De positiva effekterna av sociala nätverk brukar ibland benämnas socialt ka-pital. Detta begrepp har definierats på lite olika sätt av olika forskare. Enligt sociologen Alejandro Portes kan man ändå hävda att de flesta användarna
2. För översikt över nätverksperspektivets utveckling se John Scott, Social Network Analysis, London 99.
3. E. Bergerhed, G. Forsberg och A. Hultkrantz-Jeppsson, ”Socialantropologi”, i
SAMHÄLLE, STRUKTUR OCH NÄTVERK 2 av begreppet är eniga om att socialt kapital handlar om ”ability to secure
benefits through memberships in networks and other social structures”.14
För den franske sociologen Pierre Bourdieu är det sociala kapitalet en av många materiella och symboliska tillgångar. Det ekonomiska kapitalet utgörs av materiella tillgångar och kunskap om ekonomins spelregler, det kulturella kapitalet innefattar förtrogenhet med den erkända kulturen och ett kultiverat språkbruk. Socialt kapital definierar Bourdieu som:
The aggregate of the actual or potential resources which are linked to possessions of durable network of more or less institutionalized relationships of mutual
acquaintance and recognition.15
Begreppet symboliskt kapital är överordnat de andra kapitalformerna och avser att en tillgång, vilken som helst, som har tillerkänts ett värde. Något som tillskrivs ett högt värde i ett sammanhang behöver inte göra det i ett
annat.16 Sålunda kan till exempel en personlig kontakt, en speciell färdighet
eller tillgång till vissa materiella resurser som varit värdefulla på en social arena vara mindre värda eller rent av värdelösa på en annan. Den enskildes samlade sociala kapital hänger samman med hur stor volym av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital som varje deltagare i dennes sociala nätverk förfogar över. Bourdieus instrumentella kapitalbegrepp är användbart vid analys av empirin. De olika kapitalformerna erbjuder ett sätt att kategorisera de olika resurser, faktiska eller potentiella, som mobiliseras i ett nätverk. Mer viktigt är att begreppet symboliskt kapital möjliggör dynamiska förklaringar till hur olika slags resurser förhåller sig till varandra i olika sammanhang.
Klass
Hur förhåller sig då sociala nätverk till klass? Klassbegreppet används på en rad olika sätt inom samhällsvetenskaperna, och litteraturen är enormt omfattande för den som vill sätta sig in i ämnet. Gemensamt för alla defi-nitioner av begreppet klass är att alla i grunden syftar till att försöka förstå system av ekonomisk ojämlikhet. I övrigt går meningarna isär. En väg att på ett strukturerat sätt närma sig denna mångfald är att ta sin utgångspunkt i Marx och Webers definitioner av klass och följa dessa traditioner genom
4. Alejandro Portes. ”Social Capital. Its Origins and Application in Modern Sociology”,
An-nual Reviews of Sociology 998, 24:–24.
5. Pierre Bourdieu ”The forms of Capital”, i John G. Richardson,, Handbook of Theory and
Re-search for the Sociology of Education. Westport, Connecticut: Greenwood Press 986, s. 248 f.
6. Jag har medvetet valt att inte diskutera Bourdieus fältbegrepp. De sociala arenor som lig-ger till grund för mina undersökningar kan inte definieras som renodlade fält i Bourdieus mening.
idéhistorien fram till våra dagar. Ett annat sätt, vilket jag här har föredragit,
är att ta sin utgångspunkt i vilka sammanhang olika klassbegrepp använts.17
På så sätt kan jag ringa in ett klassbegrepp som kan vara till min hjälp i förståelsen av nätverken. I översiktarbetet Encyclopedia of Social Theory gör
Erik Olin Wright följande uppdelning av olika problemområden.18
. Klass som subjektiv hemvist. Svarar på frågor som berör hur människor individuellt och kollektivt placerar sig själv och andra i en social struktur av ojämlikhet. Antalet klasser varierar i olika kontexter beroende på hur sociala aktörernas subjektiva förståelse av social ojämlikhet.
2. Klass som en objektiv position inom fördelningssystemet. Svarar på frågor om hur människor objektivt sett har tillgång till materiella resurser. Klasstillhörighet bestäms ofta utifrån en graderad skala som bygger på parametrar som inkomst och levnadsstandard.
3. Klass som en relationell förklaring till ekonomiska livschanser. Svarar på frågor av slaget: Vilka förklaringar finns till ojämlikhet i olika individers och familjers ekonomiskt grundade livschanser och till deras varierande levnadsstandard? Klass ses som ett relationellt begrepp.
4. Klass som en dimension av historisk variation i system av ojämlikhet. Svarar på frågor av slaget: Hur skall man karakterisera och förklara variationer av socialt organiserad ojämlikhet genom historien? Klassbegreppet an-vänds på makronivå och kan ta sina förklaringar i olika utgångspunkter som produktionsförhållanden eller graden av rationalisering.
5. Klass som en grund för ekonomiskt förtryck och exploatering. Utgår från frågeställningen: Vilka sorts förändringar krävs för att få bort ekono-miskt förtryck och exploatering i det kapitalistiska samhället? När klass används i detta sammanhang innebär det ett normativt omdöme inne-fattat i ett politiskt projekt med inriktning mot emancipatorisk social
förändring.19
7. För en forskningsöversikt som utgår ifrån tankefiguren att klass genomgått en dubbel pro-cess som innebär att det dels upphört att vara ett historiskt subjekt, dels blivit dekonstru-erat som teoretiskt begrepp, se John R. Hall, ”Introduction. The Reworking of Class Ana-lysis”, i Reworking Class, John R. Hall (red.), London 997.
8. Märk att enskilda teoretiker och forskare kan röra sig inom flera av dessa områden. Wright placerar till exempel Max Weber i det tredje och fjärde problemområdet. ”Social
Class”. Erik Wright,Encyclopedia of Social Theory. George Ritzer (red.), vol. 2. Thousand
Oaks: Sage Reference, 2005. p. 77–724.
9. ”Social Class”. Erik Wright,Encyclopedia of Social Theory. George Ritzer (red.), vol. 2.
SAMHÄLLE, STRUKTUR OCH NÄTVERK 23 Med tanke på att min studie syftar till att studera sociala nätverk i ett lokalsamhälle skulle det utan svårighet kunna sorteras i det tredje problem-området; Klass som en relationell förklaring till livschanser. Jag vill dock inte begränsa mig till en modell som inte tar hänsyn till andra resurser än de rent ekonomiska som förklaring till varierande livschanser. Dessutom ser jag i den subjektiva aspekten av klass en möjlighet att förstå aktörernas handlande. Vad finns det då för vägar att gå för att uppfylla detta?
Inom såväl svensk som internationell arbetarhistorisk forskning har många tagit sin utgångspunkt i den brittiske historikern E.P. Thompsons klassbe-grepp. Till skillnad från strukturalistiska marxister betonar Thompson den subjektiva och kulturella aspekten av klass. Det är alltså inte enbart männis-kornas ställning i produktionsprocessen som är intressant att studera. Klass är något som händer i människors medvetande utifrån de erfarenheter de gör
i hela sitt vardagsliv, något som kommer till utryck i en gemensam kultur.20
Poststrukturalistiska forskare som Patrick Joyce och Joan W. Scott är kritiska mot Thompsons antagande att erfarenheten formar kulturen. För dem
för-håller det sig snarare omvänt då de menar att erfarenheten grundas i språket.21
Därmed öppnar de upp för nya sätt att förstå hur klassrelationer – gemenska-per och motsättningar – konstrueras och reproduceras. Jag tror dock inte att det är fruktbart att försöka fastslå erfarenhetens eller språkets primat; det kan mest liknas vid en diskussion om ”hönan eller ägget”. En mer framkomlig väg måste vara att se hur erfarenhet och kultur/språk ständigt påverkar varandra.
I Pierre Bourdieus sätt att se på klass förenas de materiella (ekonomiska) aspekterna av klass med de kulturella. Bourdieu definierar klass som:
en enhet av agenter underkastade homogena existensbetingelser, vilka påtvingar agenterna homogena betingningar och producerar system av homogena
dispo-sitioner i stånd att alstra likartade praktiker.22
20. E.P. Thompson, The Making of the English Working Class, Hammondsworth 982. Thomp-son har kritiserats för sin historicism, för att ge en teleologisk framställning av historien och ha ett manligt subjekt i centrum. Se John R. Hall, ”Introduction. The Reworking of Class Analysis”, i Reworking Class, Johan R. Hall (red.), London 997 s. 9, Ulrika Holgers-son, Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av
1900-talet, Stockholm 2005, s. 47.
2. Joan W. Scott, ”Experience”, Feminists Theorize the Political, Judith Butler & Joan W. Scott (red.), New York & London 992, Patrick Joyce, Vision of the people. Industrial England and
the question of class, 1848–1914, Cambridge 994.
22. Pierre Bourdieu, ”Det sociala rummet och dess omvandlingar”, i Kultursociologiska texter, Stockholm 994, s. 25.
Det som bestämmer individens klassposition är tillgången till ekonomiskt, men också till kulturellt och socialt kapital. Då Bourdieu ser alla dessa former av kapital som underordnade begreppet symboliskt kapital, måste detta innebära att värdet av tillgångarna är relativt. Detta innebär att klass-positionerna alltid är beroende av det sammanhang vari de uppträder. Klass är därmed också något som är i ständig förändring efterhand som
beting-elserna förändras.23 Hur kan man då tala om klasser när individen har sin
till synes unika sociala position grundat i tillgången till de olika formerna av kapital? Bourdieu menar att forskaren måste konstruera den objektiva
klassen (Bourdieus kursivering) genom att ”gå tillbaka till klasshabitus [min
kursivering], som är den förkroppsligade formen av klassens betingelser
och av de betingningar som dessa betingelser tvingar fram.”24 Med habitus
avser Bourdieu system av varaktiga och överförbara dispositioner som
till-låter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen.25
Som jag förstår det är således klasshabitus de handlingsmönster som uppstår hos en grupp av människor som delar en viss sorts kapital. Genom att individerna har likartade existensbetingelser leder detta till likartade prefe-renser och beteenden, det vill säga till likartade livsstilar. Utvecklandet av ett klasshabitus torde därmed understödjas av det faktum att kapitalformerna är avhängiga varandra så till vida att de på olika sätt genererar varandra. Tillgång till ett ekonomiskt kapital kan vara en förutsättning för att skaffa ett kulturellt kapital vilket kan vara en tillgång vid förvärvandet av ett socialt kapital vilket kan vara en resurs vid anskaffandet av ekonomiskt och så
vidare.26 Detta innebär i viss utsträckning att det sker en koncentration
kring vissa klasspositioner.
Oavsett vilket klassbegrepp jag väljer för min studie kan kritik väckas. Jag har valt Bourdieus sätt att använda klass då det i sin vidd både rymmer ekonomiska och kulturella aspekter av klass, men framför allt för att det inbegriper det sociala kapitalet. Detta innebär att studier av sociala nätverk inte ersätter, utan snarare kan ge nya perspektiv på klass.
23. Pierre Bourdieu, ”What Makes a Social Class?”, Journal of Sociology, Berkley 987, s. 3. 24. Pierre Bourdieu, ”Det sociala rummet och dess omvandlingar”, i Kultursociologiska texter,
Stockholm 994, s. 25.
25. Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den
histo-riska epistemologin, Stockholm 997, s. 225.
26. Dessutom är det som tidigare sagts så att den enskildes samlade sociala kapital hänger sam-man med hur stor volym av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital som varje deltagare i dennes sociala nätverk förfogar över.
SAMHÄLLE, STRUKTUR OCH NÄTVERK 25
Genus
Genom att använda sig av begreppet genus markeras en vilja att komma bort från den deterministiska biologiska koppling som finns i begreppet kön och istället studera kulturellt skapade relationer mellan kvinnor och
män.27 Det handlar alltså om på vilket sätt föreställningar om manligt och
kvinnligt sätter ramar för mäns och kvinnors agerande. Den amerikanska historikern Joan W. Scott menar att genus ska ses som ett konstituerande element i alla sociala relationer och i individens identitetsskapande. Hon menar att det också ska ses som ett centralt sätt att ge innebörd åt samhällets
maktrelationer.28
Som tidigare sagts tror jag inte att det är fruktbart att försöka fastslå erfarenhetens eller språkets primat. För mig ligger uppgiften i att försöka förstå olika aktörers agerande utifrån de sociala nätverken. Jag har hävdat att de sociala nätverken är den praktik vari de sociala strukturerna reproduceras och förändras. Ett exempel på hur ett nätverksperspektiv kan generera en förklaringshypotes utifrån sådana grunder är Elisabeth Botts klassiska studie av Londonfamiljer under 950-talet. Bott ville veta vad som låg bakom det faktum att det fanns vissa familjer där makarna hade ett starkt segregerat liv, med strikt arbetsdelning i hushållsarbetet och skilda fritidsintressen, och andra familjer där makarna hade gemensamma fritidsintressen och skötte hushållsarbetet tillsammans eller utan strikt arbetsdelning. Efter att ha prövat bakgrundsfaktorer som social klass och utbildning utan ett tillfredställande resultat, fann Bott att familjernas sociala nätverk hade en avgörande betydelse. I familjer där makarna bodde i det område, vari de vuxit upp och bibehöll täta sociala nätverk innefattande släktingar och gamla vänner, var makarnas liv starkt segregerat. Makar som var nyinflyt-tade och hade ett mera glest nätverk var i högre grad hänvisade till varandra,
varvid en mer flexibel och jämställd arbetsdelning uppkom.29 Botts studie
visar på ett tydligt sätt att sociala nätverk har ett förklaringsvärde och att de sociala nätverken kan ses som den praktik där de sociala strukturerna, i detta fall genusrelationerna, reproduceras och förändras. Det är i alla händelser viktigt att notera att nätverken inte är könsneutrala, lika lite som mäns och kvinnors tillgång till kapital ser ut på samma sätt. Därför blir det en viktig uppgift i det följande att vara uppmärksam på detta.
27. Susanna Hedenborg & Ulla Wikander, Makt och försörjning, Lund 2003, s. 20 f. 28. Joan W. Scott, ”Genus. En användbar kategori i historisk analys” (988), i Genushistoria.
En historiografisk exposé, Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Lund 2004.
29. Elisabeth Bott, ”Urban Families. Conjugal Roles and Social Networks”, i Human relations 8:345–383.
Makt
Begreppet makt har pekats ut som ett av samhällsforskningens mest
omtvis-tade begrepp.30 Därför är det viktigt att diskutera de olika definitionernas
för- och nackdelar och försöka ringa in en definition som kan vara fruktbar i en historisk studie av sociala nätverk. En snäv definition av maktbegreppet har fördelen att den kan leda till en stringent begreppsanalys, men den innebär också en risk då den definierar bort allt som faller utanför ramen. Med en mer generell definition blir det däremot lättare att analysera makt i skilda sociala situationer. Preciseringar kan sedan göras beroende på det
konkreta forskningsproblemet.31
Den brittiske sociologen John Scott delar in studier av makt i två hu-vudsakliga inriktningar. Huvudfåran har främst intresserat sig för hur en aktör tillfälligtvis utövar makt över andra. Oftast utgår sådana studier ifrån
organisationers, framför allt statsmaktens, agerande.32 Max Weber kan ses
som en föregångsman för denna inriktning. I sitt klassiska arbete Wirtschaft
und Gesellschaft, Grundriss der verstehenden Soziologie gör han en uppdelning
mellan herravälde (Herrschaft) och makt (Macht). Med herravälde avses att befallningar åtlyds för att de lydande har en tro på deras legitimitet. Denna kan vara grundad i karismatiska skäl; att den som ger order anses vara helig eller har andra exceptionella egenskaper. Legitimiteten kan också vara grun-dad i tradition; av respekt för gamla och etablerade ordningsmönster och legala skäl; av lydnad baserad på tron att den person som utfärdar ordern
handlar i enlighet med föreskriven lag och förordning.33 Makt däremot,
innebär för Weber att en aktör kan förmå andra att göra vad de annars inte
skulle göra, även mot deras vilja.34
En sådan definition av makt skulle lätt kunna kompletteras med vad Bachrach och Baratz kallar ”icke-beslutsfattande”. Detta innebär att en aktör har makt att förhindra andra att göra vad de annars skulle göra, eller
vad de gärna skulle se som önskvärt.35 Enligt Lukes räcker dock inte en
30. Olof Petersson, Makt. En sammanfattning av Maktutredningen, Stockholm 99, s. 6. 3. Olof Petersson (red.), Maktbegreppet, Stockholm 987, s. 8 f.
32. John Scott, Power, Cambridge 200 s. 6 f.
33. Max Weber, Ekonomi och samhälle I, Lund 983, s. 46, Mats Beronius, Den disciplinära
maktens organisering. Om makt och arbetsorganisation, Lund, 986.
34. Max Weber, ”The Economy and the Arena of the Arena of Normative and De Facto Pow-ers”, i Economy and Society, G. Roth & C. Wittich (red.), New York 968, s. 942, John Scott,
Power, Cambridge 200 s. 6 f.
35. P. Bachrach & M. S. Baratz (962), ”The Two Faces of Power”, Power, vol. 2, John Scott (red), London 994., P. Bachrach & M. S. Baratz (963), ”Decisions and Nondecisions. An Analytical Framework”, Power, vol. 2, John Scott (red), London 994., John Scott, Power, Cambridge 200, s. 8.
SAMHÄLLE, STRUKTUR OCH NÄTVERK 27 sådan utökad definition. För att kunna förstå makt måste ännu en aspekt tas i beaktande, nämligen de bakomliggande ”verkliga intressen” vilka ak-törerna ofta är omedvetna om. Med detta menas att en aktörs makt kan manifesteras i förmågan att övertyga andra i att det ligger i deras intresse att göra något som i själva verket är skadligt för dem eller står i motsättning till
deras djupare intressen.36
En bred aktörsinriktad definition av makt skulle således kunna samman-fattas på följande vis. Makt innebär:
• att en aktör kan förmå andra att göra vad de annars inte skulle göra, även mot deras vilja,
• att en aktör kan förhindra andra att göra vad de annars skulle göra, eller vad de gärna skulle se som önskvärt,
• att en aktör har förmågan att övertyga andra att det ligger i deras intresse att göra något som i själva verket är skadligt för dem eller står i motsätt-ning till deras djupare intressen.
Den andra inriktningen som Scott pekar ut ser makten snarare som spridd i hela samhället än begränsad till enskilda aktörer och mäktiga organisationer. Intresset är riktat mot maktens tekniker och strategier. Denna idétradition kan ledas tillbaka till den marxistiske skribenten Antonio Gramsci. Med begreppet hegemoni vill Gramsci visa genom vilka maktmekanismer en dominerande samhällsklass kan säkra de underordnade klassernas samtycke utan att direkt använda tvång eller repression. Genom att socialisera indi-viderna kulturellt i skola, kyrka, fabriker et cetera, blir det lättare för den dominerande klassen att säkra sin ställning än vad som är möjligt genom
att använda statens repressiva makt.37
Den franske filosofen Michel Foucault kan också sorteras in i denna andra inriktning. Hans resonemang bygger på att makt och vetande inne-håller varandra. Det finns med andra ord inte några maktrelationer utan ett motsvarande vetande och vice versa. I den västerländska kulturen skapar vetenskapen identitet genom att dela upp tillvaron i dikotomier som nor-mal – patologisk, rationalitet – irrationalitet, sant – falskt et cetera. Denna kulturella identitet skapas i ett maktspel som bygger på avgränsningar mot och uteslutningar av såväl existensbetingelser för en rad andra tankeformer som andra tankeformer i sig. För Foucault är inte makt något som en klass eller någon annan social aktör ensam kan besitta, däremot framställer han
36. Steven Lukes, Power. A Radical View, London 974. John Scott, Power, Cambridge, 200, s. 8 f.
det ofta som att staten spelar en avgörande roll genom att materialisera
vetenskapens hegemoni.38
Enligt John Scott behöver de båda sätten att studera makt inte utesluta varandra. Snarare kan de fungera kompletterande då de sätter fokus på olika
bruk av makt.39 Jag skulle vilja framhålla att ett sådant förhållningssätt är
eftersträvansvärt i studiet av relationer i sociala nätverk. Det är lätt att se tillämpbarheten av det första perspektivet så som skisserats ovan då detta fokuserar på aktörernas (såväl individer som grupper) interagerande med varandra. Men aktörerna agerar inte i ett tomrum. På olika sätt begränsar och underlättar deras handlingsutrymme av olika strukturer. Det andra perspektivet analyserar makten på en strukturell nivå. Här synliggörs den diskursiva makt över kunskap och normer som påverkar aktörernas sätt att göra de tolkningar av verkligheten som de agerar efter. Som ett exempel kan genusrelationer lyftas fram. När kvinnor i Västeuropa och USA kollektivt började kräva social makt mobiliserades motkrafter som formulerade ”ve-tenskapliga argument” för att sådana krav gick emot en naturgiven ordning. Biologer, läkare och psykologer backades upp av en kraftfull kulturelit av författare, journalister och andra diskursformare. Yvonne Hirdman menar att det på så vis ”skapades ett socialt, kulturellt och vetenskapligt ’utrymme’ för att påstå saker som att kvinnan till följd av sin biologiska annorlundahet var på rätt plats, det vill säga utanför de institutioner och områden där