Nätverk inom arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen knöts samman av de överlappande medlemskap som fanns mellan dess organisationer. Jag har undersökt denna överlappning på sty-relsenivå. En databas har skapats omfattande 529 personer som någon gång

35. Jörgen Westerståhl, Svensk fackföreningsrörelse. Organisationsproblem, verksamhetsformer,

förhållande till staten, Stockholm 945, s. 3.

36. Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60 sektion 5, protokoll 28/0 909. ARAM.

37. Svenska Järnvägsmannaförbundet avd. 6, protokoll 9/2 909. ARAM. Bernt Schiller,

Storstrejken 1909. Förhistoria och orsaker, Göteborg 967, s. 254 f.

38. Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60 sektion 3, protokoll 9 6/. ARAM. 39. Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60, Minnesskrift 898–948 s. 39. ARAM. 40. Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60, Minnesskrift 898–948 s. 39–4.

under perioden 898–94 satt i styrelserna för Arbetarekommunen, Bygg-nadsföreningen, de olika fackföreningarna, Limhamns socialdemokratiska diskussionsklubb, Nykterhetslogen Frihetens hamn och de olika sjuk- och begravningskassorna. Fyra femtedelar av dessa personer satt endast i en styrelse. Det fanns alltså tillsynes en bred spridning av makten till medlem-marna inom arbetarrörelsen. Den femtedel av de registrerade personerna som hade uppdrag i mer än en styrelse fördelar sig enligt tabell 7 nedan. Drygt hälften (53 procent) av de med mer än ett uppdrag satt bara i två styrelser vilket förstärker intrycket av maktens spridning. Därefter är det en fallande skala av personer allt eftersom antalet överlappningar ökar.

Om man tar hänsyn till andra variabler nyanseras dock bilden av makt-spridningen. Att sitta som ordförande innebar att man hade möjlighet att styra föreningens dagordning. Av tabell 8 nedan framgår att ordförandepos-terna i högre grad innehades av personer som satt i mer än två styrelser under perioden. Det är också så att varaktigheten i styrelseuppdragen tenderar att bli längre ju fler styrelser personerna sitter i. Bland de styrelseuppdrag som innehades av personer som var ledamöter i två styrelser under perioden varade endast 3 procent fyra år eller mer. Bland de styrelseuppdrag som innehades av personer som var ledamöter i fem styrelser eller fler var mot-svarande siffra 57 procent.

Genom att samla alla styrelseuppdrag någon haft under närmare två decen-nier visar man bara antalet uppdrag någon haft. För att kunna tala om överlappande medlemskap måste uppdragen sammanfalla i tid. I tabell 9 nedan är den faktiska överlappningen sammanställd. Man bör ha två saker i åtanke när tabellen tolkas. För det första ökar sannolikheten för överlapp-ning ju fler uppdrag någon har. För det andra är det ytterst få individer som har fem eller fler uppdrag (se tabell 7). Genom att lägga till eller dra ifrån någon enstaka individ skulle alltså siffrorna förändras radikalt. Helhetsin-trycket kan ändå sägas vara att överlappningsfrekvensen är hög, i synnerhet bland dem som hade fyra eller fler styrelseuppdrag. Detta hänger givetvis samman med att varaktigheten i denna grupps uppdrag också tenderar att vara längre.

ARBETARRÖRELSENS NÄTVERK 65 Tabell 7: Antal personer med mer än ett uppdrag i styrelser inom arbetar-rörelsen på Limhamn 898–94

Antal personer Antal styrelser Antal uppdrag

54 2 108 27 3 81 14 4 56 5 5 25 2 6 12 1 7 7 S:a 102 288

Källor: Protokoll och verksamhetsberättelser för Limhamns Arbetarekommun 900–94, Byggnadsföreningen Folkets hus 898–94, Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60 898–94, Svenska Järnvägsmannaförbundet avd. 6 905-94, Svenska Textil-arbetareförbundet avd. 40 906–92, Svenska TräTextil-arbetareförbundet avd. 79 898–94, Limhamns Jern- och Metallarbetarklubb/Svenska Metallindustriarbetareförbundet avd. 43 900–94, Svenska buteljarbetareförbundet Limhamn 900–94, Svenska gjutare-förbundet avd. 57 90–94, Svenska Varuutköraregjutare-förbundet avd. 7 909, Limhamns socialdemokratiska diskussionsklubb 92–94, ARAM. Nykterhetslogen Frihetens hamn 90–94, ARAL. Protokoll för hundramannaföreningarna Annetorp (897-90), Folkets enighet (897–90) och Hjälpsamma vänner (905–90), samt de fyra sjuk- och begrav-ningskassorna Enigheten (892–94), Framåt (900–90), Arbetarnas allmänna sjuk och begravningskassa (903–90), och Hjälpsamma vänner och bröder (90–9). MASA.

Tabell 8: Antal ordförandeposter och varaktighet i styrelseuppdrag bland personer med två eller fler styrelseposter inom arbetarrörelsen på Lim-hamn 898–94

Källor: Protokoll och verksamhetsberättelser för Limhamns Arbetarekommun 900–94, Byggnadsföreningen Folkets hus 898–94, Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60 898–94, Svenska Järnvägsmannaförbundet avd. 6 905–94, Svenska Textil-arbetareförbundet avd. 40 906–92, Svenska TräTextil-arbetareförbundet avd. 79 898–94,

Ledamot i två styrelser (108 uppdrag) Ledamot i tre styrelser (81 uppdrag) Ledamot i fyra styrelser (56 uppdrag) Ledamot i Fem- åtta styrelser (44 uppdrag)

Ordförandeposter 7 (6 %) 20 (25 %) 10 (18 %) 14 (32 %)

Varaktighet 1 år 56 (52 %) 37 (46 %) 19 (34 %) 15 (34 %)

Varaktighet 2–3 år 31 (29 %) 34 (42 %) 16 (29 %) 4 (9 %)

Limhamns Jern och Metallarbetarklubb/Svenska Metallindustriarbetareförbundet avd. 43 900–94, Svenska buteljarbetareförbundet Limhamn 900–94, Svenska gjuta-reförbundet avd. 57 90–94, Svenska Varuutköragjuta-reförbundet avd.7 909, Limhamns socialdemokratiska diskussionsklubb 92–94, ARAM. Nykterhetslogen Frihetens hamn 90–94, ARAL. Protokoll för hundramannaföreningarna Annetorp (897–90), Folkets enighet (897–90) och Hjälpsamma vänner (905–90), samt de fyra sjuk- och begravningskassorna Enigheten (892–94), Framåt (900–90), Arbetarnas allmänna sjuk och begravningskassa (903–90), och Hjälpsamma vänner och bröder (90–9). MASA.

Tabell 9: Faktisk överlappning mellan antal styrelser inom arbetarrörelsen på Limhamn 898–94 i procent Antal styrelse-uppdrag ^{2 3 4 5 6 7 0} Andel överlappning 2 63 - - - - - 37 3 30 59 - - - - 11 4 29 1) 50 2) 21 - - - 0 5 20 3) 40 4) 20 5) 20 - - 0 6 0 0 50 6) 50 7) 0 - 0 7 0 0 0 0 100 8) 0 0

Källor: Protokoll och verksamhetsberättelser för Limhamns Arbetarekommun 900–94, Byggnadsföreningen Folkets hus 898–94, Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet avd. 60 898–94, Svenska Järnvägsmannaförbundet avd. 6 905–94, Svenska Textil-arbetareförbundet avd. 40 906–92, Svenska TräTextil-arbetareförbundet avd. 79 898–94, Limhamns Jern och Metallarbetarklubb/Svenska Metallindustriarbetareförbundet avd. 43 900–94, Svenska buteljarbetareförbundet Limhamn 900–94, Svenska gjuta-reförbundet avd. 57 90–94, Svenska Varuutköragjuta-reförbundet avd.7 909, Limhamns socialdemokratiska diskussionsklubb 92–94, ARAM. Nykterhetslogen Frihetens hamn 90–94, ARAL. Protokoll för hundramannaföreningarna Annetorp (897–90), Folkets enighet (897–90) och Hjälpsamma vänner (905–90), samt de fyra sjuk- och begravningskassorna Enigheten (892–94), Framåt (900–90), Arbetarnas allmänna sjuk och begravningskassa (903–90), och Hjälpsamma vänner och bröder (90–9). MASA.

. Två av dessa fyra personer hade dessutom dubbelöverlappningar. 2. Fem av dessa sju personer hade dessutom dubbelöverlappningar. 3. Denne person hade tre dubbel överlappningar.

4. Båda dessa personer hade dessutom dubbelöverlappningar 5. Denne person hade även en dubbelöverlappning. 6. Denne person hade även en dubbelöverlappning. 7. Denne person hade även en dubbelöverlappning.

ARBETARRÖRELSENS NÄTVERK 67

Arbetaretablissemanget

Det finns en mer än hundraårig diskussion om varför arbetarrörelsen i vissa länder blev reformistisk och inte revolutionär. Mats Johansson delar upp debatten i dels förklaringar som tar sin utgångspunkt i den socioekono-miska skiktningen inom arbetarklassen, dels förklaringar som utgår från

hur arbetarrörelsen var organisatoriskt uppbyggd.141

De socioekonomiska förklaringarna kan ledas tillbaka till Friedrich Engels. I en jämförelse mellan de engelska arbetarnas levnadsvillkor 845 och 885 kunde han se att det skett en del ”tillfälliga förbättringar”. Det fanns dock en tydlig skiktning inom arbetarklassen mellan en majoritet bestående av icke-yrkeskunniga och en välmående minoritet av yrkeskun-niga, fackligt organiserade arbetare vilka han benämnde arbetararistokratin. Förekomsten av denna arbetararistokrati var enligt Engels grogrunden för

ett förborgerligande av arbetarklassen.142 I samma anda kom senare bland

andra Lenin och Rosa Luxemburg att hävda framväxten av ett toppskikt inom arbetarklassen som förklaring till reformismens genombrott i

social-demokratin.143 I debatten om den svenska socialdemokratins reformistiska

vägval har Seppo Hentilä hävdat just framväxten av en arbetararistokrati

kring sekelskiftet 900 som förklaring.144 Mats Johansson å sin sida menar

att ett studium av löne- och kvalifikationsskillnader inte bidrar till någon större förståelse av arbetarklassens radikalism eller brist på radikalism. Istäl-let förordar han att man måste ta hela arbets- och livssituationen för olika

arbetargrupper i beaktande.145

De organisatoriska förklaringarna tar sin utgångspunkt i Max Webers analyser av byråkratins framväxt. I detta sammanhang anmärkte Weber att de statliga ämbetena allt mer kom att bli en försörjningsbas för den

4. Mats Johansson, Arbetararistokrater och arbetarbyråkrater – om reformistiska och

revolutio-nära tendenser inom den svenska arbetarklassen i början av seklet, Umeå 986, s. 46 ff. Båda

dessa förklaringsmodeller utgår från att det i samtiden finns någon slags elit inom arbetar-klassen/rörelsen. Ett annat sätt att förklara reformism och samförstånd är att betona bety-delsen av kontinuitet i den politiska kulturen. Så har gjorts av Eva Österberg, ”Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige. Konflikt – kompromiss – politisk kultur”,

Scan-dia. Tidskrift för historisk forskning band 55, 1989:1.

42. Friedrich Engels, “England in 845 and in 885”, i Marx & Engels, Articles on Britain, 97. 43. Rosa Luxemburg, Sozialreform oder Revolution? Mit einem Anhang. Miliz und Militarismus

(899), Berlin 967, V. I. Lenin, ”Socialism och krig”, Collected Works vol. 2, s. 964. 44. Seppo Hentilä, Den svenska arbetarklassen och reformismens genombrott inom SAP före 1914,

Helsingfors 979, s. 306 f. För ett utförligt forskningsläge se Kjell Östberg, Byråkrati och

reformism. En studie av svensk socialdemokratis politiska och sociala integrering fram till för-sta världskriget, Lund 990.

45. Mats Johansson, Arbetararistokrater och arbetarbyråkrater – om reformistiska och

tyska socialdemokratins politiker.146 Tankarna utvecklades av Robert Mi-chels, som menade att arbetarledarna efterhand som organisationen växte tenderade till bli självständigare gentemot kollektivet och att de därigenom själv kunde förlänga sina mandat och rekrytera vem de ville till efterträdare

och nya poster.147

Sociologen E.H. Thörnberg var den förste som med vetenskapliga för-tecken analyserade den svenska arbetarrörelsens funktionärer. Han kunde konstatera att det fanns en beständighet i såväl fackföreningarnas som par-tiets ledarskikt. Fördelarna med detta låg i en ackumulation av färdigheter, erfarenheter och kunskaper, samt en skärpt blick över sammanhang och

– åtminstone i vissa fall smidig anpassning. 148 Kjell Östberg menar att det

redan före 94 går att tala om en ”byråkrati inom arbetarrörelsen”. Med detta avser han ”ett socialt subsystem, för sin utkomst eller karriär beroende av arbetarrörelsen, med uppgift att handha rörelsens resurser och tillsatt av

ett överordnat organ inom organisationen”149 Östbergs undersökning ger

vid handen att det fanns en tydlig koncentration av funktionärer till Stock-holm. År 94 var två tredjedelar av ett hundratal personer inom

fackfören-ingsrörelsen och SAP samlade i huvudstaden. 150 Då Östberg i sin definition

av byråkratin bara inkluderar dem som har sin utkomst av arbetarrörelsen fångar han inte dem som mer eller mindre tillhör ett ideellt toppskikt på lokal nivå. Att det fanns sådana grupperingar framgår bland annat i Torgny Börjessons studie av metallarbetarna i Västerås och Sven Lundkvist sam-manfattning av folkrörelseprojektet samt Kenneths Strömbergs bok om

föreningsaktivister i Hovmanstorp.151 I sin bok Den skötsamme arbetaren

gör Ronny Ambjörnsson gällande att det inom nykterhetslogen i Holm-sund växte fram ett främlingsskap mellan en liten politiskt och kulturellt

aktiv grupp och den stora medlemsmajoriteten.152

Kan man tala om ett etablissemang inom arbetarrörelsen på Limhamn?

46. Max Weber, ”Politik som yrke”, i Vetenskap och politik, Göteborg 977, s. 77.

47. Robert Michels, Organisationer och demokrati. En sociologisk studie av de oligarkiska

tenden-serna i vår tids demokrati, Uppsala 983, s. 95.

48. E.H. Thörnberg, Folkrörelser och samhällsliv i Sverige, 943, s. 234 ff.

49. Kjell Östberg, Byråkrati och reformism. En studie av svensk socialdemokratis politiska och

so-ciala integrering fram till första världskriget, Lund 990, s. 45.

50. Kjell Östberg, Byråkrati och reformism. En studie av svensk socialdemokratis politiska och

so-ciala integrering fram till första världskriget, Lund 990, s. 57ff

5. Torgny Börjesson, Metall 20. Fackförening en och människan, 97, Sven Lundkvist,

Folk-rörelserna och det svenska samhället 1850–1920, Uppsala 977, Kenneths Strömberg, Vi och dom i rörelsen. Skötsamhet som strategi och identitet bland föreningsaktivisterna i Hovmanstorps kommun 1884–1930, Växjö 2004.

52. Ronny Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt

ARBETARRÖRELSENS NÄTVERK 69 I protokollen finns det åtminstone ett belägg som vittnar om att med-lemmarna upplevde det så. När Arbetarekommunen 908 gick ut med en uppmaning till fackföreningarna att besöka deras möten uppstod en livlig debatt i sektion 2 av Grov- och fabriksarbetarföreningen. Enligt protokol-let klandrade flera talare kommunstyrelsen för att då mindre övade talare yttrade sig på mötena, blev de nedklubbade eller nedtystade. Därför drog

man sig för att gå på mötena.153

Jag har valt att här närmare studera den grupp av sjutton män som hade minst tre samtidiga överlappningar i olika styrelser inom arbetarrörelsen. Alla utom en av dessa satt i styrelsen för någon sjukkassa vilket bekräftar det tidi-gare sagda om kassornas roll inom rörelsen. Det fanns dock endast en person från Hjälpsamma vänner och bröders styrelse i gruppen, men denna kassa hade som framgått ett ambivalent förhållande till arbetarrörelsen. Också i centralförsamlingen, som från 90 samlade alla kassorna finns det en hög grad av överlappning med åtta personer. Tretton av gruppens sjutton män var styrelsemedlemmar i grov- och fabriksarbetarföreningen. Denna majoritet kan delvis förklaras med att kategorin efter 903 omfattar styrelser för fyra sektioner, märk dock att i vår grupp förekommer bara personer från sektion  och 3 som i huvudsak organiserade kalkbrotts- och cementfabriksarbetare. Gödningsfabrikens arbetare i sektion 2 är sålunda inte representerade i grup-pen. I övrigt fanns det två från träarbetarföreningens styrelse och en vardera från järn och metallarbetarföreningen och järnvägsmannaföreningen. I Ar-betarekommunen och Byggnadsföreningen som var samorganisationer för de övriga föreningarna fanns tretton respektive tolv av de sjutton personerna i styrelserna. Det är intressant att notera att åtta stycken av dessa i respektive or-ganisationers styrelseledamöter också satt i grovarbetarföreningens styrelse.

I styrelsen för nykterhetsföreningen Frihetens hamn satt hela åtta perso-ner, medan endast en person i gruppen var medlem av Socialdemokratiska diskussionsklubbens styrelse. Det sammantagna intrycket blir att grov- och fabriksarbetarfacken vid kalkbrottet och cementfabriken och de sjukkas-sor som var knutna till dessa arbetargrupper dominerade det nätverk av personer som satt i tre eller fler av arbetarrörelsens styrelser.