Frihetens hamn

I oktober 900 diskuterade styrelsen för Limhamns Arbetarekommun

möjligheten att bilda en Verdandiklubb.212 Åtta månader senare, den 7 juli

90 höll Verdandilogen Frihetens hamn sitt konstituerande möte i Fol-kets hus på Limhamn. Flera av logens grundare var förankrade i de lokala fackföreningarnas och sjukkassornas styrelser och logen kom på så vis ha

både formella och informella kontakter med arbetarrörelsen.213 Inom logen

206. Skånes distriktloge IOGT, protokoll och logematrikel. LULA. 207. Skånes distriktloge IOGT, protokoll och logematrikel. LULA. 208. Limhamns Friförsamling, protokoll 892. LIKL.

209. Limhamnbladet /5 903.

20. R.F. Bergs minne protokoll 909–95. LIML.

2. Minnesskrift Skånes distriktsförening av Vita Bandet 92–937. 22. Limhamns Arbetarekommun, protokoll 6/0 900. ARAM.

23. Bildandet av en Verdandiloge diskuterades i Limhamns Arbetarekommun redan 7/0 900.

diskuterades frågor som var viktiga för arbetarrörelsen i stort såsom stor-strejksförslaget 90, riksdagsmannavalet 905, åtta timmars arbetsdag 906 et cetera., men framför allt stod naturligtvis nykterhetsfrågan i centrum. Att man å ena sidan skulle sluta upp som en stödtrupp i arbetarrörelsens led och å andra sidan skulle verka för nykterhet ledde dock till en slags kluvenhet. För arbetarrörelsen var det viktigt att mobilisera många och kunna erbjuda alternativ till de religiöst färgade logerna. Samtidigt var nykterhetsfrågan inte något som stod särskilt högt på den politiska dagordningen.

Beträffande nykterhetsfrågan hade logen Frihetens hamn mer gemen-samt med de organisationer som de skulle utgöra ett alternativ till. Genom Allmänna nykterhetskommittén kom ett brett samarbete mellan de lokala nykterhetslogerna till stånd. Denna fraternisering kom åtminstone indi-rekt att få konsekvenser för Frihetens hamns relationer till arbetarrörelsen. När man på ett medlemsmöte sommaren 907 bestämde sig för att flytta från Folkets hus till en lokal i Godtemplarhuset begärdes utträde av vice ordförande Per Rosell, som tillika var ordförande i Byggnadsföreningen (Folkets Hus) och ordförande i Arbetarekommunen, medlemmen Algot Bergkrantz som var styrelseledamot i Träarbetareförbundet, sedermera dess ordförande, samt kort efter denna händelse styrelseledamot i Byggnadsför-eningen (Folkets Hus) och suppleant i Arbetarekommunen och medlem-men Johan Holmgren, styrelseledamot i Arbetarekommunen och kort efter denna händelse ledamot i styrelsen för Grov- och fabriksarbetareförbundet

sektion 2.214

Medlemmarnas val att lämna Folkets hus till förmån för Godtemplarhuset kan tolkas som en protest mot arbetarrörelsens ointresse för nykterhetsfrå-gan. Under samma höst diskuterades hur det kunde komma sig att August Palm, som var den förste socialdemokraten, kunde hata det organiserade

nykterhetsfolket.215 Lokalbytet kan också ses som en protest mot det lokala

arbetaretablisemangets dominans. Ett sådant missnöje framkommer tydligt redan vid det närmast efterföljande mötet då det föreslogs att ett offentligt möte skulle hållas med diskussion över ämnet ”om de utav Arbetarna valda representanterna inom samhället skötta [sic] sin funktion till fördel för arbetarklassen samt är den politiska makten nödvändig eller leder fram till

målet”.216 Förvisso fick förslaget till diskussionsämne avslag, men tanken

hade formulerats. Logens agerande fick sina konsekvenser. När socialde-mokratiska ungdomsförbundet och kvinnliga diskussionsklubben inbjöds till diskussioner om ungdomens inställning till Verdandi valde de att inte

24. Frihetens hamn, protokoll 8/8 907. ARAL. 25. Frihetens hamn, protokoll 27/9 907. ARAL. 26. Frihetens hamn, protokoll 25/8 907. ARAL.

NYKTERHETSRÖRELSEN 85 komma; förmodligen efter ett inofficiellt direktiv från arbetarledarna. I mö-tesprotokollet från samma tillfälle framgår att en ny loge höll på att bildas på orten och att man därför sände en protest till distriktsstyrelsen. Detta var ett försök från den lokala arbetarrörelsens ledare att skapa en ”foglig” lokal verdandiloge och marginalisera Frihetens hamn, men det sjösattes

aldrig.217

Frihetens hamn stannade inom arbetarrörelsen, men det fanns hela tiden en diskussion om denna relation inom logen. I augusti 90 antogs en re-solution som innebar att medlemmarna så mycket som möjligt skulle delta i val tillsammans med arbetarpartiet. Vid samma tillfälle bestämdes efter en mycket jämn omröstning att man skulle stanna kvar i den lokal man hyrde. I mitten av april 9 försökte någon upphäva beslutet att deltaga i förstamajdemonstrationen, men förslaget avslogs.

På januarimötet 9 föreslogs att en ungdomsavdelning skulle bildas. En sådan kom till stånd samma vår under namnet Vitsippan och leddes inled-ningsvis av den kvinnliga ordföranden Märta Levin. Det finns inga exakta uppgifter om medlemsantalet, men vid ett möte i januari 92 noteras 46 närvarande. Protokollen är sparsamma och det verkar inte som att några egentliga diskussioner togs upp på dagordningen. Vitsippan anordnade kaffefester, lekar och deltog i de utflykter som Allmänna nykterhetskom-mittén anordnade. På så vis kom föreningens ungdomar också i kontakt med ungdomar från de andra nykterhetsorganisationerna.

R.F. Bergs minne

I mitten september 909 sammanträdde en grupp kommitterade blåban-dister för ”iscensättande av nykterhetsarbete bland barn”. Av titlarna på den första styrelsen framgår att föreningen bars upp av folk- och småskolelärare. Efter en stunds diskussion beslutade man att bilda en förening för barn mel-lan 0–4 år med fordran på avhållsamhet från alkohol och tobak. Möten skulle hållas en lördag i månaden. Av det program som uppgjordes för första tillfället framgår föreningens religiösa karaktär med tydlighet; mötena skulle inledas och avslutas med psalmsång. Däremellan hölls föredrag,

nyk-terhetslektioner och sagostund varvat med andra sånger.218 Till föreningens

verksamhet hörde också att anordna lekaftnar, kaffefester, årsfester, julfester och utflykter. Från 9 drev man en slags fritidsgård, ett så kallat ung-domshem tillsammans med Blåbandföreningen. Flickorna erbjöds särskilda syaftnar och det gavs sjukvårdsaftnar och kurser i stenografi. Så småningom

27. Frihetens hamn, protokoll 25/0 907. ARAL. 28. Protokollbok för R.F. Bergs minne, 5/9 909. LIML.

överfördes denna ungdomsverksamhet till K.F.U.M.219 R.F. Bergs minne hyrde in sig i det gamla missionshuset. Detta ägdes av cementbolaget sedan Missionsförsamlingen flyttat till den nybyggda Taborkyrkan. När Metodistförsamlingen i samband med ombyggnaden av sin kyrka fick förstahandskontraktet på det gamla missionshuset kunde R.F. Bergs minne fortfarande ha sina möten där mot ersättning för värme och belysning. Föreningen hade en god relation till Metodistförsamlingen, och när lokal diskuterades till en medlemsfest sågs den nybyggda Wesleykyrkan som ett alternativ. Det fanns personliga kopplingar mellan Metodistförsamlingen och R.F. Bergs minne. De två tunnbindarna Emil och Oscar Olsson som medverkade som funktionärer vid julfesten 909 var båda metodister, likaså sjuksköterskan Bengta Olsson som höll i föreningens sjukvårdsaftnar. En minst lika tydlig koppling fanns till Missionsförsamlingen. Sex stycken av de 2 vuxna som var engagerade i föreningssverksamheten var medlemmar i

församlingen.220 Det kan därför konstateras att R.F. Bergs minne fungerade

som en av flera mötesplatser för de två samfunden. När föreningen skulle ha stora fester, fackeltåg et cetera bjöds alltid Jöns Pålsson-Castner in som talare. Han var som framgått en erfaren predikant, men han var också en viktig person i Limhamns samhällsliv såsom ordförande i kommunalfull-mäktige och kommunalnämndens vice ordförande