Kontrollera varor vid gräns

till att restriktioner för in- och utförsel efterlevs inom alla områden och varuflöden.

Myndigheten ansvarar även för att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige, så att

bestämmelser om in- och

125 Internationellt skydd är det skydd som en flykting eller alternativt (subsidiärt) skyddsbehövande har rätt till. EU-kommissionen:

https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/networks/european_migration_network/glossary_search/international-protection_en. Hämtad 2020-11-27.

126 Artikel 6 punkt 1, Europaparlamentet och Rådets direktiv 2013/32/EU.

127 Prop. 2016/17:17. Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet. S. 34.

128 4 § förvaltningslagen (2017:900).

129 Migrationsverket. SR 05/2017. S. 5.

130 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96–116, Celex

32013L0033).

131 Migrationsverket. PM/rättsutredning, dnr 1.3.4-2015-79649. S. 4.

Bestämmelser om gränskontroll av varor finns i följande lagstiftning:

 tullagen (2016:253)

 lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

 lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

utförsel av varor följs. Därtill ska myndigheten förebygga och motverka brottslighet i samband med detta.¹³²

Varor som kommer till Sverige direkt från EU:s yttre gräns omfattas av

tullövervakning och ska därmed kontrolleras av Tullverket. Samma sak gäller för varor som endast har transiterats i ett annat EU-land efter att ha passerat den yttre gränsen. Varorna står under tullövervakning under den tid som krävs för att fastställa varornas tullstatus. Det innebär att varken innehavaren eller någon annan person får göra något med varan utan Tullverkets medgivande.¹³³

För att kunna utföra sin uppgift har Tullverket möjlighet att omhänderta varor som befinner sig under tullövervakning och att förhindra transportörer av varor från vidare resa.¹³⁴ Tullverket har också möjligheten att kvarhålla tåg på en slutstation inom Sverige.¹³⁵ Om tåget däremot inte har nått sin slutdestination, vilket är fallet med många av de tåg som trafikerar gränsen mellan exempelvis Danmark och Sverige, får inte Tullverket kvarhålla tåget för gränskontroll.¹³⁶

Polismyndigheten och Tullverket verkar tillsammans, med stöd av

Kustbevakningen, i arbetet med att förebygga gränsöverskridande brottslighet.

Polismyndigheten och Kustbevakningen har skyldighet att medverka i Tullverkets kontrollverksamhet.¹³⁷ Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för

gränskontroll till sjöss genom att bedriva gränsövervakning mellan gräns-övergångsställena, längs kusterna och inom svenskt territorialhav.¹³⁸ Utöver gränsövervakning består Kustbevakningens medverkan i gränskontrollen främst i att hantera förhandsanmälningar från sjöfarten samt att genomföra en initial

gränskontroll av personer ombord i vissa fartygsflöden.¹³⁹ Tullrelaterad brottslighet handlar främst om köp och försäljning av varor, framför allt införsel av narkotika och vapen.¹⁴⁰

Jordbruksverket och Livsmedelverket har också en funktion i tullverksamheten, eftersom de hanterar direktiv om frågor som rör djur, växter och livsmedel som förs in i Sverige. Jordbruksverket reglerar införseln av djur, växter och livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung.¹⁴¹ Vid en migrantsituation finns det risk för att migranter tar med sig husdjur och varor som inte får föras in till Sverige. Det

132 1–3 § förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket.

133 Tullverket. Transportmedlets och varans väg in i Sverige.

https://www.tullverket.se/sv/foretag/framtidatullhanteringochbrexit/importeravaror/transportmedletsochva ransvaginisverige.4.1595a16515ebddfed513b6.html. Hämtad 2020-01-07.

134 3 kap. 5 och 17 § tullagen (2016:253).

135 4 kap. 15 § tullagen (2016:253).

136 Intervju med Trafikverket.

137 4 kap. 3 § tullagen (2016:253).

138 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 8.

139 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 8.

140 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 5.

141 3 och 5 § i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

är således viktigt att kontrollera det vid gränsen, för att på så sätt reducera risken för spridning av olika djursjukdomar¹⁴² och växtskadegörare.¹⁴³ Livsmedelverket hanterar i sin tur livsmedelsaspekterna för de varor som förs in i Sverige.¹⁴⁴ 3.2.2 Förutsättningar för uppgifternas genomförande

Den nationella strategin för integrerad gränsförvaltning 2018–2020

(Ju2017/04885/PO) har utarbetats av Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Migrationsverket, Sjöfartsverket och Säkerhetspolisen på uppdrag av regeringen. I strategin står det att målet för svensk gränskontroll är att dels bidra till att underlätta för den fria rörligheten över gränserna, dels öka den inre säkerheten och tryggheten för medborgarna.¹⁴⁵ I målet finns därmed en motstridighet som behöver balanseras, vilket utgör en grannlaga uppgift i hur den svenska

gränskontrollen ska utformas och bedrivas. Därtill skapar det omfattande antalet gränsövergångsställen, med en varierande mängd trafik av personer och varor, ytterligare en försvårande omständighet för den svenska gränskontrollen.¹⁴⁶ Nedan anges de förutsättningar som projektet bedömer behöver vara uppfyllda för att kunna säkerställa att strategins mål kan efterlevas i de uppgifter som uppstår vid en migrantsituation.

3.2.2.1 Fungerande system för tidig förvarning

Det finns en utmaning i att arbeta för att både värna den fria rörligheten och säkerställa den inre säkerheten genom att stävja gränsöverskridande brottslighet, terrorism och irreguljär migration – särskilt i kombination med Sveriges långa gräns. Denna utmaning förutsätter en ändamålsenlig planering av hur gränskontroll ska bedrivas. Planeringen behöver bygga på riskanalyser och profilering av objekt och personer.¹⁴⁷ Dessutom krävs information som genereras genom

omvärldsbevakning och underrättelsearbete samt utbyte av underrättelse mellan myndigheter, både på nationell och på internationell nivå.

Ett fungerande system för tidig förvarning är därmed en grundläggande

förutsättning för att de gränsförvaltande myndigheterna och övriga berörda aktörer vid gränsen ska kunna ha framförhållning och planera dimensioneringen av sina verksamheter vid en migrantsituation. Aktörerna kommer att göra strategiska överväganden utifrån antalet människor som kommer, sammansättningen av människor och språkgrupper, möjliga inresevägar och potentiella säkerhetshot med

142 Jordbruksverket. Djur – Jordbruksverket. https://jordbruksverket.se/djur. Hämtad 2021-02-26

143 Jordbruksverket. Ta med eller beställa växter och växtprodukter till Sverige som privatperson – Jordbruksverket. https://jordbruksverket.se/vaxter/handel-och-resor/ta-med-eller-bestalla-vaxter-och-vaxtprodukter-till-sverige-som-privatperson. Hämtad 2021-02-26

144 Livsmedelsverket. Hot och säkerhet i livsmedelskedjan – Transport av livsmedel.

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/krisberedskap/krisberedskap-och-sakerhet---livsmedel/transport-av-livsmedel.-livsmedelsverket.pdf, Hämtad 2021-02-26

145 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 9.

146 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 9.

147 Ibid.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

mera. Olika aktörers prioriteringar kommer sannolikt att ha en påverkan på övriga aktörers förutsättningar att utföra sina uppgifter. Det är därför centralt att deras samverkan, som löper som en röd tråd genom systemet för tidig förvarning, är utvecklad och inövad.

3.2.2.2 Sektoriell samordning av personella och materiella resurser Alla bevakningsansvariga myndigheter ska samverka med andra myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare för att stärka krisberedskapen.¹⁴⁸ Syftet med denna samverkan är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att gemensamt hantera en eventuell samhälls-störning.

Vid en migrantsituation ökar behovet av gränskontroll. En särskilt försvårande omständighet är om inresevägarna in till Sverige är spridda över landet. Tillförlitlig underrättelse samt informativa lägesbilder och flöden gör att myndigheternas stabsledningar i ett tidigt stadie kan ta beslut om hur de ska ställa om

verksamheten. Personell förstärkning till gränskontroll inom Polismyndigheten kan ske genom att förflytta personal.¹⁴⁹ Polismyndigheten har även möjlighet att begära stöd av Kustbevakningen, Tullverket och Migrationsverket. Detta kan dock

påverka förutsättningarna för dessa myndigheter att utföra sina grunduppdrag. För att myndigheterna ska kunna stödja varandra vid en migrantsituation behöver det finnas en enhetlig och gemensam struktur för hur gränsansvariga myndigheter ska arbeta. EU-kommissionen har i en granskningsrapport från 2018 kritiserat Sverige för att brista i det avseendet. Enligt rapporten lever inte Sverige upp till kraven som ställs i kodexen om Schengengränserna när det gäller exempelvis utbildning och kompetensförsörjning av personal på Arlanda.¹⁵⁰

I Riksrevisionens granskningsrapport av återinförandet av inre gränskontroller konstateras att det medförde en stor polisinsats för Polismyndigheten.¹⁵¹ Förutom en tydlig styrning och utbildning av personal kommer dimensioneringen av personal utifrån uppdragets art att vara en grundläggande förutsättning för att kunna säkerställa gränskontrollen. Detta avgör i sin tur var och när de inre gränskontrollerna ska genomföras. Arbetet påverkas även av hur länge händelsen utspelar sig. En utdragen händelse kan sannolikt innebära att Polismyndigheten behöver fördela om resurserna till gränskontrollverksamheten och därmed nedprioritera annan verksamhet. Det riskerar i sin tur att ha en effekt på Polismyndighetens övriga verksamhetsuppdrag och kan därmed ha en negativ inverkan på den inre säkerheten i Sverige.¹⁵² Det kommer dessutom att medföra en utmaning för Polismyndigheten att säkerställa att de poliser som omplaceras till

148 5 och 10 § i förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

149 Intervju med Polismyndigheten.

150 Sveriges radio. Gränskontroller totalsågas av EU.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7070744. Hämtad 2020-01-12.

151 Riksrevisionen (2016:26). Upprättande av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns. S. 49.

152 Intervju med Polismyndigheten.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

gränskontroll har adekvat utbildning om de gränspolisiära uppgifterna. Även här har EU-kommissionen kritiserat Sverige för att brista i vissa aspekter. Bristande kompetens i gränskontrollverksamheten kan få konsekvenser, exempelvis när det gäller att identifiera potentiella säkerhetshot vid gränsen och därigenom minska risken för terrorbrott.¹⁵³

Utmaningarna för gränskontrollen kräver en strategi för hur de gränsnära myndigheterna i samverkan med varandra kan använda befintliga personella resurser på ett ändamålsenligt sätt, utan att inskränka på sina övriga verksamhets-uppdrag.¹⁵⁴ Myndigheterna behöver också säkerställa att den personal som bemannar gränskontrollen har kunskap i att profilera personer kopplade till terrorism eller som kan antas utgöra ett hot mot den inre säkerheten. Likaså behöver personalen kunna identifiera särskilt utsatta grupper samt ha kunskap om asylprocessen och om hur viljeyttringar om asyl hanteras och kommuniceras till Migrationsverket.¹⁵⁵

3.2.2.3 Strategi för att aktivera presumtiva förstärkningsresurser Polismyndighetens möjligheter att upprätthålla en ändamålsenlig gränskontroll kommer att vara hårt belastade vid en migrantsituation. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede analysera och upprätta en strategi för vilka presumtiva stödresurser som myndigheterna kan aktivera vid behov. Det är också viktigt att skapa

grundrutiner som möjliggör en effektiv avlastning för den verksamhet som får stöd.

En eventuell resurs är den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), som i den nya Frontexförordningen föreslås få ett bredare mandat för att stödja medlemsländerna i deras arbete med gränsskydd, återvändande och samarbete med länder utanför EU. Det innebär bland annat att Frontex med medlemsländernas tillstånd ges rätt att utöva verkställande befogenheter och att utföra gränskontroller.

De föreslagna nya reglerna kommer att innebära att det europeiska gräns-övervakningssystemet (Eurosur) införlivas i Frontex för att förbättra systemets funktion.¹⁵⁶ Vid en händelse där antalet migranter till Europa ökar är det dock sannolikt att detta stöd främst koncentreras till att bevaka EU:s yttre gräns och därmed inte prioriteras för att upprätthålla Sveriges inre gräns.

Om Sveriges gränskontroll inte kan säkerställas finns möjligheten för de

gränsansvariga myndigheterna att begära stöd från Försvarsmakten. I förhållande till Försvarsmakten benämns de myndigheterna som civila myndigheter. Det är en möjlighet som samtliga statliga myndigheter samt kommuner och regioner har för att kunna hantera svåra påfrestningar i fredstid.¹⁵⁷ I förordningen (2002:375) om

153 Intervju med Polismyndigheten.

154 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 9.

155 Ibid. S. 11.

156 Europeiska rådet. Frontex: rådet bekräftar starkare mandat.

https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/04/01/european-border-and-coast-guard-council-confirms-agreement-on-stronger-mandate/. Hämtad 2019-11-15.

157 4 § förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet finns det dock restriktioner för de uppgifter som Försvarsmakten får bistå med. Exempelvis får inte Försvarsmaktens personal användas i situationer¹⁵⁸

 där det finns en risk för att personalen kan komma att bruka tvång eller våld mot enskilda eller en risk för att personalen kan komma att skadas¹⁵⁹

 där personalen inte har rätt utbildning för att kunna utföra uppgiften.

Därtill ska den aktör som begär stöd av Försvarsmakten täcka alla kostnader av det som Försvarsmakten ska tillföra, såsom personal, materiel och anläggningar.¹⁶⁰ Det saknas emellertid etablerade riktlinjer för i vilka situationer som civila aktörer kan begära stöd av Försvarsmakten. Detta beskrivs närmare i bilaga 1 som ett

utvecklingsbehov.

3.2.2.4 Samverkan med transportörer

För att upprätthålla en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll, som både kan upptäcka gränsöverskridande brottslighet och stävja irreguljär migration, behöver de gränsförvaltande myndigheterna samverka med de transportörer som ankommer till flygplatser och hamnar.

Transportörernas kontroll-, uppgifts- och kostnadsansvar är reglerat i artikel 26 i Schengenkonventionen, som fastställer de gemensamma bestämmelserna för transportöransvar vid inresa till Schengenområdet.¹⁶¹ Bestämmelserna i artikel 26 är införlivade i 19 kapitlet i utlänningslagen (2005:716). Transportörer som transporterar människor som saknar giltiga id-handlingar eller viseringar för inresa i Schengen är skyldiga att ersätta staten för kostnaden för migrantens utresa från Sverige samt eventuell bevakningspersonals resa från och tillbaka till Sverige.

Transportören är även skyldig att betala ersättning för migrantens uppehälle i Sverige innan avvisningen kan verkställas, om dröjsmålet beror på transportören.¹⁶² Om Polismyndigheten vid inreseorten misstänker att en transportör ska bli

betalningsskyldig, så ska myndigheten utreda detta och sedan yttra sig i frågan.

Eventuell betalningsskyldighet beslutas sedan av den myndighet som ska verkställa avvisningsbeslutet.¹⁶³ I enlighet med Schengenkodexen gäller inte

transportöransvar vid gränspassage över inre gräns.

3.2.3 Övriga eventuellt tillkommande uppgifter

Vid en migrantsituation kan det, utifrån scenariots händelseutveckling, uppstå vissa händelser som aktiverar andra uppgifter hos berörda aktörer. Vid gränsen finns det

158 7 och 10 § förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

159 Undantag från vålds- och tvångsåtgärder i fredstid är händelser då Försvarsmakten lämnar stöd till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen vid terroristbekämpning. Då får Försvarsmaktens personal samma befogenheter som en polis har enligt polislagen (1984:387).

160 16 § förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

161 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

162 19 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716).

163 8 kap. 8 § utlänningsförordningen (2006:97).

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

exempelvis en risk för att sjöolyckor inträffar eller att svårt sjuka eller smittade personer identifieras som kräver akutsjukvård eller smittskydd. Likaså är det viktigt att identifiera potentiella säkerhetshot vid gränsen.

3.2.3.1 Undsätta personer som befinner sig i sjönöd Hittills har Sverige inte

upplevt den typ av sjöolyckor där migranter drabbas som förekommer på Medelhavet.

Om sådana sjöolyckor skulle äga rum är det Sjöfartsverket som enligt förordningen (2007:1161) är huvudansvarig myndighet för att

tillhandahålla sjö- och flygräddningstjänst inom Sveriges sjöräddningsregioner (SAR).¹⁶⁴ Förmågan att genomföra sjöräddningsinsatser finns dygnet runt året om inom svenskt territorialvatten, och insatserna leds och koordineras från

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.¹⁶⁵ Sjöfartsverket ansvarar även för efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd samt för sjuktransporter från fartyg.¹⁶⁶ I samband med sjö- och flygräddnings-insatser deltar resurser från olika organisationer och myndigheter, till exempel Kustbevakningen, Polismyndigheten, Försvarsmakten, kommunal räddningstjänst samt enskilda aktörer såsom Sjöräddningssällskapet och frivilligorganisationer.

Sjöfartsverket är beroende av andra myndigheter med ansvar inom gränskontrollen för att kunna omhänderta undsatta personer.¹⁶⁷

Sjöfartsverkets ansvar vid sjöräddning regleras i följande lagstiftning:

 förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket

 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

164 2 § förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket.

165 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 12.

166 4 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

167 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 8 f.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.2.3.2 Tillhandahålla akutsjukvård Den första platsen där det kan

uppstå behov av akut- eller traumasjukvård är vid gränsen.

För detta ansvarar den region där behovet uppstår.

Regionerna är skyldiga att ge människor omedelbar vård, oavsett individens status i landet.¹⁶⁸ Det är hälsoläget hos individerna som är avgörande, snarare än mängden personer som anländer till landet. Vad som räknas som akutsjukvård kan vara en svår tolkning som skiljer sig åt regioner emellan.

Regionen ska ge vård till de

individer som befinner sig inom det geografiska ansvarsområdet.¹⁶⁹ Utförare av akutsjukvård inom regionen är sjukhus, vårdcentraler, sjuktransporter samt privata vårdgivare.

Vidare har regioner ansvar att upprätthålla en katastrofmedicinsk planering och beredskap. Det innebär att det ska finnas en beredskap att bedriva hälso- och sjukvård i syfte att minimera följderna vid allvarliga händelser som kräver att resurser måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt.¹⁷⁰ Planeringen för katastrofmedicinsk beredskap ska utgå från de risk- och sårbarhetsanalyser som redovisas vart fjärde år till MSB. Det ska finnas en beredskapsplan för varje region, där det ska framgå

 hur nödvändiga funktioner i hälso- och sjukvården ska larmas och aktiveras vid en allvarlig händelse eller vid risk för en sådan händelse

 vem som ska leda och samordna hälso- och sjukvården vid en allvarlig händelse

 vilka andra aktörer som regionen ska samverka med vid behov.

Katastrofmedicinsk hantering skulle kunna innebära att hälso- och sjukvården behöver bedöma skadeläget på plats innan individer kommer till sjukhus, till exempel om det anländer stora grupper där hälsoläget är dåligt eller där individerna är traumatiserade.¹⁷¹

Reglering av ansvar och uppgifter vid akutsjukvård:

 lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

 lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

 lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

 förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2013:22) om katastrofmedicinsk beredskap.

168 Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. samt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

169 8 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

170 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2013:22) om katastrofmedicinsk beredskap.

171 Intervju med Malmö stad.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.2.3.3 Upprätthålla smittskydd och genomföra smittspårning I samband med

gränskontrollen är också det första tillfället då eventuell förekomst av smitta kan identifieras. Även detta faller inom regionernas

ansvarsområde, eftersom det inom varje region ska finnas

en smittskyddsläkare som bland annat ska övervaka det allmänna smittskyddsläget i regionen och se till att förebyggande åtgärder vidtas. Om en befälhavare på ett fartyg eller flygplan har anledning att anta att smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa finns ombord, ska

Tullverket eller Kustbevakningen informeras om hälsotillståndet innan eller senast vid ankomst till hamn respektive flygplats. När Tullverket eller Kustbevakningen har fått sådan information ska smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten

Tullverket eller Kustbevakningen informeras om hälsotillståndet innan eller senast vid ankomst till hamn respektive flygplats. När Tullverket eller Kustbevakningen har fått sådan information ska smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten

In document Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation (Page 62-0)