Säkerställa säkerheten på järnvägsperronger, järnvägsstationer

En händelse som medför att antalet människor på ankomstplatser, såsom järnvägsstationer och flygplatser, ökar kraftigt medför utökade krav på att upprätthålla säkerheten på dessa platser. Trafikverket äger spår, plattformar och plattformsförbindelser i stationsmiljöer och har därför ett direkt ansvar för att utveckla och förvalta dem. Trafikverket ansvarar även för att se till att det finns väktare som kan säkerställa säkerheten på järnvägsperronger.²⁰⁹ Trafikverket har också ansvar för utrustningen för trafikinformation på järnvägsstationer, såsom skyltar, högtalare och klockor med mera.²¹⁰ Det finns oftast många andra

funktioner inom stationsanläggningar som andra aktörer ansvarar för. Som exempel kan nämnas att kommuner är ansvariga för anslutande vägar, gång- och cykelvägar och ibland även stationshus.²¹¹ Det statligt ägda bolaget Jernhusen AB äger ett 60-tal stationshus, och bolaget ansvarar för att säkerställa att det finns väktare som kan säkerställa säkerheten där.²¹²

207 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 64.

208 Intervju med Svenska Röda Korset.

209 Intervju med Trafikverket.

210 Trafikverket – Stationshandbok, 2013-04-02. S. 13.

211 Ibid.

212 Ibid. f.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Det statligt ägda bolaget Swedavia äger de största flygplatserna i Sverige.²¹³ Transportstyrelsen utövar tillsyn av samtliga svenska flygplatser, vilket innebär att myndigheten kontrollerar och följer upp verksamheten på varje flygplats för att säkerställa att flygsäkerheten upprätthålls. Tillsynen utgör grunden för

Transporstyrelsens prövning av flygplatsens drifttillstånd.²¹⁴ 3.3.1.3 Transportera migranter till Migrationsverkets

asylansökningsenheter

I lagstiftningen står det inget om vem som ska ansvara för att transportera individer som har lämnat en viljeyttring om att söka asyl och som inte befinner sig vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. Utgångspunkten är att individen ska ombesörja resan på egen hand. Det finns därför ett fortsatt behov av att tydliggöra om detta ansvar ska ligga på offentliga aktörer eller på individen samt hur ansvaret bör hanteras vid en migrantsituation. Under migrantsituationen 2015 var det främst Polismyndigheten som transporterade asylsökande till Migrationsverkets

asylansökningsenheter, men även frivilliga hjälpte till när ankomstplatsen låg nära asylansökningsenheterna.²¹⁵ Innan gränskontrollerna infördes såg dessutom Migrationsverket till att migranter transporterades från ankomstplatserna i Skåne till någon av landets övriga asylansökningsenheter, i syfte att avlasta

Migrationsverket i Malmö.²¹⁶

3.3.2 Förutsättningar för uppgifternas genomförande

De uppgifter som samhället behöver utföra för att hantera situationen som uppstår mellan gränspassage och legalisering av vistelse, kräver huvudsakligen följande förutsättningar:

 lokal, regional och sektoriell samordning

 inriktning och prioritering av resurser

 en fungerande infrastruktur och kollektivtrafik.

Utöver dessa uppgifter är även omvärldsbevakningen och en tidig förvarning grundläggande förutsättningar för att aktörerna som ska kunna ha framförhållning i sin planering och dimensionera sina verksamheter och uppgifter efter möjliga scenarier.

213 Swedavia. https://www.swedavia.se/om-swedavia/roll-och-uppdrag/. Hämtad 2020-01-20.

214 Transportstyrelsen. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Om-transportstyrelsen/vart-uppdrag-och-arbetssatt/vem-gor-vad/vem-gor-vad-inom-luftfart/. Hämtad 2020-01-20.

215 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 378.

216 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 142 f.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.3.2.1 Lokal, regional, nationell samt sektoriell samordning

Det geografiska områdesansvaret innebär ansvar för att på lokal, regional och nationell nivå verka för samordning, inriktning och prioritering av resurser.²¹⁷ Kommunerna har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå²¹⁸ medan länsstyrelserna har det på regional nivå²¹⁹ och regeringen på nationell nivå.²²⁰ För kommunerna innebär det att de vid extraordinära händelser i fredstid, inom sitt geografiska område, ska verka för att²²¹

1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet

2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas

3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

Vid en komplex händelse, såsom under en migrantsituation, ökar också behovet av samverkan mellan såväl offentliga aktörer som mellan det offentliga och

civilsamhället. Särskilt påtagligt blir behovet av samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället på lokal nivå när ett uttryckligt huvudansvar saknas, vilket är fallet för mottagandet av migranter på ankomstplatser. Denna samverkan behöver även fungera på regional och nationell nivå för att kunna utbyta

information och samordna lokala insatser med mera. Under migrantsituationen 2015 var flertalet ideella organisationer aktiva i mottagande på ankomstplatser tillsammans med mer ad hoc-initierade nätverk och sammanslutningar. De kom på så sätt att bistå det offentliga som inofficiella servicegivare. Civilsamhället tog också stort ansvar för att koordinera och samordna resurser under händelserna 2015, samtidigt som många kommuner initierade samverkan med berörda aktörer från civilsamhället. Insatserna och engagemanget från civilsamhället kom att få en avgörande betydelse för hur händelsen hanterades genom att civilsamhället bistod som servicegivare till myndigheter och människor.²²²

Svenska Röda Korset uppger att de skulle kunna fungera i en samordnande roll såväl lokalt som nationellt när det gäller att samordna den ideella sektorns resurser och insatser vid ankomstplatser.²²³ Detta baseras på att MSB 2018 gav Svenska Röda Korset i uppdrag att temporärt ansvara för den nationella samordningen av spontanfrivilliga vid större händelser och för lokal samordning på de platser där redan existerande strukturer saknades.²²⁴

217 MSB (2016). Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. S. 26

218 2 kap. 7 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

219 7 § förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.

220 1 kap. 6 § kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform.

221 2 kap. 7 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

222 Intervju med Sveriges Kommuner och Regioner samt SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 276 f.

223 Intervju med Svenska Röda Korset.

224 MSB. https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2019/juni/roda-korset-organiserar-spontanfrivilliga/.

Hämtad 2020-01-16.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

I samband med migrantsituationen 2015 tog Svenska Röda Korset på flera ställen på sig uppdrag att samordna olika insatser, och de anordnade exempelvis dagliga avstämningar mellan frivilligorganisationer på Stockholms central.²²⁵ En

förutsättning för att Svenska Röda Korset ska ta en samordnande roll är att det samtidigt finns en efterfrågan av en sådan roll hos berörda organisationer och att ansvarsförhållandena formaliseras.²²⁶ Därutöver skulle Svenska Röda Korset kunna vara en garant för att den samhällsinformation som förmedlas till migranterna är korrekt. Det framgår av den avsiktsförklaring om stöd och samarbete som Svenska Röda Korset har slutit med Migrationsverket, som bland annat omfattar samarbete när det gäller att sprida information om samhället till människor som befinner sig i asylprocessen.²²⁷

Vid en eventuell ny migrantsituation är det sannolikt att händelsen kommer att beröra flera närliggande kommuner. Vid en sådan händelseutveckling följer behovet av regional samordning. Denna uppgift ansvarar länsstyrelserna för, eftersom de utifrån sitt geografiska områdesansvar ska vara sammanhållande för krisberedskapen inom sitt län. Dessutom ska de verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas före, under och efter en samhällsstörning.²²⁸ I länsstyrelsernas uppdrag ligger det vidare att de bland annat ska främja samverkan utifrån ett helhetsperspektiv mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet.²²⁹ Vid samhällsstörningar och ansträngda situationer har länsstyrelserna därmed en särskild roll att se till att enskilda kommuners resurser räcker till. Om kommunernas resurser och förmågor inte räcker till för att hantera händelsen har länsstyrelsen en framträdande roll för att koordinera och inrikta resurser inom länet och mellan län, även om den saknar möjlighet att bestämma att andra aktörer ska agera på ett visst sätt.²³⁰

Vid en samhällsstörning som riskerar att få allvarliga konsekvenser kan det finnas behov av en nationell samordning av resurser. MSB har som huvudansvar att utifrån sitt uppdrag arbeta med och verka för samordning mellan berörda samhällsaktörer för att förebygga och hantera olyckor, samhällsstörningar och konsekvenser av krig och krigsfara.²³¹ MSB ansvarar då för att samordna aktörernas krishantering, särskilt när det gäller aktörernas kommunikation och information till allmänheten.²³² Därutöver verkar MSB för att de sammanlagda resurserna mellan olika aktörer ska nyttjas där behovet är som störst. I detta arbete är länsstyrelserna den kontaktpunkt som MSB använder sig av. Det innebär att MSB samordnar och inriktar bland annat länsstyrelsernas arbete.²³³

225 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 281 f.

226 Intervju med Svenska Röda Korset.

227 Migrationsverket. Avsiktsförklaring om stöd och samarbete mellan Migrationsverket och Svenska Röda Korset, 2019-12-16. S. 3.

228 4 § förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap.

229 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.

230 Intervju med Länsstyrelsen Stockholm.

231 1 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

232 Intervju med MSB.

233 Ibid.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Under händelserna hösten 2015 identifierade MSB fyra spår där de såg ett särskilt behov av samordning av resurser:

 boende

 barn utan vårdnadshavare

 oregistrerade personer som befinner sig tillfälligt i Sverige

 logistiska problem vid transportnoder och i transportsystemet.²³⁴ MSB ska även ha förmågan att bistå med förstärkningsresurser vid samhälls-störningar, exempelvis personellt stöd till stab och ledningsfunktioner.²³⁵ MSB kan även verka som resursmäklare utifrån kunskap om vilka aktörer i samhället som har de efterfrågade resurserna, såsom sängar och filtar.²³⁶

Även den sektoriella samordningen av resurser kommer att vara betydande vid en migrantsituation. Sektorn för skydd och säkerhet samt transportsektorn är två sektorer med många aktörer som kommer att vara berörda av en sådan händelse.

För den senare är Trafikverket i dagsläget den enda myndigheten som har ett utpekat sektorsansvar då myndigheten ”ska med utgångspunkt i ett

trafikslagsövergripande perspektiv samverka med andra aktörer och därvid vidta åtgärder i syfte att utveckla och samordna krisberedskap och planering för höjd beredskap inom transportområdet” ²³⁷. För Trafikverkets del är det i denna typ av händelse viktigt att i samverkan med andra aktörer inom transportsektorn

säkerställa att trafikflödena är igång vid transportslagsnoder, det vill säga vid de geografiska platser där flera transportslag möts för exempelvis omlastning, lagring eller andra godshanteringsfunktioner.²³⁸ I detta ansvar ligger det även att ha

kontroll över godstågen, eftersom det finns risk att människor reser in med dem vid en migrantsituation.²³⁹

3.3.2.2 Fungerande kollektivtrafik Vanligtvis är migranter som vill söka asyl hänvisade till

kollektivtrafiken som bedrivs av den regionala kollektivtrafiks-myndigheten. Myndigheten är huvudansvarig för att se till att det finns en tillfredsställande och fungerande trafik inom

länet. Utföraren av uppdraget kan vara upphandlade entreprenörer eller kollektivtrafikbolag som ägs av regionen eller kommunen. Som kollektivtrafik räknas de persontransporter av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds

234 Intervju med MSB.

235 7 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

236 Intervju med MSB.

237 3 a § förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket.

238 Intervju med Trafikverket.

239 Ibid.

Reglering av ansvar för den regionala kollektivtrafiken:

 lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

 förordning (2011:1126) om kollektivtrafik

 EU:s förordning nr 1370/2007 om kollektivtrafik.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

allmänheten fortlöpande och utan diskriminering. Det är Transportstyrelsen som utövar tillsyn över kollektivtrafiken.²⁴⁰

Vid ett scenario med ett ökat antal migranter till Sverige kan en utmaning för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna bli att hålla kontinuitet i transporterna, både när det gäller antalet fordon och antalet chaufförer. Även tillgängligheten i stort, för såväl ordinarie resenärer som andra samhällsviktiga transporter, kan bli en utmaning. I vissa regioner är dessutom godshanteringen utbredd inom kollektiv-trafiken, så företag och individer som är beroende av leveranser skulle kunna tänkas bli lidande. En krisberedskapsplan skulle i dessa fall kanske prioritera att upprätthålla trafiken till och från exempelvis sjukhus, som utgör en av flera samhällsviktiga verksamheter för att kunna upprätthålla sjukvårdens kapacitet.²⁴¹ Ytterligare en utmaning för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna är ansvars-fördelningen inom olika delar av den totala kollektivtrafiken. Ett exempel:

 Privata entreprenörer kör ofta fordonen.

 Trafikverket ansvarar för säkerheten på tågperronger och den information som finns tillgänglig där.

 Ett aktiebolag, kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter äger och förvaltar stationshus.

 Transportstyrelsen och Konsumentverket utövar tillsyn över kollektivtrafiken.

Denna ansvarsuppdelning medför att många aktörer behöver samverka för en effektiv kollektivtrafik.

3.3.3 Övriga eventuellt tillkommande uppgifter

I händelsen finns det andra uppgifter som kan komma att aktiveras utifrån händelseutvecklingen. Efter gränspassage och innan legaliserad vistelse kan det uppstå behov av akutsjukvård och smittskydd. Dessa uppgifter beskrivs i kapitel 3.2.3.2 och 3.2.3.3. Därutöver har följande uppgifter identifierats:

 att samordna spontanfrivilliga och hantera gåvor

 att hantera ordningsstörningar och utreda misstanke om brott

 att genomföra inre utlänningskontroller

 att lindra nöd

 att erbjuda olika stödinsatser till de migranter som ankommit.

240 5 kap. 1 § lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och 2 § förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.

241 Intervju med kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.3.3.1 Samordna spontanfrivilliga och hantera gåvor

Erfarenheter från tidigare samhällsstörningar, som migrantsituationen 2015 och skogsbränderna 2018, visar att det bland allmänheten finns intresse för att bidra med arbetskraft och skänka förnödenheter i nödlägen.²⁴² Under migrantsituationen 2015 fick civilsamhället en viktig roll i det initiala mottagandet av de migranter som ankom.²⁴³ Erfarenheter visar också att det vid tidigare samhällsstörningar har funnits oklarheter i samordningen av det stöd från samhället som erbjuds i form av frivilliga och förnödenheter.²⁴⁴ Länsstyrelsen är en aktör som skulle kunna vara aktuell för att ta detta ansvar, utifrån sitt regionala geografiska områdesansvar och sitt utpekade ansvar att²⁴⁵

 utifrån ett helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser

 vara sammanhållande för krisberedskapen inom sitt geografiska område samt verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas före, under och efter en kris.

Länsstyrelsens uppdrag är dock formulerat på ett sådant sätt att det finns utrymme för de olika länsstyrelserna att tolka sitt uppdrag olika. Detta medför att det vid en samhällsstörning kan vara oklart för övriga samhällsaktörer vad de kan förvänta sig av Länsstyrelsen och den roll myndigheten tar. Det innebär också att det inte finns en offentlig aktör som har ett utpekat ansvar för att samordna spontanfrivilliga och gåvohantering.

Svenska Röda Korset kan ha förutsättningar för att kunna axla ett utpekat ansvar att dels organisera och hantera spontanfrivilliga, dels samordna hanteringen av gåvor och därtill relaterad logistik. Detta är dock något som förutsätter reglering. Under 2018 skrevs en temporär överenskommelse med MSB genom vilken Svenska Röda Korset fick ansvar för den nationella samordningen av spontanfrivilliga och för lokal samordning på de platser där redan existerande strukturer saknades, i händelse av större samhällsstörningar i Sverige. Uppdraget för Svenska Röda Korset fortsatte under 2019, och det är vidare avtalat att överenskommelsen ska fortsätta att gälla under 2020. MSB uttrycker att överenskommelsen är ett första steg i en större lösning för frivilligsamordning.²⁴⁶

242 Intervju med Svenska Röda Korset.

243 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 245.

244 Intervju med Svenska Röda Korset.

245 Förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion och 4 § förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap.

246 MSB. https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2019/juni/roda-korset-organiserar-spontanfrivilliga/.

Hämtad 2020-01-16.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.3.3.2 Hantera ordningsstörningar och utreda misstanke om brott Gränskontroller syftar till att säkerställa att den migrant som reser in i landet har rätt att resa in och inte utgör ett hot mot den allmänna ordningen och säkerheten.

Det är även syftet med Polismyndighetens möjlighet att kvarhålla en migrant i upp till sex timmar för utredning vid in- och utresekontroll. Lagrummet ger också en indirekt möjlighet att hantera flödet över gränsen och på så sätt minska risken för att det uppstår ordningsstörningar på de platser dit migranterna ankommer.

Polismyndigheten är huvudansvarig aktör för att förebygga och förhindra

störningar av den allmänna ordningen. Även privata väktare har en utförande roll i det förbyggande och ingripande arbetet. Om det finns misstanke om brott är Polismyndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvarig för att utreda fallet.²⁴⁷

Under migrantsituationen 2015 var det utöver gränskontrollverksamheten det förebyggande och ordningsskapande arbetet som tog mycket av Polismyndighetens resurser i anspråk, både vid ankomstplatser och på Migrationsverkets och

kommunernas tillfälliga bostäder för asylsökande.²⁴⁸ 3.3.3.3 Genomföra inre utlänningskontroll

Inre utlänningskontroll är en uppgift som finns inom Schengenområdet för att kompensera för de avskaffade gränskontrollerna vid inre gräns (gränser mellan länder som ingår i Schengensamarbetet).²⁴⁹ Kontrollerna genomförs inom Sveriges gränser och är främst till för att förhindra att utlänningar vistas eller arbetar i landet utan tillstånd, vilket är en viktig del av det brottsförebyggande arbetet.

Kontrollerna används också för att efterspana utlänningar för vilka det finns ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas.²⁵⁰ En inre utlännings-kontroll får endast genomföras om det finns en grundad anledning att anta att en utlänning saknar rätt att uppehålla sig i landet, eller om det finns en annan särskild anledning till kontroll. Exempel på det senare kan vara i samband med att förarens identitet och rätt att framföra ett fordon kontrolleras vid en trafikkontroll, vid brottsmisstanke eller i samband med en brottsutredning. Även en passagerare i ett fordon kan bli föremål för inre utlänningskontroll om det finns objektiva

omständigheter som ger en grundad anledning till kontroll.²⁵¹ Inre utlänningskontroll ska bedrivas över hela det svenska territoriet.

Polismyndigheten är huvudansvarig och utförare av inre utlänningskontroller.

Även Kustbevakningen är utförande aktör genom att de ska medverka i

247 22 a § förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten och 2 § förordning (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten.

248 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 189 f.

249 Polismyndigheten. Frågor och svar om inre utlänningskontroller.

https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/fragor-och-svar-om-inre-utlanningskontroller/. Hämtad 2019-11-01.

250 Ibid.

251 Intervju med Polismyndigheten.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Polismyndighetens kontrollverksamhet vid kontroll av och i anslutning till sjötrafiken.²⁵²

Under migrantsituationen 2015 nedprioriterades inre utlänningskontroller till förmån för den inre gränskontrollen och det ordningsskapande arbetet.²⁵³ Vid en liknande händelse ser Polismyndigheten att de skulle behöva prioritera likadant.²⁵⁴ Likaså är tillgängliga förvarsplatser en förutsättning för att kunna omhänderta dem som har identifierats vid inre utlänningskontroller. Dessa platser kan antas vara begränsade vid en migrantsituation.²⁵⁵

3.3.3.4 Lindra nöd Erfarenheterna från migrantsituationen 2015 visade att samhällets resurser var begränsade för att hantera de händelser som uppstod.

Särskilt försvårande var omständigheterna i de frågor där det inte fanns något entydigt utpekat huvudansvar för uppgifternas

genomförande.

Vid ankomsten till Sverige var det individer som uppgav att de inte ville söka asyl i Sverige utan endast resa genom landet, främst till Norge och Finland.²⁵⁶ Individer i den gruppen var i behov av stöd i form av mat, tillfälligt boende eller biljett för vidare resa, och de fick i stor utsträckning hjälp av det civila samhällets aktörer.²⁵⁷ Härvid skapades en situation där ingen aktör hade något utpekat ansvar för att ombesörja eventuell nödhjälp till de oregistrerade migranter som vistades i landet under delvis oklara rättsliga förhållanden.²⁵⁸ Avsaknaden av reglering för att täcka kostnader tillsammans med den utdragna händelsen medförde att det offentliga ansvaret att tillgodose akut nödhjälp till oregistrerade migranter blev

omdiskuterat.²⁵⁹ Detta fick allvarliga konsekvenser, eftersom det uppstod

omdiskuterat.²⁵⁹ Detta fick allvarliga konsekvenser, eftersom det uppstod

In document Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation (Page 78-0)