Limhamns skyttegille

Redan 83 hade ett Christianstads skyttesällskap bildats, men det var först i och med att skarpskytterörelsen sattes igång på 860-talet som skytteföre-ningarna blev vanligare. Skarpskyttarna, som skulle vara en frivillig kraft i rikets försvar, hade 867 drygt 40 000 medlemmar i 304 föreningar. Rörelsen tynade dock bort under 880-talet till förmån för det mer tävlingsinriktade

skyttet. 889 bildades en centralstyrelse för landets skytteföreningar.226

225. Mats Hellspong,Korset, fanan och fotbollen, Stockholm 99, s. 32 f.

226. Vilhelm Wahlquist, Sveriges frivilliga skytterörelse under åttio år 1860–1939, Stockholm 940.

I januari 897 samlades ett femtiotal personer för att bilda Limhamns skyt-tegille. Ordföranden från Malmö skyttegille var inbjuden för att bistå med

goda råd.227 Enligt de stadgar som uppfördes skulle ändamålet med

fören-ingen vara att ”bibringa sina medlemmar en skjutskicklighet som sätter dem

i stånd att kraftigt medverka vid fosterlandets försvar […]”228 Föreningen

anslöt sig från starten till Skånes skytteförbund och Sveriges frivilliga skytte-föreningar och började se sig om efter lämplig skjutbana. I mars tecknades ett tioårigt arrende på en bit mark på strandängarna vid Vik söder om samhället

och den 20 juni stod banorna klara för att börja användas.229

Föreningen hade rekvirerat tio gevär av 867 års modell av statens förråd och åtnjöt även ett ekonomiskt bidrag från staten. En del inkomster kom också in genom uthyrning av skjutbanan till Kronprinsens husarregemente i Malmö. Ett annat sätt att finansiera verksamheten var att anordna skjut-fester med försäljning av smörgåsar och spritdrycker. Man anordnade även större tillställningar i samband med tävlingar. Inför en sådan fest skulle åtta liter brännvin, femton liter konjak, tio liter punsch och tre flaskor sherry

inköpas enligt en anteckning från hösten 899.230 Kanske blev det lite för

mycket av det goda. I mars 900 meddelar protokollet: ”Af förekommen anledning förbjudes all förtäring av spirituosa samt kortspel inom

skyttegil-lets paviljong och bana.”231 Detta förbud kom ingalunda att bli bestående.

När man 904 anordnade en tävling dit skyttar från andra föreningar in-bjudits inköptes tre liter brännvin, tre liter konjak och en halv tunna bier

för servering vid skjutpaviljongen.232

Det finns inga medlemsmatriklar för föreningens första verksamhetsår, men protokollen ger namn och titel på styrelsemedlemmar. Under fören-ingens första år bar styrelsemedlemmarna titlar som handlande, fabrikör, korpral, kassör, byggmästare, fiskare et cetera. Efterhand blir titlar som ingenjör och disponent mer vanliga. Förmodligen bars medlemskåren också upp av medelklassen. Från att vid starten 897 bestått av ett femtiotal personer växte föreningen så att den kring sekelskiftet 900 hade uppåt 200 medlemmar. En del av denna expansion kom tillstånd genom att K.F.U.M i Malmö kollektivanslöt sina trettiotre medlemmar år 900 och att Malmö

227. Limhamns Skytteförening 1897–1947 Jubileumsskrift, Malmö 947. 228. Limhamns Skyttegille stadgar § . LISL.

229. Skottriktningen var mot den nuvarande Sumphamnen vid Sibbarp. 230. Limhamns Skytteförening 1897–1947 Jubileumsskrift, Malmö 947, s. 22. 23. Limhamns Skyttegille, protokoll mars 900. LISL.

232. Limhamns Skytteförening 1897–1947 Jubileumsskrift, Malmö 947, s. 27. 906 utfärdade Skyt-teförbundets styrelse ett cirkulär med direktivet att inte tillåta starka drycker i samband med skjutövningar. Vilhelm Wahlquist, Sveriges frivilliga skytterörelse under åttio år 1860–

IDROTTSRÖRELSEN 9 läroverks skytteförening gjorde likaledes 90. En värvningsstrategi gick ut på att i samarbete med Limhamns folkskolor anordna prisskjutningar för

femteklassare för vilket sju Mausergevär införskaffades.233

Enligt föreningens jubileumskrönikör gick Limhamns skyttegille in i en ny period av sin tillvaro i och med att ingenjör Zickerman valdes till ordförande 909. Zickerman lär ha målmedvetet arbetat för att göra föreningen till en av landets bästa. Till de reformer som genomfördes hörde att byta ut den skarpa ammunitionen på hundrametersbanan mot kortkulig för att spara pengar, ökad rekrytering bland ungdomar genom befrielse från årsavgift och sam-manställandet av ett arkiv för föreningens handlingar. Skyttegillet började

från och med nu också att aktivt delta i riksomfattande tävlingar. 234 Ingenjör

Zickerman satt också i Malmöhus läns skytteförbunds verkställande utskott och var befälhavare för Malmö landsbygds landstormsområde nr. 3A.

Den 20 augusti 909 kunde ordförande Zickerman, meddela styrelsen att han med anledning av den pågående storstrejken på myndigheternas uppmaning tagit bort alla gevär och all ammunition från paviljongen. Alla skjutningar hade ställts in tills vidare eftersom ”arbetarna i dessa övningar nu

mer än under lugna förhållanden se en utmaning.”235 Zickerman förordade

att låta verksamheten ligga nere tills konflikten var över, men röstades ned av styrelsen som ansåg att strejken avlöpte lugnt. Ordföranden höll med om att Limhamns arbetarebefolkning skötte sig mönstergillt men reserverade sig för beslutet. Han menade vidare att han såsom arbetschef för en stor arbetarkår under de beslutade förhållandena ej kunde uppträda som ledare för skyttegillet. Istället anmodade han vice ordförande att träda in i hans

ställe så länge strejken varade.236

Såsom ingenjör vid Skånska Cementaktiebolaget hade Zickerman nyt-tiga kontakter. När skjutbanan behövde utökas 90 fick föreningen gratis disponera ett område på strandmarken. Därtill skänkte AB Förenade kalkbrotten en gåva på 200 kr. År 92 förhandlade föreningen med Nils Castner om att få ta över en stycke mark som han arrenderade av Förenade kalkbrotten för att anlägga en helt ny skjutbana. Med hjälp av statsbidrag på 5450 kr kunde föreningen i augusti 93 inviga södra Sveriges största och

mest tidsenliga skjutbana.237

233. Limhamns Skytteförening 1897–1947 Jubileumsskrift, Malmö 947, s. 26. Detta var inget lo-kalt unikum. På central nivå började man att diskutera obligatoriska skjutövningar i folk-skolorna år 900. Vilhelm Wahlquist, Sveriges frivilliga skytterörelse under åttio år 1860–1939, Stockholm 940, s. 95 f.

234. Limhamns Skytteförening 1897–1947 Jubileumsskrift, Malmö 947, s. 32 f. 235. Limhamns Skyttegille, protokoll 20/8 909. LISL.

236. Limhamns Skyttegille, protokoll 20/8 909. LISL.

Fotbollsklubben Wiking/Limhamns Boll-