Politiska reformer

Parallellt och i ömsesidig påverkan med den ekonomiska och sociala omvandlingen förändrades också de politiska institutionerna. På 700-talet var Sveriges befolkning indelad i stånd; grupper avgränsade av olika lagstadgade privilegier. Politiska rättigheter var förbundna med ett stånd. Den som stod utanför ståndssamhället var politiskt omyndig. Hit hörde till exempel arrendebönder, landsbygdsproletariatet, städernas och brukens arbetare, nya medelklassgrupper och kvinnorna. Till privilegierna hörde adelns ensamrätt till alla högre civila och militära ämbeten, prästerskapets rätt till tionde, borgerskapets ensamrätt till handel och hantverk. Bönderna hade inget speciellt privilegium mer än att de representerades av ett eget stånd i riksdagen.

Ståndssamhället avvecklades stegvis. Med Förenings- och säkerhetsakten 789 och grundlagsriksdagen 809–0 försvann många av adelns exklusiva privilegier. Skråtvångets avskaffande (846) och näringsfrihetens genom-förande (864) innebar att gränsen mellan borgare och andra företagare suddades ut. 865 års representationsreform gjorde definitivt slut på stånds-samhället då ståndsriksdagen ersattes med tvåkammarriksdagen. Det var inte längre ståndstillhörighet som var avgörande för politiskt inflytande utan egendom och inkomst. Till andra kammaren hade varje 2 år fyllda man en röst om han uppfyllde kravet på en årsinkomst på 800 riksdaler eller ägde fastighet taxerad till 000 riksdaler eller arrenderade en fastighet taxerad till 6000 riksdaler. Detta gav rösträtt åt drygt fem procent av det

svenska folket eller cirka 2 procent av alla myndiga män.182

Till första kammaren valdes man indirekt av landsting och de största

kom-82. Lars-Arne Norborg, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen – Svenska samhällsutveckling

munerna. Alla män, kvinnor och bolag valde efter en graderad skala beroende på inkomst; ju mer pengar desto fler röster. För att vara valbar till första kam-maren skulle man ha en betydande årsinkomst (4000 riksdaler) eller

förmö-genhet (80 000 riksdaler).183 Tvåkammarriksdagens införande var ingalunda

någon demokratisk reform. De juridiska rättigheterna och skyldigheterna var lika för alla, men det var ett klassamhälle där man tydligt kunde urskilja olika grupper med olika ekonomiska resurser, utbildning och inflytande.

På 890-talet hade det politiska intresset bland vanliga människor vuxit sig starkare än tidigare. Krav på allmän rösträtt höjdes från socialdemokrater och radikala liberaler. Från omkring 900 diskuterade man hur en sådan rösträtt skulle se ut, konservativa ville till exempel att man måste ha fullgjort värnplikt och betalt skatt till stat och kommun i tid. 907/909 genomför-des genom två riksdagsbeslut en rösträttsreform som innebar allmän rösträtt

för män till andra kammaren.184

Först 92 skulle rösträtten komma att omfatta även kvinnorna, men detta hade föregåtts av en rad reformer som förbättrade kvinnans ställning. Under 800-talet öppnades kvinnans möjligheter till utbildning gradvis genom den allmänna folkskolan (842), seminarier för folkskollärarinnor (859) och tillträde till universitet (873). Kvinnorna fick också gradvis makt över sin personliga ekonomi med lika arvsrätt (845), myndighetsålder 25 år för alla kvinnor (863), möjlighet för kvinnor att starta egna småföretag som till exempel butiker och syateljéer i och med näringsfriheten (864), gifta kvinnors rätt att bestämma över sin inkomst (874) och egendom (884). Förhållandet mellan makarna reglerades också genom 858 års förbud för

maken att aga hustrun.185

Genom 862 års förordningar om kommunalstyrelse hade den gamla sockenstyrelsen delats i en borgerlig kommun och i en kyrkoförsamling. Kyrkoherden förblev enligt förordningen ordförande i kyrkoråd och skolråd, men hade även rätt att ha insyn i den borgerliga förvaltningen av fattigvård och frågor om sedlighet och ordning. I Hyllies kommunala protokoll från 880-talet och framåt är kyrkoherden frånvarande, däremot satt församling-ens kantor i kommunalstyrelsen under perioden 900–905.

Kommunstyrelsen skulle enligt förordningen ägna sig åt gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter. Städer med mindre än 25 000 invånare, landskommuner och köpingar var borgerliga primärkommuner

83. Lars-Arne Norborg, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen – Svenska samhällsutveckling

1809–1986, Stockholm 988.

84. Lars-Arne Norborg, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen – Svenska samhällsutveckling

1809–1986, Stockholm 988.

DEN STORA OMVANDLINGEN OCH LIMHAMN 7 med landsting som överbyggnad. Kommunalstämman utsåg varje år repre-sentanter som sändes dit. En annan uppgift var att göra upp en budget som skulle utgöra underlag för beskattning. En stor post i denna budget utgjorde fattigvården. Förutom fattigvård handhade kommunen frågor rörande tax-ering, brandväsende, vägunderhåll, hälsovård, tillsättning av barnmorskor och tillstånd för utskänkning av rusdrycker.

Industrialiseringen och urbaniseringens upphov till större tätortsbild-ningar skapade ett behov av en särskild kommunal organisation. År 875 infördes en sådan genom så kallade municipalsamhällen. Dessa var inga självständiga kommuner, men hade rätt till beskattning och ett eget be-slutfattande genom ett municipalfullmäktige eller -nämnd. Limhamn blev därmed år 887 ett sådant municipalsamhälle inom Hyllie kommun. Men tätorten växte och när Limhamn fick kommunal självstyrelse såsom köping år 906 införlivades Hyllie i denna.

Den kommunala rösträtten var graderad efter inkomst och förmögenhet

och förutsatte att den enskilde fyllt 2 år och att skatteplikten uppfylldes.186

Kommunreformen år 862 vilade på en bolagsrättslig grundtanke, nämli-gen att den enskilde hade medbestämmande och ansvar i förhållande till sin ekonomiska insats, det vill säga i proportion till det skatteunderlag man

ställde till samhällets förfogande.187 I fyrktalslängdens kolumner

anteckna-des i mantal satt jord, jordbruksfastigheter utan mantal, andra fastigheter och övriga beskattningsföremål på vilket fyrktalet grundades; varje fyrk motsvarade en röst. Antalet röster var till en början obegränsad i lands-kommunerna, men i städerna kunde ingen sedan år 869 ha mer än /50 av kommunens hela röstetal eller i några fall mer än 00 röster. Efter år 900 begränsades detta också i landskommunerna så att ingen kunde ha mer än /0 av kommunens röstetal vilket inte fick överstiga 5000 fyrkar. År 909 infördes en gemensam 40-gradig skala för både landsbygd och städer som

innebar att /0 av röstetalet även blev den maximala gränsen i städerna.188

Kopplingen till egendom gjorde att vissa kvinnor också hade kommunal rösträtt. Sedan år 858 var ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. I 888 års fyrktalslängd för Limhamns municipalsamhälle var cirka tio procent av de röstberättigade kvinnor. Av dessa 33 kvinnor titulerades 27 änkor, tre pigor och två handlande. Kvinnornas samlade 298 fyrkar utgjorde endast

86. Fritz Kaijser, ”Den kommunala självstyrelsen”, Den svenska historien band 13, Stockholm 994.

87. Ingmar Norrlid, ”Kommunen som bolag? En studie i liberal rösträttspolitik före första världskriget”, i Scandia 36:, Lund 970.

88. Sten Carlsson, ”Efterkrigspolitik och radikala stämningar”, Den svenska historien band 3, Stockholm 994.

drygt tre procent av det totala antalet om 8896 fyrkar. Om man räknar bort de 5528 fyrkar som innehades av bolagen på orten blir kvinnornas andel nästan nio procent vilket är mer proportionerlig med i förhållande till deras andel av valmanskåren. Kommunalpolitiken var en manlig arena. Kvinnor var inte valbara till kommunalpolitiska uppdrag enligt 862 års kommunallagar. Efter en ändring av förordningen 889 kunde dock ogifta

kvinnor bli ledamöter i fattigvårds- och skolstyrelser.189 Den enda gången

kvinnor figurerade i något sådant sammanhang var när Limhamns mu-nicipalsamhälle på hemställan från hälsovårdsnämnden, och med stöd av tredje paragrafen i lagen om fosterbarns vård, valde fem personer att handha fosterbarnvården. Då det föreskrevs att kvinnor skulle sitta med i gruppen kunde man bereda plats för fru Thekla Pettersson, som tillika var hustru till

municipalstyrelsens ordförande, och för sjuksköterskan Bengta Jönsson.190

Förhållandena var likartade i hela landet. År 907 satt det endast 94 kvinnor

i rikets samtliga fattigvårdsnämnder.191 De nya kommunalförfattningarna

som togs i riksdagen 907–909 innebar att kvinnor blev valbara till såväl kommunalfullmäktige som dess nämnder och styrelser, men detta innebar ingen förändring på Limhamns kommunalpolitiska scen.

Även juridiska personer som till exempel bolag hade rösträtt. På mindre orter där röstetalet var obegränsat före år 900 kunde företagen dominera kommunalpolitiken helt och hållet. År 888 innehade Skånska Cementak-tiebolaget, Limhamns Hamn AB och AB Förenade kalkbrotten tillsammans 5528 av 8898 fyrkar i Limhamns municipalsamhälle vilket motsvarade 62 procent av röstetalet. I Hyllie hade de stora bolagen tillsammans 5 procent

av röstetalet år 893.192 Fortfarande 904, sedan antalet röster begränsats

genom lagstiftning, hade de företag som ingick i Skånska Cementaktiebo-lagets koncern 32 368 i fyrktal, cirka 20 procent av röstetalet, tillsammans. Räknar man med att det fanns en samsyn mellan Skånska Cementaktiebo-laget och de andra större företagen på orten var röstetalet cirka 30 procent. Tänker man sig dessutom att de som arbetade på de ledande befattningarna i dessa företag lade sina röster på samma sätt som företagen höjs det samlade

89. Gunnela Björk, Att förhandla sitt medborgarskap. Kvinnor som kollektiva politiska aktörer i

Örebro 1900–1950, Lund 999, s. 80 f.

90. Fru Petersson satt i nämnden för fosterbarnvård 903, sjuksköterskan Bengta Jönsson 903– 5, kassörskan Bothilda Lilja 92–5, barnmorskan Anna Nordqvist 92–5, Fru Johan-na Ryd 92–5.

9. Mikael Sjögren, Fattigvård och folkuppfostran. Liberal fattigvårdspolitik 1903–1918, Stock-holm 997, s.49.

92. Skånska Cementaktiebolaget, Limhamns Hamn AB, AB Förenade kalkbrotten och Mal-mö-Limhamns järnväg AB hade tillsammans 760 av 33908 fyrkar. Limhamns municipal-samhälle, Fyrktalslängd 888, MASA.