Besluta om och betala ut ersättning till regioner och kommuner

rätt till ersättning från staten för vissa av de kostnader som de har för individer inom migrationsområdet. Dessa individer kan bland annat vara asylsökande, barn utan vårdnadshavare, förvarstagna, kvotflyktingar, massflyktingar, nyanlända personer och bevispersoner. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan att en ansökan behöver göras, och andra ersättningar behöver aktören ansöka om.

Även apotek har rätt till statlig ersättning för subventionen av läkemedel och vissa andra varor till personer som har lämnat in en ansökan om asyl i Sverige.

Statlig ersättning kan bland annat betalas ut för vissa kostnader som är kopplade till beredskap, mottagande av barn utan vårdnadshavare och unga samt mottagande av barn utan vårdnadshavare i vistelsekommun. Det kan också betalas ut för

utbildningskostnader och hälso- och sjukvårdskostnader.

Statliga ersättningar till regioner och kommuner regleras i följande lagar och förordningar:

 förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

(asylersättningsförordningen)

 MIGRFS 7/2017, Migrationsverkets

föreskrifter gällande förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

 förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande

 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

 MIGRFS 8/2017, Migrationsverkets

föreskrifter gällande förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

 MIGRFS 9/2017, Migrationsverkets

föreskrifter gällande förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

372 3 § tredje stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

373 Prop. 2005/06:46. Mottagande av ensamkommande barn. S. 50.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Ett nytt ersättningssystem för kommunernas kostnader för barn utan

vårdnadshavare och unga trädde i kraft den 1 juli 2017. Det nya systemet innebar att flera ersättningsformer upphörde, både för asylsökande och för nyanlända.

Migrationsverket betalade ut mer än 15,2 miljarder kronor i statlig ersättning till kommuner och regioner under 2019, nära 25,5 miljarder 2018, mer än

42,3 miljarder under 2017 samt mer än 35 miljarder kronor 2016.³⁷⁴ 3.5.1.5 Besluta om ersättning till asylsökande

Rätten till ersättning regleras huvudsakligen i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Varje beslut om bistånd föregås av en skriftlig ansökan.

Ansökan kan gälla dagersättning eller särskilt bidrag. Nivån på dagersättningen är fastställd av regeringen och har inte förändrats sedan LMA infördes 1994. Det finns även ersättningar som inte utgör bistånd enligt LMA, men som

Migrationsverket kan betala ut. Exempel på detta är individers resor till Migrationsverket och offentliga biträden, även kallade reseersättningar.

Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor,

fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Den ska även täcka utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel, om inte annat följer av förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar.

En individ har rätt till särskilt bidrag om det finns andra angelägna behov som inte ingår i de kostnader som dagersättningen normalt ska täcka. Särskilt bidrag får avse kostnader för sådant som är nödvändigt för en dräglig livsföring, till exempel vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapp- och spädbarnsutrustning.³⁷⁵ Asylsökande som väljer att bo i eget boende (EBO) i bostadsområden som anses ha sociala och ekonomiska utmaningar kan från och med den 1 januari 2020 förlora rätten till dagersättning eller särskilt bidrag.³⁷⁶ Kommunerna bedömer vilka

områden som de anser är socioekonomiskt eftersatta och inhämtar även ett yttrande från länsstyrelsen i frågan. Därefter anmäler de en eller flera områden i kommunen med motivering till Migrationsverket.³⁷⁷ Migrationsverket ansvarar för att hålla en förteckning tillgänglig över de delar av kommuner som är anmälda.³⁷⁸

3.5.1.6 Transportera asylsökande till boenden

Utgångspunkten är att en asylsökande ska resa med kollektivtrafiken till det anvisade boendet. Något reglerat ansvar för uppgiften finns inte. Migrationsverket konstaterar att det finns situationer då det inte är möjligt eller lämpligt att individer reser med reguljär kollektivtrafik. Det kan vara om avstånden är för långa, om det inte finns kollektivtrafik att tillgå, om personen inte klarar av att använda

374 Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning.html.

Hämtad 2020-03-27.

375 5 § förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.

376 10 a § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

377 7 b § förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.

378 7 c § förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

kollektivtrafiken på egen hand eller om det inte bedöms vara resurseffektivt att använda kollektivtrafiken.³⁷⁹ Vid en kraftig ökning av antalet migranter som kommer till Sverige kommer även behovet av transport från Migrationsverkets registreringsorter till de orter där myndighetens tillfälliga bostäder är lokaliserade att öka .

Kollektivtrafiken bedrivs via kollektivtrafiksmyndigheten i varje region, som ansvarar för att det finns en tillfredsställande trafik inom länet. Som kollektivtrafik räknas de persontransporter av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds

allmänheten fortlöpande och utan diskriminering.³⁸⁰ Det är Transportstyrelsen som utövar tillsyn över att kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikföretag följer lagen.³⁸¹

3.5.1.7 Erbjuda skola och barnomsorg

Skolgång ska erbjudas barn inom 30 dagar efter ankomst till kommunen.

Skolgången regleras i skollagen (2010:800). Alla asylsökande barn och ungdomar har rätt att gå i förskola och skola från och med höstterminen det år de fyller 6 år, men de omfattas inte av skolplikten. Gymnasiestudier måste påbörjas innan individen har fyllt 18 år om individen ska ha rätt att genomföra studierna.

Det finns ingen skyldighet (eller möjlighet, utan medgivande av vårdnadshavare) för Migrationsverket att informera kommunen om vilka barn som behöver skolgång i kommunen. Det kan försvåra kommunens möjligheter att identifiera vilka som ska erbjudas skolgång. Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Rätten till skolgång gäller också till

gymnasiet, och även om den asylsökande fyllt 18 år har hen rätt att avsluta sin utbildning.³⁸²

Vid en migrantsituation finns det en risk att Migrationsverket varken hinner informera om rätten till skolgång eller inhämta medgivande från vårdnadshavaren.

Informationen till migranten kan vara bristfällig även i andra kanaler, vilket gör att individens rättigheter inte kan utnyttjas. Vidare kan det uppstå utmaningar för kommunen och individen om stora omflyttningar till andra kommuner behöver göras för att tillfälligt lösa boendesituationen, om individen ännu inte har fått ett boende eller blivit erbjuden skola eller barnomsorg.

379 Migrationsverket. Operativa chefens instruktion om riktlinjer för persontransporter av asylsökande.

Migrationsverket, I-04/2017.

380 EU. Kollektivtrafikförordningen (förordning (EU) nr 1370/2007) artikel 2 a.

381 Förordningen (2011:1126) om kollektivtrafik.

382 Migrationsverket. https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-asylsokande/Skola.html. Hämtad 2020-04-03.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.5.1.8 Erbjuda och genomföra hälsoundersökningar

Det är regionens ansvar att erbjuda asylsökande en hälsoundersökning när de har etablerat ett boende inom regionen.³⁸³ Det är endast i undantagsfall som regionen kan avstå från att erbjuda en undersökning, till exempel om den är uppenbart obehövlig. Migrationsverket ersätter regionen för undersökningens kostnad. Vidare ansvarar Migrationsverket för att informera de asylsökande om att de erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning av regionen. Även personer som befinner sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska vid en längre vistelse i landet få ett erbjudande om hälsoundersökning när de uppsöker sjukvården.

Hälso-undersökningen genomförs av en sjuksköterska eller en läkare och innehåller tre huvudsakliga delar:

1. ett individuellt samtal där personen blir informerad om svensk hälso- och sjukvård och får svara på frågor om sin bakgrund, eventuella symtom och vaccinationshistorik

2. en provtagning som är individuellt utformad utifrån vad som har kommit fram under samtalet

3. en kroppsundersökning, om tidigare delar av undersökningen pekar på att en sådan är nödvändig.

Syftet med hälsoundersökningarna är dels att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, dels att informera om möjligheten att få ta del av hälso- och sjukvård samt tandvård. En tolk ska anlitas vid behov.³⁸⁴ Kallelsen till den asylsökande bör vara på ett språk som personen förstår. Regionen behöver därmed få information från Migrationsverket för att kunna planera och genomföra hälsoundersökningar. Informationen som behövs är

 antalet individer som behöver en undersökning

 språken som individerna talar

 deras vistelseorter och planerade boenden

 det nuvarande hälsoläget.

Vid en migrantsituation kan Migrationsverket ha svårt att ordna tillräckligt många tillfälliga boenden. Det kan leda till att asylsökande flyttas mellan regioner, vilket i sin tur kan skapa utmaningar för hälso- och sjukvården. Till skillnad från 2015 har Migrationsverket i dag ett IT-system som alla regioner är anslutna till och som är utvecklat för att förbättra informationsutbytet med regionerna. Därmed får de bättre kontroll över vilka asylsökande som flyttar in och ut mellan regioner.

383 7 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

384 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökningar av asylsökande m.fl.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.5.2 Förutsättningsskapande uppgifter för det initiala mottagandet För att det initiala mottagandet ska fungera behöver uppgifterna i det här kapitlet vara genomförda. Som vid tidigare scenariodelar är det även centralt att

omvärldsbevaka och att dela lägesbilder tidigt, för att skapa förutsättningar för övriga uppgifters utförande.

3.5.2.1 Legalisering av vistelse

Migranter kan få sin vistelse i Sverige legaliserad genom att registrera sin asylansökan. Den möjligheten är central för det fortsatta mottagandet. När en asylansökan inte registreras uppstår stora svårigheter för ett bra mottagande. Ett exempel är att LMA inte blir tillämpbar. Det finns en stor risk i att människor skulle röra sig i landet utan att ha reglerat sin vistelse, eftersom både rätten till boende och omsorg samt rätten till ekonomisk ersättning skulle vara oklar för dessa individer (såväl vuxna som barn utan vårdnadshavare). Dessutom skulle uppdragen för Polismyndigheten samt kommuner och regioner försvåras och behöva

intensifieras avsevärt om asylansökan inte registreras.

3.5.2.2 Anskaffa tillfälliga bostäder för asylsökande

Enligt lagen (2016) om offentlig upphandling (LOU) ska alla offentliga uppköp göras enligt regelverket inom lagen.

Migrationsverket ansvarar för att anskaffa tillfälliga bostäder för asylsökande vuxna och barn i familj. Kommunen ansvarar för att anskaffa tillfälliga bostäder för barn utan vårdnadshavare. Den 1 januari 2016 infördes en ändring i plan- och byggförordningen (2011:338) som syftade till att underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsbostäder för asylsökande som används under en begränsad tid. Ändringen innebar bland annat att kraven begränsades när det gäller att hushålla med energi, vatten och avfall samt att bostäderna inte behöver vara försedda med hiss. Även brandskyddskraven anpassades.³⁸⁵

Det är kommunen som anskaffar och i vissa fall bedriver tillfälliga bostäder för barn utan vårdnadshavare. I dag placeras allt fler barn utan vårdnadshavare i stödboenden (en nyare form av boenden som inriktar sig på boende och stöd snarare än vård och behandling), medan det finns tecken på att antalet institutioner och anställda inom HVB minskar.³⁸⁶ I november 2016 fanns det 1 286 hem för vård och boende, där andelen med offentliga utförare ökade, enligt IVO.³⁸⁷ Stödboende är en mindre ingripande form av boendeplacering för barn och unga mellan 16 och 20 år. Boendeformen infördes 2016.³⁸⁸

Det har framförts kritik mot hur Migrationsverket etablerar och avvecklar tillfälliga bostäder. Bland annat uppstod konkurrenssituationer mellan stat och kommun under hösten 2015, då Migrationsverket var i stort behov av tillfälliga bostäder och

385 SFS 2015:934. Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338).

386 Socialstyrelsen. Kompetens för arbete på HVB för barn och unga, 2018. S. 9.

387 Ibid. S. 14.

388 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende, HSLF-FS 2016:56.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

kommunerna i behov av hem för barn utan vårdnadshavare.³⁸⁹ Sedan 2015 har emellertid Migrationsverket utarbetat en lokaliseringsplan för tillfälliga bostäder.³⁹⁰ Planen utgår från Migrationsverkets verksamhetsstrategi³⁹¹ och den strategiska inriktningen ”på rätt plats”, och den ska förutom tillfälliga bostäder omfatta även administrativa lokaler och förvar. Lokaliseringsplanen följer tre principer:

1. Tillfälliga boendeplatser fördelas med utgångspunkt i

asylprövningsprocessen. Det innebär att samtliga boendeplatser ska användas för att bland annat stödja Migrationsverkets verksamhet i att utreda, fatta och verkställa beslut på bästa sätt.

2. Ankomst- och utreseboenden ska ligga i anslutning till Stockholm, Göteborg och Malmö, eftersom de asylsökandes in- och utresemönster främst är koncentrerade till dessa orter.

3. Tillfälliga bostäder ska ligga i geografisk närhet till asylprövningsorterna Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Boden. Denna princip bygger på både Migrationsverkets och de asylsökandes behov av tillgänglighet, som att exempelvis komma i kontakt med varandra för olika

utredningsinsatser.

Samtliga principer kan komma att prövas vid en eventuell ny migrantsituation, men det är främst den sista principen som kan göra stor skillnad. Den motverkar

nämligen att Migrationsverket etablerar tillfälliga bostäder på platser som saknar förutsättningar att möta asylsökandes och myndighetens behov i den fortsatta utredningsprocessen. Det var ett problem som uppstod under migrantsituationen 2015, eftersom tillfälliga boenden etablerades på orter där det exempelvis saknades offentliga biträden med sakkunskap inom migrationsfrågor.

3.5.3 Övriga eventuellt tillkommande uppgifter

Följande uppgifter aktualiseras eller kan komma att aktualiseras i samband med eller efter det initiala mottagandet.

3.5.3.1 Inventera och upprätta evakueringsboenden

Vid ett scenario med ett kraftigt ökat antal migranter till Sverige finns en risk att behov av evakueringsplatser uppstår, likt situationen 2015. Migrationsverket har huvudansvaret för att ordna tillfälliga bostäder till asylsökande vuxna och familjer.

Om det uppstår en brist på ordinarie tillfälliga bostäder behöver myndigheten i god tid informera berörda aktörer om detta. På så sätt får dessa aktörer bättre

förutsättningar för att inventera och upprätta extra boendeplatser, så kallade evakueringsboenden. Informationen behöver även samordnas mellan olika aktörer, eftersom dessa platser ofta ägs eller förvaltas av någon annan än till exempel kommunen.

389 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 420.

390 Migrationsverket. Generaldirektörens instruktion om Migrationsverkets lokaliseringsplan 2019–2023 Del 1: tillfälliga bostäder. I-008/2019.

391 Migrationsverket. Verksamhetsstrategi 2019–2021. Dnr 1.2.2.1-2018-37318.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Under 2015 informerade Migrationsverket olika kommuner om behovet av evakueringsboenden. Informationen gavs ut i samverkan med länsstyrelserna.

Flertalet kommunala evakueringsboenden och boenden som drevs av civilsamhället aktiverades genom den inventering som länsstyrelser och kommuner med flera genomförde. Dock bedömde Migrationsverket att det inte gick att använda dessa boenden. Myndigheten dröjde i vissa fall med att meddela detta till de berörda aktörerna. Det medförde att flera möjliga kommunala evakueringsboenden

öppnade upp för att sedan aldrig tas i bruk. Det innebar i sin tur extra kostnader för de berörda kommunerna.³⁹²

3.5.3.2 Besluta om nödprövning för asylsökande som inte omfattas av LMA

Om en person är registrerad som asylsökande omfattas hen av rätten till mat och logi enligt bestämmelserna i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).³⁹³ Vidare framgår det av LMA att utlänningar som är medborgare i någon av

Europeiska unionens medlemsstater bara omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl för det. Exempel på synnerliga skäl kan vara om det pågår ett krig eller ett annat allvarligt nödläge i det aktuella EU-landet.³⁹⁴ I de fall en EU-medborgare inte omfattas av LMA, trots att den är asylsökande, så faller ansvaret på kommunen att bevilja tillfälligt bistånd, så kallad nödprövning.³⁹⁵ Nödprövning sker i akuta situationer och kan bestå av att bevilja bistånd i form av boende för natten, mat och liknande. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för individer som

befinner sig i en nödsituation enligt socialtjänstlagen.³⁹⁶ Det är alltså den kommun där den enskilde vistas som ansvarar för stöd och hjälp.³⁹⁷ Vidare har socialtjänsten i den kommun där individen befinner sig en skyldighet att genomföra uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda

levnadsförhållanden.³⁹⁸

3.5.3.3 Tillhandahålla tandvård och mödravård

Alla utländska medborgare har alltid rätt till akut tandvård och annan vård som inte kan vänta. Akut tandvård hanteras i första hand av Folktandvården. Asylsökande barn under 18 år har alltid rätt till fullständig tandvård som är kostnadsfri och regelbunden. Det är den behandlande tandläkaren som bedömer vilken tandvård som inte kan vänta.³⁹⁹

392 SOU 2018:22. Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande.

S. 420 f.

393 1 a § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

394 Justitiedepartementet. Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd.

Ds 2016:45. S. 35.

395 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

396 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

397 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

398 3 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

399 Socialstyrelsen. Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd. 2014-2-28.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Huvudansvarig för tandvården är regionen, medan folktandvården och privata vårdgivare är utförare. Regionen behöver få information från Migrationsverket om antalet individer som behöver tandvård, språken de talar, deras vistelseorter och planerade tillfälliga bostäder samt det nuvarande hälsoläget.⁴⁰⁰

Mödrahälsovård samt förlossningsvård är gratis för asylsökande. Asylsökande får även gratis rådgivning om preventivmedel (oavsett kön) samt vård i samband med aborter.

3.5.4 Ansvarsmatris för uppgifter i det initiala mottagandet I tabell 7 nedan återges den övergripande bilden över ansvariga aktörer för de uppgifter som är beskrivna i detta kapitel. Förutom den huvudansvariga aktören för varje uppgift, det vill säga den aktör som är operativt ansvarig för att färdigställa uppgiften, återger tabellen även vilka aktörer som

 eventuellt deltar som utförare av uppgiften

 behöver få information inför och under uppgiftens genomförande

 kan behöva konsulteras för en uppgift

 behöver informeras om beslut och resultat som rör uppgiften.

Observera att om det i matrisen saknas en huvudansvarig aktör, så beror det på att huvudansvaret inte är reglerat i lag eller förordning.

Tabell 6. Uppgifter och ansvar i samband med det initiala mottagandet.

Uppgift Huvudansvarig Utförare Information från Konsulteras Information till Anskaffa tillfälliga

 Migrationsverket  Migrationsverket

 Privata aktörer

vårdnadshavare  Kommuner

 Migrationsverket

 Migrationsverket  Privata aktörer  Länsstyrelse

 Regioner

 Allmänheten

Besluta om ersättning till regioner och kommuner

 Migrationsverket  Migrationsverket  Regioner

 Kommuner

400 Intervju med Region Skåne.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Uppgift Huvudansvarig Utförare Information från Konsulteras Information till Besluta om ersättning

till asylsökande  Migrationsverket  Migrationsverket - - -

Transportera asylsökande till tillfälliga bostäder

 Migrationsverket  Regionala kollektivtrafiken

 Migrationsverket  Migrationsverket

 Kommuner

 Migrationsverket Migrationsverket -

Erbjuda och genomföra hälso-undersökningar

 Regioner  Regioner

 Privata vårdgivare

 Migrationsverket

 Polismyndigheten

 Regioner

 Privata vårdgivare -

Tillhandahålla

tandvård  Regioner  Folktandvården

 Privata vårdgivare

 Migrationsverket

 Polismyndigheten

 Regioner

 Privata vårdgivare -

Tillhandahålla

mödrahälsovård  Regioner  Regioner

 Privata vårdgivare

 Migrationsverket

 Polismyndigheten

 Regioner

 Privata vårdgivare -

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

4 Påverkansförhållanden och

beroenden mellan samhällsuppgifter vid en migrantsituation

I detta kapitel beskrivs och analyseras eventuella påverkans- och

beroendeförhållanden mellan uppgifterna i föregående kapitel. Dessa förhållanden beskrevs av projektaktörerna själva under en heldagsworkshop. Projektets arbetsgrupp har sedan vidareutvecklat och analyserat resultaten från workshoppen.

Utgångspunkten för analysen är att det har uppstått en kraftig störning på någon av uppgifterna som ska utföras vid en migrantsituation. Sedan används analysen för att härleda hur den störningen eventuellt kan påverka andra beskrivna uppgifter.

Utgångspunkten för analysen är att det har uppstått en kraftig störning på någon av uppgifterna som ska utföras vid en migrantsituation. Sedan används analysen för att härleda hur den störningen eventuellt kan påverka andra beskrivna uppgifter.

In document Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation (Page 112-0)