Det finns som tidigare nämnts en del svårigheter med att identifiera och kategorisera vilka som skall betraktas som fiskare. I den statliga fiskerista-tistiken finns det 874–890 en indelning mellan ”Egentliga fiskare” och ”fiskande bönder, torpare och backstugusittare”, men i praktiken är detta en oklar distinktion. Fiskare var ofta mångsysslare; de odlade en bit mark,
arbetade säsongsvis inom industrin eller skeppade varor.84 Man måste se
det så att ju mer kapitalintensivt fisket blir desto mer får det karaktär av heltidssysselsättning.
Jag har gjort en mer detaljerad undersökning av fiskarna på Limhamn 888–89, det vill säga vid tidpunkten för den ökade befolkningstillväxt som hängde samman med uppförandet av cementfabriken. Med utgångspunkt
82. Agda Olsson, ”När bödetöserna kom till Limhamn”, Limhamniana 963.
83. Johan Nilsson, ”Glimtar från de första femton åren av mitt liv”, Limhamniana 989. 84. Från och med 89 kallas den senare gruppen ”Andra i fisket deltagande personer”, Kungl.
Lantbrukstyrelsen – Fiskeribyrån. Fiskestatisk, olika slag av fisken, Volym HIB:8–2. RIAS.
FISKARNAS NÄTVERK
i mantalslängden med kompletterande källor har 49 fiskare identifierats.85
Dessa är underlaget för denna studie. Tidigare visade jag att antalet fiskare en-ligt fiskeristatistiken uppgick till 250 vid sillfisket i slutet av 880-talet. Vilka var då de dryga hundra fiskare som jag inte identifierat? En stor del av denna grupp utgjordes säkerligen av fiskarnas söner. Dessa fick tidigt följa med sina fäder och många av dem bodde hemma upp emot trettioårsåldern. I den iden-tifierade gruppen fanns det år 888 trettiotre söner fyllda sexton år. Många av dem som jag identifierat som fiskare bär i andra sammanhang titlar som skeppare, sjöman, kustroddare och pråmkarl. Därför är det rimligt att anta att även andra med dessa titlar fiskade. I 886–89 års husförhörslängd räknar jag 44 sådana titlar, till detta kommer sönerna till dessa. Beträffande antalet fiskande arbetare och hantverkare är det svårt att uttala sig. Kanske deltog fiskarnas yrkesarbetande släktingar under sillfiskets mest intensiva veckor.
Det hörde till ovanligheterna att både fiskaren och hans hustru var födda i Hyllie. Endast i en dryg tiondel av paren var båda makarna födda på orten. I hälften av paren var den ena makan född i Hyllie. I övriga 40 procent var båda makarna födda i en annan socken. Födelseorterna låg inte lång borta. De flesta kom från grannsocknarna och sydvästra Skåne.
Fiskarnas sociala bakgrund presenteras nedan utifrån den titel fadern, eller när denne är okänd, modern bar då fiskarna döptes. En femtedel hade fäder med titeln fiskare (se tabell 4), men erfarenheten från identifieringen av fiskarna säger att fäder med så gott som alla registrerade titlar också kan ha bedrivit fiske. Dessutom kan fadern ha skiftat titel både en och två gånger efter det att sonen blivit döpt. Fiskarhustrurnas sociala bakgrund är i stort sett densamma som fiskarnas. Andelen med hantverkarbakgrund är större
bland kvinnorna och andelen kvinnor med statarbakgrund är mindre.86
Om man antar att äktenskap ingicks mellan personer som var någorlunda socioekonomiskt lika, kan variationen tolkas så att de fiskare som fötts i statarfamiljer tagit ett litet kliv uppåt då de blev fiskare.
85. Se bilaga : Metodiska överväganden vid undersökning av fiskarkåren på Limhamn 888– 89.
86. Dessa tretton hantverkare som var fäder till fiskarkvinnorna bar titlarna smed, Skräddare, skomakare, sadelmakare, möllaregesäll, timmerman och snickare.
Tabell 4: Social bakgrund för fiskare och fiskarehustrur på Limhamn
Fiskare Hustrur
Faders titel Antal Andel Antal Andel
Procent Procent Fiskare 27 21 20 20 Husman/Torpare 38 30 25 25 Åbo/Småbrukare/Arrendator 11 9 10 10 Dräng/Statkarl/Piga 13 10 4 4 Bruks-/Arbet./-karl 18 14 12 12 Soldat/Dragon/Husar 13 10 11 11 Hantverkare 6 5 13 13 Kustroddare/Styrman 2 2 2 2 /Båtsman Summa 128 101 99 99
Källor: Microfilmade födelse- och dopböcker för församlingarna i Bara, Borgeby, Bo-sjö kloster, Bunkeflo, Dalköpinge, Eskilstorp, Fosie, Fuglie, Gessie, Glostorp, Gustafs, Helsingborg, Hyllie, Klagstorp, Lackalänga, Lomma, Lövestad, Kävlinge, Maglarp, Reng, Sjörup, Skivarp, Stora Hammar, Södra Åby, Tygelsjö, Vellinge, Virke, Västra Sallerup, Västra Skrävlinge och Åkarp cirka 80–870, LULA.
Det behöver inte vara så att fiskarna gifte sig med jämlikar sedan de tagit ett steg uppåt på den sociala stegen. Det kan också vara så att de tog steget genom att gifta sig. Inom historisk demografi har man visat att det inte var ovanligt att unga män ur landsbygdsproletariatet gifte sig med äldre
kvinnor för att få en tryggad ekonomisk ställning.Hälften av fiskarna (9/8)
födda 80–39 var gifta med kvinnor som var äldre.87 För fyrtiotalisterna var
motsvarande förhållande en tredjedel (2/36), men endast två av 35 fiskare födda på 850-talet hade en äldre hustru. Det blev alltså under 800-talets lopp ovanligare att fiskarnas hustrur var äldre än sina män.
Det har framgått att bara en femtedel av fiskarna och deras hustrur hade en fader som titulerades fiskare vid deras dop. En kartläggning av släkt-skapsbanden inom fiskarkåren ger en mer sammansatt bild. Utgångspunkt har tagits i de registrerade fiskarna och deras hustrur, deras föräldrar och deras barn. Studien är inte heltäckande men ger en bild av hur kåren hängde
ihop.88 Jag har identifierat fyrtio familjekonstellationer inom kåren
omfat-tande 7 personer. I dessa familjer ingår 89 (69 procent) av de 49 fiskare som identifierades för undersökningen.
87. För åldersfördelning se bilaga 2: Tabell över fiskarnas födelseår.
88. Sålunda saknas relationer av slaget att en fiskare har en brorson som är fiskare vars far inte är fiskare.
FISKARNAS NÄTVERK 3 I femton av familjerna är individerna relaterade i två generationer. Det kan vara enkla konstellationer som en fader och en son som är fiskare, eller bredare såsom en fiskande fader med tre söner som är fiskare och en dotter som är gift med en fiskare. I tjugofem av familjekonstellationerna är det syskon som är fiskare och fiskarhustrur, också här i enkla kombinationer som till exempel en bror och syster, men även större syskonskaror som till
exempel fyra bröder.89
Tjugofyra av de fyrtio familjerna är i sin tur ingifta med varandra, några av dem har två och ibland tre sådana band till andra fiskarefamiljer. På så sätt var många av familjerna släkt i släkt med varandra. I tablå 3 ges ett exempel på en kedja av sådana förbindelser som knyter samman sju limhamnsfiskare.
Fyrtio (3 procent) av de undersökta fiskarna hade inga synliga släktskaps-band till de andra fiskarna inom kåren. Jag tror att detta i hög grad är ett utslag av den begränsade undersökningsmetodiken. Denna grupp skiljer sig inte från övriga vare sig beträffande ålder, social- och ekonomisk bakgrund eller egendomsförhållanden. En mer detaljerad studie skulle förmodligen visa att många av dem var släkt med kåren i övrigt.
Det fanns flera skäl till att fiskarfamiljerna knöts samman genom äkten-skap. För det första rörde sig dessa män och kvinnor i samma miljöer i en ständig interaktion vilket ökade sannolikheten att tycke skulle uppkomma. För det andra fanns det precis som i det traditionella jordbruket praktiska skäl som hängde samman med könsarbetsdelningen. För att kunna driva ett fiske-hushåll krävdes det specifika färdigheter, en kompetens som fiskarnas döttrar och söner byggde upp sedan barnsben. För det tredje växte det, som jag ska visa, fram en gruppidentitet inom fiskarkåren som bidrog till att förstärka den endogama tendensen. Förutsättningarna för denna nykonstruerade gemenskap låg dels i statens interaktion med fiskerinäringen, dels i lokala ekonomiska och institutionella förutsättningar.
Tablå 3: Kedja av släktförbindelser mellan fiskare på Limhamn 888–89
Källor: Diverse mikrofilmade födelse- och dopböcker från perioden 80–870, LULA. Se källor tabell 4 ovan.
89. Se bilaga 4: Släktskapsförhållanden mellan fiskare.
N.A. Fors Hilda Widerbeg Per Widerberg Olof Widerberg Hanna Jönsdotter Jöns Jönsson Nils Jönsson Elna Jönsdotter Anders Olsson Karna Olsdotter Per Trulsson