bevaras. RUS (Regional uppföljning och samverkan i miljömålssystemet) har under 2016 sammanställt en rapport390 för att sprida

kunskap om ekosystemtjänster och ge vägledning för hur de kan användas i det praktiska arbetet för handläggare inom länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Rapporten presenterar ett förslag på hur ekosystemtjänster kan beaktas i myndigheters handläggning.

Även Naturvårdsverket har under 2016 publicerat en vägledning för att ge myndigheter stöd och råd att ta med ekosystemtjänster i sin verksamhet och i sina beslut391. Naturvårdsverket arbetar också med en pågående satsning

på kommunikation om ekosystemtjänster. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen i mars 2018392.

Havs­ och vattenmyndigheten har sammanställt länsstyrelsernas erfaren­ heter kring vattenresurser och vattenmiljön 2016.393 Vädersituationen var

under året annorlunda än normalt, med liten nederbörd under våren och sommaren i flera delar av landet (se figur 8.1). Den allmänna vattenförsörj­ ningen har varit ansträngd eller mycket allvarlig för hela eller delar av följande län: Östergötland, Gotland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland. I dessa län har flera kommuner varit tvungna att vidta nöd­ åtgärder.

387 Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS, är ett samlingsnamn på en grupp kemikalier som är

framställda för att tåla höga temperaturer och vara vatten- och fettavvisande. De mest kända typerna av PFAS är PFOS och PFOA.

388 Mer om PFAS finns att läsa i ÅU17 för Giftfri miljö.

389 Som påverkan på sköldkörteln, levern, fettomsättningen och immunförsvaret.

390 Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet. RUS – Länsstyrelserna

i samverkan. Rapport 2016:34, Länsstyrelsen i Örebro län

391 Integrera ekosystemtjänster i myndigheters verksamheter. En vägledning. Rapport 6733,

Naturvårdsverket.

392 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/

kommunikationssatsning-om-ekosystemtjanster/

393 Havs- och vattenmyndigheten dnr 2693-2016. Sammanställning av länsstyrelsernas erfarenheter och

Figur 8.1. Vattenflöden i södra Sverige juni–december 2016

Juni Juli

Oktober

December

November

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Augusti September

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Högre flöde än normalt Lägre flöde än normalt

Stora delar av södra Sverige hade lägre vattenflöden under andra halvan av året på grund av mindre nederbörd än normalt. Förutom att påverka sjöar och vattendrag ledde den lägre nederbörden även till sänkta grundvattennivåer i många kommuner.

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG

Strukturer och vattenflöden (precisering 5)

Energimyndigheten har tillsammans med Svenska kraftnät och Havs­ och vattenmyndigheten kartlagt den svenska vattenkraftens betydelse och fram­ tida möjligheter i elsystemet. I en gemensam rapport394 anger de tre myndig­

heterna en metod för att värdera en vattenkraftsanläggnings bidrag med så kallad reglerkraft, för att möta variationer i elförbrukningen. Rapporten är en vidareutveckling av en tidigare strategi om vattenkraft som Havs­ och vatten­ myndigheten och Energimyndigheten tog fram 2014395. Den nya rapporten

fokuserar på den samhällsnytta som skapas av vattenkraftens reglerbidrag i elsystemet. Rapporten ska vara ett fördjupat stöd till Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna i deras arbete med att dels besluta om vattenförekomsters miljökvalitetsnormer, dels klassa omfattande och permanent förändrade vatten­ förekomster som kraftigt modifierade vatten (KMV). Ett KMV­utpekande kan medföra en tidsfrist för när miljöåtgärder ska vara vidtagna alternativt med­ föra mindre stränga miljökrav.

Havs­ och vattenmyndigheten driver tillsammans med Jordbruksverket ett dialogprojekt kring åtgärder mot fysisk påverkan på vattenmiljön från jord­ bruket. Målet är att leverera vägledningsunderlag för hur kraftigt modifierade vatten samt undantag ska hanteras i jordbruksvatten. Projektet är en fortsätt­ ning på myndigheternas samarbete med en nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket396. Under 2016 har arbetet fokuserat på

att ta fram en lista över åtgärder mot fysisk påverkan som finns beskrivna utifrån såväl miljöeffekter som konsekvenser för jordbruket.

I december beslutade EU om Sveriges första LIFE IP­projekt, Rich Waters.397

Länsstyrelsen i Västmanland är koordinator, och projektet398 ska bland annat

bygga vandringsvägar för fisk. Havs­ och vattenmyndigheten bidrar med 50 miljoner kronor till projektet, som har en total budget på 300 miljoner kronor under sju år.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 6)

I december publicerade Havs­ och vattenmyndigheten den årliga rapport som beskriver tillståndet för 41 fisk­ och sju skaldjursarter i hav och sötvatten.399

Fiskarterna är uppdelade i olika bestånd, och rapporten innehåller bland annat uppgifter om utbredningsområde, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst. Dessutom redovisas de biologiska råd som forskarna ger inför 2017

394 Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet. Rapport ER 2016:11

395 Strategi för åtgärder inom vattenkraften. Havs-och vattenmyndighetens rapport 2014:14

396 Havs- och vattenmyndigheten (2015) Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom

jordbruket, rapport 2015:10

397 LIFE är EU-kommissionens miljöprogram och IP står för integrerade projekt som utformats för att

stödja genomförandet av EUs miljödirektiv.

398 http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-ostersjon/ovrigt/LIFE%20IP%20

North%20Baltic/Infoblad_sammanfattning_LIFE_IP_Rich_Waters.pdf

399 Havs- och vattenmyndigheten (2016) Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016.

för de ekonomiskt viktigaste fisk­ och skaldjursbestånden. Abborre är en av arterna som enligt rapporten klarar sig bra i de flesta sjöar, och även bestån­ den av gös och sik ser bra ut i de stora sjöarna400.

Hotade arter och återställda livsmiljöer (precisering 7)

Ofta saknas tillräcklig kunskap för att kunna upprätta nödvändiga åtgärds­ program för hotade arter. Kunskapsuppbyggande program kan då ta fram kunskap både om arten och om lämpliga bevarandemetoder. Sådana program är särskilt viktiga för hotade arter i sjöar och marina miljöer, där kunskaps­ bristen både vad gäller hotade arter och bevarandemetoder är särskilt stor. Under 2016 har Havs­ och vattenmyndigheten arbetat med ett kunskaps­ uppbyggande program för 16 hotade makrofyter (vattenväxter) i permanenta vatten.401 Programmet kommer att beslutas under 2017.402

Främmande arter och genotyper (precisering 8)

I november 2016 gjordes det första svenska fyndet av den invasiva växten syd­ fyrling, eller vattenkrassula som den också kallas, i en damm i Helsingborg. Arten kommer ursprungligen från Australien och Nya Zealand och är en popu­ lär växt i trädgårdsdammar. Eftersom den sprider sig effektivt genom vegetativ förökning kan den göra stor skada om den kommer ut i vattendrag och sjöar. Fyndlokalen i Helsingborg har sanerats av Länsstyrelsen i Skåne för att för­ hindra ytterligare spridning.

Genetiskt modifierade organismer (precisering 9)

Det bedrivs ingen kommersiell verksamhet med genetiskt modifierade vatten­ levande organismer i Sverige.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden (precisering 10)

Riksantikvarieämbetet presenterade i juni en rapport403 med en rad rekom­

mendationer för att ta hänsyn till kulturmiljöer vid vattendrag i samband med åtgärder för ökad biologisk mångfald och förbättrad vattenkvalitet. I anslut­ ning till exempelvis dammar, kvarnar och flottledslämningar kan det uppstå konflikter mellan å ena sidan förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald, och å andra sidan kulturmiljöer som ska bevaras, användas och utvecklas. Utvärderingen konstaterar att de målkonflikterna förstärks av att stöddokumenten för restaurering av vattendrag är föråldrade och att verksam­ hetsutövare har svårt att bära de kostnader som krävs för att bevara kultur­ miljöer vid vattendrag. Rapporten konstaterar också att kunskapen kring

400 Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren

401 Med permanenta vatten avses sjöar och vattendrag som alltid innehåller vatten och i normala fall inte

torkar ut någon gång under året.

402 I skrivande stund är programmet på remiss, men kommer förhoppningsvis att beslutas under första

halvåret 2017.

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG

In document Miljömålen [2017] (Page 153-157)

Related documents