Ambitionen att skriva en monografi som fångar så många sidor av ett lo-kalsamhälles liv som möjligt innebär att jag använder mig av många typer av metoder och källor. I det följande skall jag kort redogöra för vilka dessa är, för att sedan utveckla de kritiska aspekterna i samband med respektive empirisk genomgång.
Med utgångspunkt i matriklar och protokoll från bolag, föreningar och kommunalpolitiska organ kartlägger jag överlappande medlemskap i olika styrelser och i vissa fall även medlemskap i föreningar. Det handlar dels om att se hur de olika sektorerna näringsliv, föreningsliv och lokalpolitik
SAMHÄLLE, STRUKTUR OCH NÄTVERK 37 var konstituerade, dels hur dessa sektorer överlappade varandra personellt. Förteckningar över medlemmar har lagts upp i excelfiler som sedan jämförts med varandra med hjälp av programmets sorteringsfunktioner. Sålunda har jag jämfört förteckning för förteckning med varandra för att finna över-lappningar. Detta är tidskrävande men innebär att risken för missar, på grund av att namn stavats olika i olika sammanhang, undvikes. Bakom dessa undersökningar ligger ett antagande att stor överlappning leder till en högre och smidigare interaktion. För att pröva en sådan tes undersöks även interaktionen i sig. Detta sker framför allt med utgångspunkt från föreningarnas protokoll och det lokalpolitiska materialet, men även i viss mån utifrån material från bolagen.
I samband med att jag skriver om fiskarna används en prosopografisk metod, eller vad som med andra ord kallas en kollektiv biografi. En de-finierad grupps sociala och geografiska bakgrund kartläggs, och dess inre släktskapsförhållanden utreds utifrån kyrkobokföringen. Resultaten från undersökningen blir sedan utgångspunkt för förståelsen av fiskarkollekti-vets agerande i lokalsamhället.
Jag har skapat en databas över 90 års folkräkning i Limhamn omfat-tande 908 individer med uppgifter om namn, födelseår, födelseort, hushåll och titel. Databasen har använts för tre syften. För det första ligger den till grund för en mer allmän beskrivning av Limhamns sociala landskap. För det andra används den för att undersöka boendets nätverk, det vill säga i vilken utsträckning det förekom att människor var inneboende hos släktingar, arbetsgivare eller andra. För det tredje har den varit ett underlag för identifieringen av individer i de olika nätverk som undersöks.
Födelse- och dopböcker är en viktig historisk källa för undersökningar av
kontakter mellan människor.69 I det förindustriella Sverige var föräldrarna
mycket noga i valet av dopvittnen då dessa förväntades vara ansvariga för barnens religiösa uppfostran och deras vård om föräldrarna dog. Familjen valde ofta människor med en högre social position och sådana som kunde förväntas ge en riklig dopgåva. Detta kan även indikera en strävan efter
social mobilitet uppåt.70 Den historiska forskningen har länge utgått ifrån
antagandet att det bakom aktörernas val av dopvittnen till sina barn
lig-ger ett medvetet byggande av allianser.71 I den kommande framställningen
69. Bengt Ankarloo, Att stilla herrevrede, Malmö 988. Martin Åberg, En fråga om klass?, Göte-borg 99.
70. Tom Ericsson, Mellan kapital och arbete. Småborgerligheten i Sverige 1850–1914, Umeå 988, s. 62.
7. Mikael Ottosson, Sohlberg och surdegen. Sociala relationer på Kosta glasbruk 1820–1880, Lund 999. Solveig Fagerlund, Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett
görs systematiska dopvittnesanalyser som kartlägger hur olika personer och familjer knöts samman genom rituella band. I något fall görs jämförelser med undersökningar utifrån annat material såsom dagböcker för att ta reda på huruvida det fanns en kontinuitet i dessa förbindelser.
Utifrån dagböcker och biografiskt material kartläggs individuella kontak-ter i individbaserade nätverksanalyser. Genom att identifiera de personer som medlemmar ur en borgerlig och en arbetarfamilj interagerade med, kan jag få en bild av familjens, släktens och vännernas betydelse i vardags-livet. Undersökningen gör det också möjligt att se på vilket sätt de nätverk som kopplade samman näringsliv, föreningsliv och kommunalpolitik fick betydelse för den enskilde individen.
För dessa undersökningar har jag använt mig av ingenjör A.M. Peters-son-Holmes självbiografiska anteckningar och inspelade intervjuer med hans dotter Naemi (f. 885). Valet av Petersson-Holme och dennes familj som utgångspunkt för en undersökning motiveras med hans centrala posi-tion i lokalsamhället. Han var i ledande ställning inom såväl näringsliv och föreningsliv som kommunalpolitik och således framträdande i de nätverk som kartläggs inom dessa sammanhang. Genom att analysera andra mate-rialgrupper nyanseras och synliggörs andra aspekter av hans sociala värld.
Jag har också använt mig av makarna Anders och Johanna Olssons dag-böcker. Anders som arbetade som daglönare vid kalkbrottet skrev dagbok 893–897, hans hustru Johanna som var fiskförsäljerska skrev från år 900 och framåt. Det finns flera aspekter som gör makarna Olssons dagböcker intressanta. För det första att det är tämligen unikt med dagböcker från denna tid författade av män och kvinnor ur den svenska arbetarklassen. För det andra bidrar dagböckerna till ett inifrånperspektiv på en rad lokala aspekter som till exempel att Anders arbetade vid kalkbrottet, som var den största arbetsplatsen på orten, att Johanna arbetade som fiskförsäljerska i ett av Skånes största fiskelägen och att de båda var frälsningssoldater i ett lokalsamhälle där religionen spelade en stor roll i samhällslivet. Represen-tativitetskriteriet var inte det avgörande när jag valde att använda dagböck-erna. Snarare stod valet mellan att få inblick i en arbetarfamiljs vardagsliv på Limhamn årtiondena runt sekelskiftet 900 eller inte.