Befolkningsökning och proletarisering

Den snabba befolkningstillväxten i Sverige under 800-talet är intimt för-knippad med den agrara omvandlingen. Det går inte att göra en enkel kausal förklaring där den agrara tillväxten kan ses som direkt orsak till be-folkningsökningen eller omvänt, som agrarforskaren Ester Boserup föreslår, att det är den ökade befolkningen som tvingar fram en ökad produktion. Enligt Magnusson bör man snarare se det som en process där båda sidor

förstärker varandra.139

Under perioden 750–860 växte Sveriges befolkning inom nuvarande gränser från ,8 till 3,5 miljoner. Detta hängde delvis samman med den minskade dödligheten. Från 800-talets inträde till dess mitt sjönk dödlig-heten från 28 promille till 6 promille. Spädbarnsdödligdödlig-heten halverades från 20 procent till 0 procent av antalet födda. I äldre demografisk forsk-ning antogs att fruktsamheten var konstant hög redan före befolkforsk-ningsex- befolkningsex-plosionen, därför blev de sjunkande dödstalen avgörande för att förklara befolkningsökningen. Nyare forskningsresultat ger dock vid handen att åldern för äktenskap och barnafödande var mer känsliga för ekonomiska förändringar än vad dödligheten var. Därför kan giftermålen ses som en

regulator i sammanhanget.140

Den samtida biskopen och skalden Esias Tegnér sammanfattade befolk-ningsexplosionens orsaker i orden ”freden”, ”vaccinen” och ”potäterna”. Med en vidgad tolkning skulle ”potäterna” kunna stå för hela den agrara omvandling som redogjorts för ovan. Tegnér syftar med vaccinen på smittkoppsvaccinationen som blivit obligatorisk 85, men detta skulle också kunna sägas omfatta alla de medicinska och hygieniska framsteg

37. Inge Svensson, ”Gamla kartor berättar”, Limhamniana 965, Sven Rosborn, ”Studier i Hyl-lies äldre historia”, Limhamniana 982. Vid en diskussion om centrala frågor för det skån-ska jordbruket som hölls vid Malmö landskån-skansli i oktober 792 möttes Macklean och Suell och diskuterade fördelarna med genomförandet av en enskiftesreform, Nils Holmberg,

En-skiftet i Malmöhus län – Förebilder och resultat, Lund 939 s. 49 f.

38. Nils Holmberg, Enskiftet i Malmöhus län – Förebilder och resultat, Lund 939, Tomas Ger-mundsson & Nils Lewan, ”Enskiftet i Skåne 200 år – Reformen 803 i geografiskt perspek-tiv”, Ale Historisk tidskrift för Skåne Halland och Blekinge, nr , 2003.

39. Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 2.

40. Tommy Bengtsson & Rolf Olsson, ”Sveriges befolkning myter och verklighet”, Äventyret

DEN STORA OMVANDLINGEN OCH LIMHAMN 57 som gjordes under århundradet. Krigen har alltid satt sina hack i

befolk-ningskurvan, men inte främst för att soldater dog i strid mot fienden.141

Många soldater dog av de epidemier som grasserade i förläggningarna och som också spreds till civilbefolkningen, utskrivningen av knektar drab-bade arbetet på gårdarna och extra skatter av olika slag tvingade många att leva i halvsvält. Eftersom Sverige inte har dragits in i krig efter 84 kan också den långvariga freden ses som en bidragande faktor till att befolkningen växte. Men Tegnérs utsaga är inte oproblematisk även i sin vidgade betydelse. Varken freden, vaccinen eller potäterna kan förklara den nedgång i dödlighetstalen som är märkbar i statistiken från slutet av 700-talet då denna föregår det som de tre orden sammanfattar. Den sjunkande dödligheten ska istället ses som en vågdal i den oregelbundna cykel av upp- och nedgångar i dödlighetstalen som rådde före 800-talets mitt. Det är därmed inte nedgången i sig som behöver förklaras, utan

snarare att dödligheten inte åter började stiga.142

Den generella befolkningsökningen är tydlig i Hyllie. Församlingen bestod år 83 av 362 personer. Under de följande femtio åren växte befolk-ningen med mer än 300 procent till 48 personer år 864. På strandmarken, där samhället Limhamn så småningom skulle växa fram, fanns ett sextiotal hushåll med småbrukare, fiskare och bruksarbetare, men fortfarande

domi-nerades församlingen av bönderna och hantverkarna i Hyllie.143 Detta kom

sedermera att förändras i och med att Skånska Cementaktiebolaget började med storskalig kalkbrytning i Limhamn på 870-talet.

Jordbrukets omvandling och befolkningstillväxten ledde till en social differentiering. Under hundraårsperioden 75–850 ökade bondehushål-len i Sverige med tio procent medan de jordlösa grupperna på landsbygden såsom backstugusittare, torpare, statare och inhyseshjon mer än

fyrdubbla-des.144 Enligt Christer Winberg bestod denna proletariseringsprocess av en

nedåtgående social mobilitet där bönders barn blev jordlösa.145 Men denna

utveckling kan inte förklaras med att jorden inte räckte till åt alla;

åkerarea-4. Lars-Arne Norborg, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Svenska samhällsutveckling

1809–1986, Stockholm 988, s. 9.

42. Tommy Bengtsson & Rolf Olsson, ”Sveriges befolkning myter och verklighet”, Äventyret

Sverige. En ekonomisk och social historia, 993, s. 24 och s. 3. Martin Dribe & Maria

Stan-fors, Demografins grunder, Stockholm 2005.

43. Gösta Fredriksson, ”Limhamns första skola”, Limhamniana 963. 44. Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 2.

45. Christer Winberg Folkökning och proletarisering. Kring den sociala strukturomvandlingen på

Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen, Göteborg 975. I sin studie av den sydtyska

byn Neckarhausen ser David W. Sabean en liknande proletariseringsprocess, David Warren Sabean, Property, Production, and Family in Neckarhausen, 1700–1870, Cambridge, s. 65.

len ökade snabbare än befolkningen. Det var snarare så att bönderna genom den agrara omvandlingen stärkte sin position som jordägare och var måna

om att inte få sin egendom styckad. 146 Denna sociala differentieringsprocess

kom att vidga klyftorna mellan jordägare och jordlösa inom

bondegrup-pen.147 I Malmöhus län växte de obesuttnas andel av

landsbygdsbefolk-ningen från trettio till femtiotre procent under perioden 75–850.148

Industrialisering

Omvandlingen av jordbruket och befolkningstillväxten skapade en ökad efterfrågan och en växande svensk hemmamarknad. Under 800-talets början och mitt var det framför allt textilindustrin som växte fram, men

det dröjde till 870 innan man kan tala om ett industriellt genombrott.149

En viktig förutsättning för det industriella genombrottet skapades genom nedmonteringen av privilegiesamhället vars märkesår var 846 med skrå-väsendets avskaffande och 864 genom näringsfrihetsförordningen. I den senare stadfästes det att svenska män och kvinnor var berättigade att idka handels- eller fabriksrörelse, hantverk och annan hantering i såväl städer som landsbygd. Staten satsade också på att förbättra infrastrukturen, och kommunikationerna växte i form av effektivisering av postverket,

utbygg-nad av telegraf- och järnvägsnät.150

En annan viktig förutsättning för det industriella genombrottet i Sverige låg i den internationella miljön. Sverige hade förvisso en lång tradition som exportör av järn som gick tillbaka till tidigmodern tid, men fram till 846 begränsades produktionen av statliga restriktioner. När England 846 började lätta på sina importtullar öppnande sig i en växande avsättnings-marknad i den snabbt växande brittiska stål- och järnindustrin. I England fanns det också ett behov av sågade brädor och timmer och den svenska sågverksindustrin växte kraftigt från 800-talets mitt. Det var en fördel för Sverige att landet sedan länge varit integrerat i den västeuropeiska handeln, att landet hade en fungerande infrastruktur och att staten var inriktad på

att gynna exportindustrin.151

46. Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 23.

47. Börje Hanssen, Österlen. En studie över social-antropologiska sammanhang under 1600- och

1700-talen i sydöstra Skåne, Stockholm 952, s. 48 f.

48. Lars Berggren & Mats Greiff, Från sillamarknad till SAAB-fabrik, Ystad 992, s. 24. 49. Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 238 f.

50. Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 26 f. Christer Ahlber-ger och Lars Kvarnström, Det svenska samhället 720–2000. Böndernas och arbetarnas tid, Lund 2004, s. 25 f.

5. Ulf Olsson, ”Industrilandet”, Äventyret Sverige. En ekonomisk och social historia, Birgitta Furuhagen (red.), 993.

DEN STORA OMVANDLINGEN OCH LIMHAMN 59 En tredje viktig förutsättning låg i den växande hemmamarknaden. In-komstökningen inom jordbruket ledde till en ökad efterfrågan på produk-tionsmedel såsom plogar, tröskverk, slåttermaskiner, gödselspridare med mera, men också på konsumtionsvaror såsom textilvaror. Så började till exempel Kockums mekaniska verkstad i 840-talets Malmö sin verksamhet genom att producera jordbruksmaskiner och hushållsartiklar. När södra stambanan byggdes ut på 850-talet ställdes produktionen till stor del om

till det ökade behovet av järnvägsvagnar.152

På motsvarande sätt kom också industrisektorns tillväxt att skapa ett behov av såväl produktionsmedel som konsumtionsvaror. Sålunda kom verkstadsindustrin att expandera från 870-talet. Inledningsvis var hem-mamarknaden den huvudsakliga drivkraften, men kring sekelskiftet 900 kom exportförsäljningen igång på allvar.

Den befintliga avsaluslöjden och protoindustrin utgjorde en fjärde förut-sättning för industrialiseringen. Dels för att det fanns yrkeskunniga arbetare vars yrkesskicklighet behövdes i fabrikerna, dels därför att en marknadskul-tur hade grundlagts som innebar att människor lockades att sälja och köpa

i större utsträckning.153

En femte förutsättning låg i kapitalförsörjningen. Före 800-talets mitt var det främst städernas handelshus som hade ackumulerat kapital som framför allt investerades i den svenska bruks- och bergsnäringen, men under andra halvan av århundradet blev affärsbankerna och hypoteksbankerna

viktigare.154 Skåne, med Malmö som ledande ort, blev ett stort ägar- och

företagarcentrum vid sidan av Stockholm och Göteborg. Kännetecknande för den skånska industrin var dess starka lokala förankring i städernas han-delskapital och i kapital från jordbruket. Detta förhållande kom att

upprätt-hållas efter sekelskiftet 900 när regionalismen i övrigt försvagades.155

Industrialiseringen och stadstillväxten skapade en efterfrågan inom bygg- och anläggningssektorn. Detta blev avgörande för Limhamns framväxt. Limhamns kalkbruk hade genom ingifte kommit i familjen Kockums ägo. Industriledaren Frans Henrik Kockum som drev Suellsläktens gamla tegel-bruk i Lomma femton kilometer norr om Malmö hade börjat intressera sig för det nya byggnadsmaterialet cement som bestod av tre fjärdedelar kalk

52. Lars Berggren & Mats Greiff, Från sillamarknad till SAAB-fabrik. Industrialisering, facklig

organisering och politisk mobilisering i Malmö, Ystad 992.

53. Christer Ahlberger & Lars Kvarnström, Det svenska samhället 720–2000. Böndernas och arbetarnas tid, Lund 2004, s. 56, Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 30 f.

54. Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Stockholm 997, s. 32 f.

55. Jan Glete, Ägande och industriell omvandling. Ägargrupper, skogsindustri, verkstadsindustri

och en fjärdedel lera. I Lomma fanns den högklassiga lera som behövdes, vid Limhamns kalkbruk, som drevs av hans kusiner Peter och Ludvig Kockum,

fanns det kalk.156

Frans Henrik Kockum var ingalunda den ende som såg möjligheterna i att börja med cementtillverkning i Skåne. År 87 bildades Skånska Ce-mentaktiebolaget. Bland aktietecknarna märktes kronprins Oscar, kapital-starka godsägare såsom Baltzar von Platen till Christinelund, Arvid Posse till Charlottenlund, Jules Stjernblad till Marsvinsholm, landshövdingen Gustaf Lagerbjelke och ovannämnde industrimannen Frans Henrik Kockum. Bo-laget köpte upp Limhamns kalkbruk och Limhamnsgården med tillhörande kalkbrott, men istället för att bygga cementfabriken där tre fjärdedelar av råmaterialet fanns övertygade F.H. Kockum styrelsen om att uppföra denna i Lomma. Argumenten var att det där fanns byggnader för verksamheten, bostäder för arbetarna, torklador för cementstenen, tegel för fabriksbygget

och framför allt en hamn.157

År 873 anställde bolaget kemiingenjören Rudolf Fredrik Berg (846–907) som disponent med tekniskt och merkantilt ansvar. Efterhand som markna-den utökades växte också behovet av en utökning av fabriksanläggningen. På inrådan av disponent Berg lät bolaget uppföra en ny cementfabrik på Limhamn där huvuddelen av råmaterialet fanns. Fabriken stod färdig år

889.158

Urbanisering

Parallellt med industrialiseringen började Sverige att urbaniseras. Befolk-ningsöverskottet på landsbygden gjorde att många människor sökte sig till de framväxande industrierna i städer och tätorter. De redan befintliga större städerna expanderade kraftigt; folkmängden i Stockholm, Göteborg och

Malmö mer än fördubblades under perioden 870–900.159

56. Karin Kock, Skånska Cementaktiebolaget 1871–1931, Uppsala 932, Alf Åberg, Cement i

hundra år. En krönika om Skånska Cementaktiebolaget. AB Cementa, Malmö 972.

57. Karin Kock, Skånska Cementaktiebolaget 1871–1931, Uppsala 932, Alf Åberg, Cement i

hundra år. En krönika om Skånska Cementaktiebolaget. AB Cementa, Malmö 972.

58. Karin Kock, Skånska Cementaktiebolaget 1871–1931, Uppsala 932, Alf Åberg, Cement i

hundra år. En krönika om Skånska Cementaktiebolaget. AB Cementa, Malmö 972.

59. Lennart Schön, En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två

DEN STORA OMVANDLINGEN OCH LIMHAMN 6 Tabell . Befolkningstillväxt i Hyllie/Limhamn 870–90

År Antal invånare Ökning antal Ökning procent

de senaste 10 åren 1870 1286 - -1880 1847 561 44 % 1890 3244 1397 76 % 1900 6458 3214 99 % 1910 9108 2650 41 %

Källa: Gustaf Stjernström, Limhamn. Dess industriella och sociala utveckling, Stockholm 906–907.

Befolkningen i Limhamn växte explosionsartat (se tabell ). Graden av be-folkningstillväxt kom att skifta från ett år till ett annat, en rejäl puckel märks

efter det att cementfabriken byggts år 889.Under den föregående

tvåårs-perioden 887–888 hade 49 personer flyttat till Hyllie/Limhamn och 339 därifrån vilket genererade en tillväxt på åttio personer. Åren 889– 90 flyttade 927 personer till Hyllie/Limhamn och 34 därifrån, ett inflyttningsöverskott

på 586 personer.160 Trenden höll i sig och från 890 till 900 fördubblades

folkmängden. Som en jämförelse kan nämnas att det närbelägna Malmö som räknas som en av de snabbast växande städerna under samma period

hade en befolkningstillväxt på cirka 26 procent.161