Redan i september 874 konstaterade prosten Löfvengren att Hyllie kyrka blivit för liten på grund av den tillväxt som kalkhanteringen hade inneburit, men ingenting gjordes åt saken. Istället blev det cementbolagets disponent R.F. Berg som grep in. Tillsammans med skräddare Andersson lät Berg i september 876 bilda Limhamns Missionshus AB med målsättning att bygga
ett missionshus.8 Aktier såldes för tio kronor styck, och den 7 januari 877
Kyrkoherde Johannes Hallengren, LIML.
5. Visitationsbok, för Bunkeflo och Hyllie församling, Hyllie församlings arkiv. MASA. Mor-monismen hade fått fäste i de fattigare kvarteren av Caroli församling i Malmö med cen-trum i kvarteret Betlehem. Vid denna tid hade de cirka 60 medlemmar. Herman Schlyter, ”Kyrka och väckelse i Malmö 820–920”, Motsättning och samverkan. Nya bidrag till
Mal-mö historia – Festskrift till Einar Bager på 100-årsdagen 19 april 1987, MalMal-mö 987, s. 30 f.
6. Missionsföreningen Limhamns Friförsamling, Minnesskrift vid 30-årsjubileum 93. 7. Johan Nilsson, ”Glimtar från de första femton åren i mitt liv”, Limhamniana 989.
Herman Schlyter, ”Kyrka och väckelse i Malmö 820–920”, Motsättning och samverkan.
Nya bidrag till Malmö historia – Festskrift till Einar Bager på 100-årsdagen 19 april 1987,
Mal-mö 987, s. 35 f.
8. Berg hade samma år fått tillstånd att hålla söndagsskola i Västra folkskolan i Malmö och kom senare att gå med i Evangelisk Lutherska Missionssällskapet (ELM) i Malmö. Efter en strid om kvinnors rätt att predika, vilket Berg var motståndare till, lämnade han dock ELM och bildade 887 Evangeliska Missionsförsamlingen Betel med Berg själv som ordfö-rande. Herman Schlyter, ”Kyrka och väckelse i Malmö 820–920”, Motsättning och
sam-verkan. Nya bidrag till Malmö historia – Festskrift till Einar Bager på 100-årsdagen 19 april 1987, Malmö 987, s. 35 f.
kunde man inviga det nybyggda huset. Denna kombination av förening och bolag var ingalunda separatistisk. Kyrkoherde Hallengren ägde de fem första aktierna och höll predikan vid invigningen. Bolagets första styrelse var lokalt förankrad och bestod förutom av R.F. Berg som ordförande av skräddaren Lars Andersson som vice ordförande och kassör, fiskaren Nils Jönsson som sekreterare, f.d. soldaten Nils Lindkvist, skepparen Knut Nils-son, kustvakten Karl Schuler och fiskaren Per Larsson. Styrelsens samman-sättning speglade i stort aktieinnehavet i det nybildade bolaget. Disponent Berg var den störste enskilde intressenten med 32 av de 260 första aktierna, han kom dock framöver att skänka bort 25 av dessa till såväl arbetare och fiskare som ingenjörer på Limhamn. Skräddare Andersson hade 24 aktier, i övrigt ägde några enskilda personer tre eller fyra aktier, de flesta dock bara en eller två. Den största yrkesgruppen bland aktieägarna var fiskarna. Fyrtio fiskare hade tillsammans 8 av de 260 första aktierna. Förmodligen kan ytterligare personer räknas in bland fiskarna då det fanns nio stycken aktieägare med titlar som f.d. husar et cetera, benämningar som ofta döljer fiskare. Det fanns även ett stort inslag av andra marina yrkesgrupper såsom sju skeppare, två pråmkarlar, en hamnkassör och en hamnfogde. Till detta kan också föras fem kustvakter och ett fyrbiträde. I övrigt bar ägarna titlar som byggmästare, smed, skräddare, bagare, snickare, handlande, arbetare,
förman, kamrer och änka.9
Verksamheten var ordnad så att varannan söndag predikade disponent Berg och varannan söndag predikanterna Jöns Pålsson och Magnus Jöns-son från Malmö Evangeliskt Lutherska Missionsförening vari Berg även
var styrelseledamot.10 För dessa tjänster betalade Missionshusbolaget 50 kr
i månaden.11 Enligt minnesskrifterna över Limhamns Friförsamling ville
skräddare Andersson hålla väckelsen inomkyrklig, medan ingenjören vid kalkbrottet A.M. Petersson-Holme förespråkade en friare hållning. Detta
ledde till att den förre drog sig tillbaka från styrelsen år 882.12 I sin
avskeds-ansökan rimmade Andersson raderna:
9. Registerbok för Limhamns Missionshus AB, LIKL.
0. Detta är den samme Jöns Pålsson som sedermera blir Skånska Cementaktiebolagets störs-te arrendator och ordförande i Hyllie kommun.
. Kassabok för Limhamns Missionshus AB, LIKL.
2. Det märkliga är att en skräddare Lars Andersson förekommer i den frikyrkliga Limhamns Friförsamlings medlemsmatrikel. Han var medlem åren 885–95, är det den samme eller en namne?
VÄCKELSE OCH FRIKYRKOR 29
Tjänsten lämnar jag Från och med idag Efter obehag Av olika slag Under sex års dag. Du, som tjänsten får, Bär du minsta spår Av ett förskräckt får Du visst ej består
-Snart ur tjänsten går.13
Utifrån skräddare Anderssons rimmade vers tycks Missionshusbolagets första år ha varit en konfliktfylld tid. Missionshusbolagets mötesprotokoll finns dock inte bevarade förrän från och med den åttonde april 882 då ingenjör Petersson utsågs till ordförande och kassaförvaltare. Han kom att leda bolaget fram till 908 då han flyttade ifrån Limhamn. Maktskiftet skedde förmodligen med disponent Bergs goda minne, ingenjör Petersson var trots allt disponentens högra hand på Limhamn. Precis som i fallet med Hamnbolaget säkrade disponent Berg sitt inflytande i Missionshusbolaget på bekostnad av en bredare förankring i lokalsamhället.
Verksamheten i Missionshusbolaget finansierades av frivilliga bidrag, men dessa täckte inte utgifterna. Vid årsmötet 882 hade bolaget en skuld på 600 kr till Skånska Cementaktiebolaget och 657 kronor och 46 öre till disponent Berg som privatperson. Så sent som 887, tio år efter bolagets bildande, gick kollekten första söndagen varje månad som avbetalning till disponent Berg. För att få in pengar beslutade styrelsen i maj 882 ”att inköpa materiel för tillverkning af varor, som framdels skola säljas till
för-mån för missionshuset.”14 Någon månad senare höll man en auktion i
mis-sionshuset med skänkta saker och vid ett flertal tillfällen höll man te- och kaffemöten och föreläsningar med 25 öre i inträde. Ett annat sätt var att hyra ut lokalen till andra föreningar. Jag ska återkomma till denna verksamhet eftersom man genom protokollen kan få en bild av vilka föreningar som Missionshusbolaget interagerade med. Vid bolagsstämman år 889 erbjöd sig Limhamns Friförsamling att köpa aktier till ett värde av 2500 kr och att hyra missionshuset för en summa som motsvarade räntan på bolagets skuld. Förslaget antogs och från och med denna tid är Missionshusbolaget så gott
3. Limhamns missionsförsamling 1883–1933, Malmö 933, s. . 4. Limhamns Missionshus AB, Protokoll 28 maj 882, LIKL.
som uppslukat av Friförsamlingen. Bolagsstämmorna blev alltmer fåtaligt
besökta, 89 var endast sex aktieägare närvarande.15