Det går knappast att skriva en monografi över Limhamns framväxt utan att nämna disponenten för Skånska Cementaktiebolaget R.F. Berg. Det
är dock ingen lätt uppgift att ge en enhetlig bild av honom.42 Svårigheten
42. Den följande texten bygger på en ett avsnitt ur en tidigare publicerad bok, Johan A. Lundin,
Malmö industristaden. ADDO, Cementa, Ljungmans, Kockums, Malmö museers e-skrifter
nr 5, Malmö 2005, http://www.malmo.se/download/8.dacb2b07a2fd998c8000973/in-dustristaden.pdf
BOLAGENS NÄTVERK 95 består dels i att sammanfatta Bergs livsverk, dels i det faktum att Berg både i sin samtid och i eftermälet är en omstridd person. I huvudsak kan man tala om två tydliga tendenser, å ena sidan Berg som filantropen och arbetarvän-nen, å andra sidan Berg som arbetarrörelsens fiende nummer . Mycket av det som skrivits har tagit intryck av Folke Mellvigs utförliga biografi
Indu-strikung och idealist – boken om R.F. Berg, som kom ut till hundraårsminnet
av Bergs födelse 946. Såväl författaren som bokens beställare A.E. Ljung hade bakgrund i frireligiösa kretsar. Det är kanske därför inte så konstigt att boken skildrar en R.F. Berg med den kristna tron som innersta drivkraft. Biografin tar sin utgångspunkt i att Berg en gång lär ha yttrat: ”Jag fick ett bra arv efter mina föräldrar. Av min far lärde jag mig att arbeta och av min
mor att bedja.”43 Därefter följer en uppräkning av Bergs insatser som
före-tagsledare, kommunalman och framför allt som kristen filantrop. Biografin är förvisso ett äreminne och ibland hänfaller författaren till att närma sig den skönlitterära genren genom att framställa vissa passager som dialoger mellan bokens huvudrollsinnehavare. Men det ligger ett stort värde i att framställningen försöker bringa såväl kronologisk som tematisk ordning med utgångspunkt i ett stort material i form av muntliga källor, protokoll från företag, föreningar och kommun, tidningsartiklar och brev. Då jag i denna avhandling genomgående kommer att intressera mig för de religiösa nätverkens betydelse är det bara en fördel att Mellvig med sitt intresse för religionen visar på flera sådana sammanhang.
En annan bild av Berg ges i Svenska grov- och
fabriksarbetareförbun-Disponent R.F. Berg. LIML.
dets minnesskrift för avdelning 60 på Limhamn från 948. Det är R.F. Bergs motstånd mot arbetarrörelsen som lyfts fram. Enligt skriften utsattes fackföreningens pionjärer för ständiga trakasserier av Skånska
Cementak-tiebolagets företagsledning och vissa avskedades.44
R.F. Berg har också varit föremål för historikers uppmärksamhet. Lars Berggren visar att Berg var en typisk patriarkalistisk företagsledare med en uttalad övertygelse om att ta ett socialt ansvar i socialkonservativ anda. Detta kom bland annat till uttryck i att han skapade en pensionskassa och
liv- och skadeförsäkringar för sina arbetare.45 Jan O. Berg tar fasta på detta
när han skriver om sin farfars bror. I sin idéhistoriska magisteruppsats lyfter han fram sambandet mellan R.F. Bergs kristna livshållning (kallelsetanken)
och den patriakalistiska ledarstilen.46 Därmed ansluter sig Jan O. Berg till
samma tradition som Mellvig.
Rudolf Fredrik Berg föddes 846 som äldsta barnet i en skara av sju syskon till läkaren, sedermera förste överdirektören för Statistiska centralbyrån, Fredrik Theodor Berg och dennes hustru Emma. Efter studier till ingenjör vid Tekniska institutet i Stockholm med examen 868 företog han några års studieresor och praktik innan han 87 inträdde som disponent i Lilje-holmens vinfabrik som ägdes av släkten. Han började dock se sig om efter något annat och våren 873 kunde han tillträda som disponent för Skånska Cementaktiebolaget efter att ha konkurrerat ut ett femtontal medsökande. Ur ett nätverksperspektiv är det intressant att notera att Bergs far kände en del personer i bolagets styrelse sedan sin studietid i Lund. Dessutom var Otto Fahnehjelm, som undersökt de tekniska och ekonomiska möjligheterna för cementtillverkning i Skåne åt bolaget, god vän med och studiekamrat till R.F. Berg under tiden vid Tekniska institutet. Förutom att leda Skånska Cementaktiebolaget under perioden från 873 till sin död 907 engagerade sig Berg i en rad andra bolag. Förutom de redan berörda kan nämnas tvål-fabriken Campana i Malmö, vari han placerade Lind, en frireligiös vän från ungdomstiden som direktör. Ett annat exempel på ett sådant förfarande var när han lät anställa kassören för K.F.U.M. i Stockholm som disponent för
Malmö nya ångköks AB som drev hotell Temperance i Malmö.47
44. Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60 Limhamn 1898–1948, Malmö 948. 45. Berggren Lars, ”Managment Strategies among Industrial Leaders in Southern Sweden
850–930”, The Democratic Challenge to Capitalism. Managment and Democracy in the
Nordic Countries, Haldor Byrkjefot, Sissel Myklebust, Christine Myrvang & Francis
Sejer-sted (red.), Oslo 200, s. 240 f.
46. Jan O. Berg, Barnatro och arbetsgivarmoral. Om idéer och drivkrafter hos R.F. Berg, Skånska
Cementaktiebolagets chef 1873–1907, Opublicerad magisteruppsats 2002, Institutionen för
litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet höstterminen 2002. 47. Folke Mellvig, Industrikung och idealist – Boken om R.F. Berg, Malmö 945, s. 67.
BOLAGENS NÄTVERK 97 Berg hade en stark religiös övertygelse. Tillsammans med sin första hustru Amelie engagerade han sig i söndagsskoleverksamheten i Malmö. Hans andra hustru Stephanie blev ordförande i K.F.U.K. och Berg kom att sitta i styrelsen för Skånes söndagskoleförening, Sveriges söndagsskoleförbund och vara ordförande för Evangelisk Lutherska missionssällskapet i Malmö. Enligt Mellvigs skildring tycks Berg ha haft ett ekumeniskt förhållningssätt. Han behöll banden till Evangeliska fosterlandsstiftelsen och statskyrkan, där hans bror Edvard var präst, och han var öppen för samarbete med Frälsnings-armén och baptister. I såväl Limhamn som Malmö lät han bilda bolag för att kunna uppföra lokaler för religiös verksamhet. Religiositeten kom också till uttryck i hans filantropiska och sociala arbete. Som aktiv i Föreningen för värnlösa och fallna gjorde Berg besök på sinnessjukhus och fängelser, han var ordförande i föreningen, sedermera bolaget Malmö barnhem och enga-gerade sig i sjömansmissionen. Religiositeten kom också till uttryck i Bergs patriarkala förhållningssätt till sina arbetare. Han verkade för att få en präst till bruket i Lomma och då biskop Flensburg i Lund var motsträvig bjöd han själv in en teologie kandidat att predika för arbetarna i ett cementmagasin
och senare kallade han diakonissor till församlingsvården.48 Detta gillades
inte av arbetarrörelsen och Berg gick under nidnamnet ”Cementjesus” i tidningen Arbetet. Bland andra föreningar som Berg engagerade sig i bör nämnas Malmö nya föreläsningsförening och Skånska ingenjörsklubben.
R.F. Berg gjorde sig riksbekant som den som först tillgrep lockout som vapen i en arbetsmarknadskonflikt i Sverige. Detta skedde vid en konflikt i Lomma 889. Under 890-talet försökte han att få till stånd en bransch-överskridande arbetsgivarförening i Skåne, men detta förverkligades inte förrän 902 genom Allmänna Arbetsgivareföreningen i Malmö. Samma år bildades Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) i Stockholm i vars styrelse
han invaldes år 906.49 I ett föredrag 906 avsade han sig sitt patriarkala
förhållningssätt till arbetarna och förespråkade att arbetsmarknadens parter
skulle mötas och träffa kollektiva avtal.50 Berg engagerade sig också
poli-tiskt. Sedan 882 satt han i Malmö stadsfullmäktige vars vice ordförande han var 907. År 906 gick han med i den nybildade Frisinnade föreningen och ställde upp i ett fyllnadsval till riksdagen, men förlorade mandatet till socialdemokraten Värner Rydén. Året därpå dog han efter att han hastigt insjuknat som en följd av sin diabetes.
48. Folke Mellvig, Industrikung och idealist – Boken om R.F. Berg, Malmö 945, s. 50 och 54. 49. Jan O. Berg, Barnatro och arbetsgivarmoral. Om idéer och drivkrafter hos R.F. Berg, Skånska
Cementaktiebolagets chef 1873–1907, Opublicerad magisteruppsats 2002, Institutionen för
litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet höstterminen 2002, s. 35 f. 50. R.F. Berg, I Arbetsgifvarefrågan. Föredrag hållet i Karlskrona allmänna diskussionsförening den
Arrendatorerna
AB Förenade Kalkbrotten ägde stora områden mark i Hyllie och Limhamn som inte användes för kalkbrytning. Det fanns flera goda skäl att hålla fast vid en sådan investering. För det första tryggades framtida behov för expansion både gällande brytning och anläggningar. För det andra häm-mades möjligheten för eventuella konkurrenter att etablera sig på orten. För det tredje gav egendomarna ökat politiskt inflytande då det kommunala röstetalet stod i proportion till egendomens storlek. För det fjärde kunde marken arrenderas ut och inbringa en viss förtjänst. Dessa egendomar var således en del av Skånska Cementaktiebolagets maktbas.
År 909 ägde AB Förenade Kalkbrotten cirka 285 hektar mark i Limhamn och Hyllie. Den mark som inte nyttjades för kalkbrytning arrenderades ut. Mindre områden som egendomen Vik om cirka 5 hektar arrenderades av trädgårdsmästare A. Svensson som ägde ungefär lika mycket mark i anslut-ning till den arrenderade egendomen och åkare Alfred Persson arrenderade drygt fjorton hektar av Hyllie 23. Den störste arrendatorn var Jöns Pålsson (Castner) som med sonen Nils Castner inalles brukade 208 hektar, varav
Annetorp 72 hektar, Elinelund 27 hektar och Hylltorp 9 hektar.51
Jöns Pålsson (852–92) var son till åbon Pål Svensson och Maria Pers-dotter i Torrlösa. Jöns började sin bana som skollärare i unga år och gifte sig som nittonåring med den femton år äldre Anna Nilsson från Stävie. Paret flyttade till Västra Sallerup där dottern Anna Maria föddes 872 och sonen Nils Peter 874. Någon gång därefter flyttade familjen till Malmö där dottern Hilda Eleonora föddes 877. Samma år var familjen skriven i en fastighet som ägdes av AB Betel. Detta bolag som bildats på initiativ av R.F. Berg drevs av Evangelisk-Lutherska Missionssällskapet vars ordförande var densamme. Det står inte att veta hur Berg och Pålsson först möttes, men det är uppenbart att deras religiösa intresse förde dem samman. Påls-son predikade för missionssällskapet, och när Berg skulle inviga Limhamns Missionshus 877 bjöds Pålsson in som en av talarna. Han kom sedan att återkomma som inhyrd predikant i Limhamn varannan söndag under flera år. År 892 flyttade familjen ut till Limhamn. Förutom att bli huvudar-rendator av AB Förenade Kalkbrottens jordegendomar blev Pålsson också ordförande i Hyllie kommunalstämma och sedermera vice ordförande i Limhamns köpings kommunalnämnd.
I avsnittet Patriarken Berg gavs några exempel på hur disponent Berg
5. Redogörelse för Aktiebolaget Förenade Kalkbrottens verksamhet under åren 1884–1908. PRA. Jöns Pålsson kallas ”en av Skånes främsta jordbrukare” av Gustaf Stjernström i Limhamn .