Analysera risker

Riskanalys, det första steget i ett system för tidig förvarning, är en uppgift som samtliga bevakningsansvariga myndigheter, regioner och kommuner utför.

Uppgiften handlar om att analysera och bedöma olika skeenden som har ägt rum eller kan tänkas inträffa och hur de kan påverka aktörerna. Arbetet med att identifiera hot och risker genomförs i aktörernas risk- och sårbarhetsanalyser (RSA:er). Det arbetet ligger sedan till grund för inriktningen i de olika aktörernas omvärldsanalyser, där de genomför vidare riskanalyser kopplade till enskilda sakfrågor. De myndigheter som ansvarar för gränsövervakning och

gräns-förvaltning arbetar för närvarande på att införa och etablera den metod som Frontex har utvecklat genom Common Integrated Risk Analysis Model 2.0 (CIRAM).

Syftet med CIRAM-metoden är att införa en konceptuell och gemensam ram för riskanalys, som visar hur Frontex och EU:s medlemsländer bland annat ska kunna⁸⁴

 utvärdera och bedöma risker utifrån storlek och sannolikhet samt dess möjliga konsekvenser på såväl EU:s inre säkerhet som de yttre gränsernas säkerhet

 bedöma potentiella osäkerhetsfaktorer i risken och prioritera utifrån riskbedömning.

Den gemensamma riskanalysen ska säkerställa att gränsansvariga myndigheter arbetar efter samma metod. Det gör det möjligt att reducera och mildra risker där resurser är begränsade och kapaciteten inte räcker till.⁸⁵

Polismyndigheten leder införandet och etableringen av en nationell och regional analysförmåga samt etableringen av strukturerade kommunikationskanaler för informationsutbyte.⁸⁶ En framtida funktion ska sedan inrättas för att aktivt sprida strategiska, operativa och taktiskt riktade bedömningar och analyser av händelse-utvecklingar, som kan påverka gränskontrollen och den nationella säkerheten på nationell, regional och lokal nivå. Funktionen ska även säkerställa

informationsutbytet mellan internationella och nationella analysfunktioner.⁸⁷ 3.1.1.2 Omvärldsbevaka och initiera tidig varning

Riskanalysen utgör grunden för de indikatorer som omvärldsbevakningen ska inriktas mot. Den systematiska omvärldsbevakningen och utbytet av underrättelse mellan myndigheter och aktörer på internationell och nationell nivå, utgör sedan ett underlag för berörda aktörers kontinuerliga analyser av hotbilder kopplade till olika risker.

Inom krisberedskapen är omvärldsbevakning en grundläggande förutsättning för att kunna agera i tid. Alla bevakningsansvariga myndigheter arbetar med att bevaka sin omvärld i olika utsträckning, utifrån de indikatorer som är relevanta för dem.

84 Frontex. Common Integrated Risk Analysis Model, version 2.0 (2012). S. 5 och 12.

85 Frontex. Common Integrated Risk Analysis Model, version 2.0 (2012). S. 12.

86 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 13.

87 Ibid.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Omvärldsbevakningen påverkar därmed hela krisberedskapssystemet. Den information som filtreras därigenom kan användas som signal för hur berörda aktörer i ett tidigt stadie ska förbereda sina verksamheter inför en händelse där antalet migranter till Sverige ökar kraftigt i antal.

I svenska lagar och förordningar saknas explicit reglering av bevakningsansvariga myndigheters skyldighet att bedriva omvärldsbevakning under fredstid. Däremot står det i förordningen (2015:1052) att bevakningsansvariga myndigheter ska utveckla en god förmåga att förebygga, motstå och hantera sina uppgifter under fredstida samhällsstörningar.⁸⁸ Likaså står det att varje myndighet i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap ska analysera om det finns sårbarheter, hot eller risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet.⁸⁹ För att kunna fullgöra detta ansvar krävs en adekvat omvärldsbevakning.

Därtill står det i förordningen att bevakningsansvariga myndigheter särskilt ska genomföra den omvärldsbevakning, de risk- och sårbarhetsanalyser samt de utvecklingsinsatser som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter inför och vid höjd beredskap.⁹⁰ En förutsättning för att kunna uppfylla det åtagandet under en situation där regeringen har beslutat om höjd beredskap är att det finns en sådan funktion som arbetar med omvärldsbevakning under normala förhållanden i fredstid.

Omvärldsbevakningen innefattar att följa faktiska händelser och att analysera presumtiva händelser som kan komma att utvecklas till omfattande migrantrörelser eller andra typer av samhällsstörningar. När en händelse väl har ägt rum följs migrantrörelserna (rutter, antal människor och platserna de kommer ifrån), andra länders lägesbilder och den politiska utvecklingen hos länder inom och utanför EU.

En central del i omvärldsbevakningen är även att identifiera och spåra

desinformation och påverkanskampanjer som kan få allvarliga skadeverkningar på systemet för tidiga förvarningar om de inte upptäcks.

88 4 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

89 8 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

90 16 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Migrationsverket är den myndighet i Sverige som har mest omfattande bevakning och analys av migrantrörelser. Myndigheten följer migrationsrörelser och de faktorer som kan bidra till dessa både utanför och innanför EU:s yttre gräns. Även Polismyndigheten genomför omvärldsbevakning av migrationsrörelser utifrån deras gränsförvaltande uppdrag. Polismyndighetens primära fokus är dock framför allt på de migrantrörelser som sker vid EU:s yttre gräns.⁹¹ För bevakningen inom EU har Polismyndigheten ett nära samarbete med Migrationsverkets

migrationssambandsmän som är stationerade på utlandsmyndigheter och nationella myndigheter i andra länder.⁹²

Här är de lagar och förordningar som främst styr svenska myndigheters möjligheter att dela information:

 tryckfrihetsförordningen (1949:105) (2 kap. 3, 4 och 6 §)

 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

 utlänningsdatalagen (2016:27)

 säkerhetsskyddslagen (2018:585) (2 kap. 1–2 §)

 EUR-Lex, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv (GDPR)

 förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap

 lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet.

91 Intervju med Polismyndigheten.

92 Intervju med Polismyndigheten.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Migrationsverket

Migrationsverkets sektion för informationsanalys tar löpande fram lägesrapporter till myndighetens operativa ledning. Dessa fungerar även som underlag till myndighetens prognosbedömningar över antal presumtiva asylsökande och övriga personer som väntas söka tillstånd i Sverige. Prognosen styr sedan hur

Migrationsverket planerar sin verksamhet kommande perioder, samtidigt som den utgör grunden för bedömningen av det budgetanslag som myndigheten tilldelas i regeringens regleringsbrev. Migrationsverkets omvärldsbevakning och analys utgörs i dag av att bevaka utvecklingen i olika länder och migrationsrörelser samt övriga händelser som kan påverka migrationen till Sverige, till exempel ändrad lagstiftning. Funktionen för omvärldsbevakning och analys av migrantrörelser har dock minskat i omfattning sedan 2015. Det beror på att myndigheten har anpassat verksamheten till ett minskat budgetanslag, som i sig är en följd av att färre människor söker asyl i Sverige i dag. Den krympta verksamheten påverkar omfattningen av bevakningen och möjligheten till djuplodande analyser.

Migrationsverkets underrättelsedata bygger till stora delar på information som genereras av

 Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO)

 Europeiska rådets krishanteringsmekanism (IPCR)

 Nordiska nätverket för migrationsanalys

 FN flyktingkommissariat (UNHCR)

 International Organization for Migration (IOM)

 ambassadrapporter och rapporter från Migrationsverkets sambandsmän med placering på ett antal olika ambassader etc.

Tillkommer gör även information från myndighetens egna system, information som delas av Polismyndigheten, statistik från EU:s statistikkontor (Eurostat) samt information från öppna källor såsom exempelvis sociala medier, som ger information i realtid.

Polismyndigheten

Polismyndighetens omvärldsbevakning bygger framför allt på information som de får eller inhämtar från bland annat

 Europeiska rådets krishanteringsmekanism (IPCR: EU Integrated Political Crisis Response)

 Europeiska polisbyrån (Europol)

 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)

 Europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur)

 Internationella poliskommissionen (Interpol).

Bevakningen bygger även på statistik från öppna källor, information som delas av Migrationsverket och information från andra öppna källor, som exempelvis sociala

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

medier. Polismyndigheten får också information från transportörer om bland annat passagerarlistor. Därutöver har myndigheten ett etablerat utbyte av underrättelse med samtliga aktörer på nationell nivå samt etablerade kontaktytor med

polismyndigheter i andra länder och de europeiska institutionerna, för att

säkerställa att de kan agera på potentiella hotbilder mot Sverige. I syfte att stävja brottslig verksamhet har Polismyndigheten även ett etablerat informationsutbyte med Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket

Om Migrationsverket och Polismyndigheten får signaler om att det håller på att hända något från någon av ovan nämnda aktörer, så ökar de sin bevakning och förberedelse inom området. När det sedan sker en händelse upprättas en stab som intensifierar underrättelseutbytet med övriga myndigheter på nationell nivå. För Polismyndigheten är sedan övriga aktörers lägesbilder av central betydelse för vad myndigheten ska fokusera sin egen analys mot.⁹³

Figur 5. Förenklad bild över svenska myndigheters utbyte av underrättelser kopplat till irreguljär migration.

Polismyndigheten Migrationsverket Frontex

EUROPOL

Tullverket

Kustbevakningen Sjöfartsverket Polis andra länder

Säkerhetspolisen

Försvarsmakten

EUROSTAT EASO

IPCR GDISC

Nordiska nätverket Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet Regeringen

MSB

93 Intervju med Polismyndigheten.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.1.1.3 Upprätta och dela lägesbilder

För delning av information, det tredje steget i systemet för tidig förvarning, finns det en utarbetad modell och ett nationellt system för att dela aktörsspecifika lägesbilder och ta del av samlade lägesbilder. Det beskrivs i kapitel 2.2.

Lägesbilderna bygger på det underlag som omvärldsbevakningen genererar och som sedan filtreras genom myndigheternas respektive riskanalyser. Lägesbilderna kan antingen vara sekretessbelagda och delas med ett fåtal aktörer som är ytterst berörda av att ta del av viss information, eller bygga på öppen information som alla aktörer kan ta del av.

3.1.1.4 Aktivera krishanterings- och krisledningsfunktioner

Aktivering av krishanterings- och krisledningsfunktioner avser berörda aktörers förmåga att agera på den information som genereras av omvärldsbevakningen och som därefter sprids via lägesbilderna. Detta är en huvuduppgift för samtliga berörda aktörer. Grunderna för ett system för tidig förvarning utgör därmed den utlösande mekanismen för att aktivera krisberedskapssystemet. Detta beskrivs övergripande i kapitel 2.2.

3.1.2 Ansvarsmatris för uppgifter i ett system för tidig förvarning Tabellen 3 nedan återger ansvariga aktörer för de uppgifter som beskrivs i detta kapitel. Förutom den huvudansvariga aktören för varje uppgift, det vill säga den aktör som är operativt ansvarig för att slutföra uppgiften, återger tabellen även vilka aktörer som

 eventuellt deltar som utförare av uppgiften

 behöver få information inför och under uppgiftens genomförande

 kan behöva konsulteras för en uppgift

 behöver informeras om beslut och resultat som rör uppgiften.

Observera att om det i matrisen saknas en huvudansvarig aktör, så beror det på att huvudansvaret inte är reglerat i lag eller förordning.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Tabell 2. Uppgifter och ansvar vid händelsens inledande fas.

Uppgift Huvudansvarig Utförare Information från Konsulteras Information till

Analysera risker -  Migrationsverket

 Polismyndigheten

 Polismyndigheten  Övriga berörda aktörer

Sveriges gräns består av en cirka 2 700 kilometer lång sjögräns med 70 hamnar och en luftgräns bestående av 30 flygplatser, vilka fungerar som gränsövergångsställen.

Sverige saknar en yttre landgräns mot ett land som inte är medlem i EU eller Schengen, eftersom Norge är en Schengenassocierad medlemsstat och både Danmark och Finland är medlemsstater i EU och anslutna till Schengenavtalet.

Sverige är därmed geografiskt lokaliserat långt ifrån de största inresepunkterna för irreguljär migration⁹⁴ samt smuggling av människor och varor in i EU. Det medför att Sveriges gräns inte utsätts för denna problematik i samma utsträckning som de länder som bevakar EU:s yttre gräns. Dock är Sverige historiskt sett ett stort destinationsland för migration, vilket innebär att landet är starkt beroende av omvärlden och händelseutvecklingen inom Europa.⁹⁵

Gränskontrollerna ska bidra till att förebygga och upptäcka gränsöverskridande brottslighet i form av smuggling av människor, vapen, narkotika och andra varor samt terrorism och irreguljär migration. Det finns dock flera utmaningar som kan uppstå vid en migrantsituation. Den långa sjögränsen och det stora antalet gräns-övergångsställen, med varierande passagerarflöden, gör det svårt att säkerställa en

94 Irreguljär migration är förflyttning av personer till en ny bostad eller transitering som sker utanför regleringsnormerna hos de sändande länderna, transitländerna och de mottagande länderna. EU-kommissionen:

https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/networks/european_migration_network/glossary_search/irregular-migration_en. Hämtad 2020-11-27.

95 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 5.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

effektiv och väl fungerande gränsövervakning och gränskontroll. Därtill visar erfarenheter från tidigare händelser att om antalet migranter på flykt till Sverige ökar kraftigt, så ökar även den smugglingsrelaterade brottsligheten. Exempelvis ökade införseln av vapen i samband med kriget på Balkan under

1990-talet.⁹⁶Antalet myndigheter med olika ansvarsområden som delvis överlappar varandra kräver dessutom en tät och nära myndighetssamverkan. Utöver det krävs också en god samverkan med flygplats- och hamnägare samt transportörer för att organiseringen av gränsförvaltningen ska vara effektiv, ändamålsenlig och enhetlig.⁹⁷

3.2.1 Uppgifter för att hantera en händelse vid gränsen Nedan följer de uppgifter som behöver genomföras vid gränsen under en migrantsituation.

3.2.1.1 Bedriva sjö- och flygövervakning av gränsen Med gränskontroll avses

kontrollverksamhet som utförs vid Sveriges gränser av civila myndigheter. När det gäller personer utförs verksamheten i enlighet med utlänningslagen, och när det gäller varor utförs den i enlighet med

tullagstiftningen.⁹⁸

Det går inte att utesluta att människor vid en migrant-situation kommer att försöka ta sig till Sverige sjövägen med hjälp av människosmugglare.

Den metoden har dock inte

upptäckts sedan andra världskriget (varken vid migrantsituationen 2015 eller vid balkankriget under 1990-talet).

Kustbevakningens huvudsakliga uppdrag och huvudansvar är att

 ansvara för miljöräddningstjänst till sjöss i syfte att begränsa konsekvenserna av olyckor och utsläpp

 bedriva sjöövervakning

 utföra räddningstjänst till sjöss

 förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter.⁹⁹

Lagstiftning som reglerar ansvar för gränskontroll till sjöss och

tillträdeskontroll i fredstid:

 kustbevakningslagen (2019:32)

 förordningen (2019:84) med instruktion för Kustbevakningen.

Försvarsmaktens ansvar för tillträdeskontroll i fredstid regleras av följande lagstiftning:

 förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet m.m.

(IKFN-förordning)

 tillträdesförordningen (1992:118).

96 Intervju med Polismyndigheten samt intervju med Tullverket.

97 Justitiedepartementet. Ju2017/04885/PO. Nationell strategi för integrerad gränsförvaltning (2018).

S. 9.

98 SOU 2002:4. Gränsövervakning under höjd beredskap. S. 32.

99 1 och 4 § i förordningen (2019:84) med instruktion för Kustbevakningen.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Kustbevakningen deltar även i arbetet med att uppfylla Sveriges åtagande att förvalta EU:s gemensamma yttre maritima gräns, genom att hjälpa

Polismyndigheten och Tullverket att förebygga gränsöverskridande brottslighet i enlighet med kustbevakningslagen (2019:32).¹⁰⁰ Kustbevakningen stödjer också Polismyndigheten i arbetet med gränskontroll inom Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Detta görs genom att utföra gränskontroller av handelsfartyg, fritids- och fiskebåtar samt dess besättningar och passagerare, för att säkerställa att de uppfyller kraven för in- och utresa i Schengenområdet. Gränsövervakning ska äga rum dygnet runt vid de olika gränsövervakningsställena, i syfte att se till att personer inte kringgår in- och utresekontroller.

Därtill bevakar Försvarsmakten Sveriges sjö- och luftterritorium dygnet runt. De överlämnar relevanta delar av informationen som de samlar in till andra

myndigheter, utifrån varje myndighets behov av information. Försvarsmakten har här ett särskilt ansvar att bistå Kustbevakningen med information som de i sin tur behöver för att kunna skapa och förmedla en civil sjölägesbild.¹⁰¹

Precis som Polismyndigheten och Kustbevakningen har även Försvarsmakten mandat och ansvar att utöva kontroll av tillträde till svenskt territorium i fredstid.

Det står i IKFN-förordningen (1982:756) och tillträdesförordningen (1992:118).

Det finns en indirekt relation mellan Försvarsmaktens uppgifter enligt IKFN-förordningen och den gränskontroll som regleras i andra förordningar och lagar.

Relationen utgörs av att Försvarsmakten genom sin luft- och sjöövervakning övervakar förflyttningar av sjöfarten och luftfarten inom och i anslutning till Sveriges gränser samt upptäcker och avvisar kränkningar av svenskt territorium.

Tillträdesförordningen reglerar vidare krav på tillstånd för utländska statsfartygs, statsluftfartygs och militära fordons tillträde till svenskt territorium.¹⁰² Både IKFN-förordningen och tillträdesIKFN-förordningen gäller vid höjd beredskap, men de upphör att gälla om Sverige hamnar i krig.¹⁰³

100 3 kap. 1 § kustbevakningslagen (2019:32).

101 Intervju med Försvarsmakten.

102 2 § tillträdesförordningen (1992:118).

103 SOU 2002:4. Betänkande. Gränsövervakning under höjd beredskap. S. 31.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.2.1.2 Kontrollera människor vid gräns Polismyndigheten har

huvudansvaret för gräns-kontrollverksamheten i Sverige. Deras uppdrag är att vid den inre och yttre

gränskontrollen arbeta för att stävja irreguljär migration, gränsöverskridande

brottslighet, terror och återvändande krigsförbrytare.

Utifrån detta huvudansvar följer att Polismyndigheten är skyldig att utföra kontroller av alla personer som reser över en yttre Schengengräns. Vid den yttre gränsen ska därför alla underkastas en gränskontroll, oavsett medborgarskap.¹⁰⁴ De yttre gränserna får bara passeras vid särskilda

gränskontroller under bestämda öppettider. När den yttre gränsen passeras ska Polismyndigheten kontrollera att resenären har de id-handlingar som krävs och att handlingarna är giltiga. Resenären måste också uppfylla övriga villkor för att resa in i EU. Vidare ska kontrollen visa att resenären inte bedöms ägna sig åt brottslig verksamhet och inte utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.¹⁰⁵

Sverige har även haft tillfälligt återinförda gränskontroller vid gränsen mot andra länder som ingår i Schengensamarbetet, den så kallade inre gränsen, sedan november 2015. Regeringens beslut om att återinföra gränskontroll vid den inre gränsen baseras på bedömningen att det finns ett behov av att bland resenärer kunna skilja på asylsökande, ekonomiska migranter samt potentiella terrorister och andra brottslingar.¹⁰⁶ Detta medför att Polismyndigheten ska vara på plats och utföra gränskontroller vid vissa särskilt utvalda gränsövergångsställen. Arbetet ska genomföras så smidigt som möjligt för att inte i onödan hindra den fria rörligheten inom EU.

Polismyndigheten som är som sagt huvudansvarig för gränskontrollerna, men de kan även utföras av Kustbevakningen och Tullverket. Dessa två myndigheter är skyldiga att bistå Polismyndigheten vid en begäran. Kustbevakningen ska i så fall medverka genom att utöva kontroll av sjötrafiken.¹⁰⁷ Vidare får Migrationsverket

104 Intervju med Polismyndigheten.

105 Polismyndigheten. Resor inom EU – gränskontroller. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/resor-inom-eu-granskontroller/. Hämtad 2019-10-25.

106 Polismyndigheten. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2018/juni/granskontroller-vid-inre-grans-utokas/.

Hämtad 2019-10-25.

107 9 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716).

Bestämmelser om yttre och inre gränskontroll regleras i följande lagstiftning:

 kodex om Schengengränserna, förordning (EU) 2016/399.

Kontroll- och tvångsåtgärder enligt kodexen regleras i följande

lagstiftning:

 9 kap. utlänningslagen (2005:716).

I lag 2015:91 ändras mandaten enligt följande:

Polismyndigheten ansvarar för kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

också hjälpa till vid gränskontrollen, efter överenskommelse med Polis-myndigheten. Detta kan ske lokalt enligt respektive myndighets delegations-ordning. Dessutom kan en central överenskommelse slutas mellan myndigheterna om Polismyndigheten skulle vara i behov av omfattande hjälp vid många

gränsövergångsställen samtidigt, till exempel om ett stort antal migranter kommer till Sverige.¹⁰⁸

Vid en händelse som kan medföra att antalet migranter som kommer till Sverige

Vid en händelse som kan medföra att antalet migranter som kommer till Sverige

In document Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation (Page 49-0)