Bilagor - Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation

Bilaga 1: Utvecklingsbehov för hantering av en migrantsituation i fredstid Bilaga 2: Scenario – Europas östra landgräns fallerar

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Bilaga 1: Utvecklingsbehov för hantering av en migrantsituation i fredstid

I denna bilaga till rapporten Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation har projektet Samhällsberedskap vid ökat antal migranter (SÖM) sammanställt förslag på aktörsgemensamma utvecklings- och utredningsbehov. Syftet med förslagen är att förbättra hur samhället

gemensamt hanterar att ta emot migranter i fredstid. Förslagen möter behov som främst uppstår vid påfrestningar på samhällets gemensamma förmåga att hantera en samhällsstörning i form av en migrantsituation. Behoven kan dock även finnas under normala förhållanden.

Projektets förslag har arbetats fram utifrån tidigare rapporter, genomförda intervjuer och aktörsgemensamma workshops där enskilda tjänstemän från projektaktörerna har medverkat. Ansvarsrapporten och denna bilaga med utvecklingsbehov har därefter varit på remiss hos samtliga projektaktörer.

De har fått möjlighet att internt förankra förslagen som lämnas i

utvecklingsbilagan, och lämna sina organisationers samlade synpunkter på innehållet. Tillsammans med projektaktörernas kontaktpersoner har projektets arbetsgrupp sedan tagit hand om synpunkterna. Arbetet har resulterat i denna bilaga med utvecklingsbehov.

Projektets intention är att i denna bilaga på en övergripande nivå

• beskriva identifierade brister som gäller ansvarsfördelning mellan samhällets aktörer

• beskriva hinder för att tillämpa gällande lagstiftning och överenskommelser

• beskriva hur dessa brister och hinder utmanar samhällets förmåga att hantera en migrantsituation

• föreslå möjliga sätt att åtgärda de identifierade bristerna och hindren.

De åtgärder som SÖM-projektet föreslår syftar till att stärka samhällets förutsättningar att åstadkomma ett gemensamt sätt för samtliga aktörer att ta emot ett stort antal migranter. Förslagen har delats in i sakområden som presenteras i innehållsförteckningen på nästkommande sida. Dessa ska ses som ett underlag för berörda aktörer att använda i framtida arbete med att utveckla både aktörsspecifika och gemensamma förmågor för att hantera en migrantsituation.

Samtliga områden där SÖM-projektet föreslår förbättringar inleds med en kort beskrivning av den verksamhet som förslaget berör. Sedan följer problematik som kan uppstå vid en migrantsituation, exempelvis på grund av brister i ansvarsförhållanden eller hinder i nuvarande lagstiftning. Dessa brister och hinder beskrivs dock mer utförligt i ansvarsrapporten, men återges kortfattat även här i bilagan för att sätta förslagen till utvecklingsbehov i en kontext.

I slutet av respektive avsnitt beskrivs ett eller flera förslag. Detta görs olika detaljerat beroende på om SÖM-projektet har kunnat identifiera en naturlig aktör som kan ta sig an ett eller flera förslag.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Innehållsförteckning

Tidig förvarning – förutsättning för inriktning och prioritering ... 1 1. Hantering av skyddsvärd information i arbetet med omvärldsbevakning ... 1 Utvecklingsbehov ... 2 2. Lägesbildsförmåga samt kanaler och rutiner för informationsdelning ... 4 Utvecklingsbehov ... 4 3. Aktivering av krishanterings- och krisledningsfunktioner... 5 Utvecklingsbehov ... 5 Inriktning och prioritering av resurser ... 7 4. Nationell strategi för inventering, anskaffning och avveckling av

tillfälliga bostäder ... 7 Utvecklingsbehov ... 8 5. Inventering och redovisning av evakueringsboenden ... 9 Utvecklingsbehov ... 9 6. Nationella riktlinjer för samordning och effektivare användning av tolkar ... 11 Utvecklingsbehov ... 11 Det gränsnära förfarandet och legalisering av vistelse ... 13 7. Hantering av viljeyttringar ... 13 Utvecklingsbehov ... 14 8. Legalisering av vistelse vid gränspassage ... 14 Utvecklingsbehov ... 15 9. Försvarsmakten som potentiell förstärkningsresurs i fredstid ... 16 Utvecklingsbehov ... 16 Det gränsnära mottagandet... 18 10. Nationella riktlinjer för ett samordnat mottagande efter gränsen ... 18 Utvecklingsbehov ... 19 11. Statlig ersättningsgaranti till kommuner och regioner vid extraordinära

händelser ... 20 Utvecklingsbehov ... 21 12. Särskilt om barn utan vårdnadshavare ... 21 Utvecklingsbehov ... 23 Källförteckning ... 24

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Tidig förvarning – förutsättning för inriktning och prioritering

1. Hantering av skyddsvärd information i arbetet med omvärldsbevakning

För att en potentiell migrantsituation ska kunna upptäckas i så god tid som möjligt så behöver det finnas ett nationellt system för tidig förvarning. Ett sådant system saknas idag. Migrationsverket och Polismyndigheten är de svenska myndigheter som bedriver omvärldsbevakning med fokus på migrationsflöden i omvärlden.

Underlagen som samlas in genom myndigheternas omvärldsanalysfunktioner – och som sedan analyseras utifrån möjliga risker – kommer från en mängd olika

internationella aktörer som klassificerar sin information olika.

Sekretess gäller, enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ”för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande EU-rättsakt eller ett av EU ingånget eller av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs.”¹ Sekretess gäller också för uppgifter som avser kontroll av migranter, om det kan antas att fara uppstår för den enskilde (i detta fall en migrant) på grund av att uppgifterna röjs.²

Offentlighets- och sekretesslagen innehåller dock även sekretessbrytande regler som säger att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter.³ Bilaterala avtal inom detta område anger att sekretess från ett utländskt organ följer med till en mottagande nationell myndighet. Det är även en

förutsättning för ömsesidigt förtroende mellan de berörda aktörerna i ett underrättelsesamarbete.

Att sekretess medföljer till en mottagande svensk myndighet gör det i sin tur svårt för myndigheter på nationell nivå att utbyta information. Risken är att

sekretesskravet hindrar myndigheten från att förmedla viktig information till en eventuell tredje part, till exempel en annan myndighet. Det finns dessutom även osäkerhet kring vad som kan delas med annan myndighet utifrån nationell

lagstiftning. Artikel 10 i europeiska gräns- och kustbevakningsförordningen anger emellertid att gränsförvaltande myndigheter har en skyldighet att skyndsamt dela nödvändig information med varandra.⁴ Utifrån detta finns det också ett ansvar när myndigheter delar information. Förutom de rättsliga principerna måste

1 15 kap. 1 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2 37 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

3 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

4 EU. EUR-Lex. Regulation (EU) 2016/1624, European Border and Coast Guard Regulation, artikel 10.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

myndigheten som delar skyddsvärd information kunna säkerställa att den hanteras och förvaltas korrekt av den mottagande myndigheten.

Utvecklingsbehov

Även om det förekommer ett utbyte av underrättelser och relaterad information om irreguljär migration⁵ mellan främst Migrationsverket och Polismyndigheten, men även med och mellan andra myndigheter, saknas det i dag en etablerad struktur för detta.⁶ I SÖM-projektets uppdrag ingår det därför att bland annat utreda

möjligheterna för att föreslå hur en sådan struktur skulle kunna se ut.

Hur detta bör ske utreds närmare i den andra delen av SÖM-projektet. En viktig uppgift i den delen blir också att säkerställa hur omvärldsbevakning och hantering av information kan utgöra en grund för myndighetsgemensamma lägesbilder.

För att samla in underrättelser med kvalitet till dessa lägesbilder behöver dock berörda aktörer bedriva en omvärldsbevakning i fredstid. Idag finns inget krav i den nationella lagstiftningen som säger att myndigheter behöver genomföra detta arbete i fredstid. SÖM-projektet ser därför att ett krav på myndigheter att bedriva omvärldsbevakning bör föras in i nationell lagstiftning. Regeringen skulle förslagsvis kunna utreda om ett tillägg kan göras i förordning 2015:1052 om att bevakningsansvariga myndigheter ska kunna bedriva den omvärldsbevakning som krävs för att de ska klara sina uppgifter vid en fredstida samhällsstörning och inte enbart – som idag – vid höjd beredskap.

SÖM-projektet menar även att det finns ett behov av en översyn om vilken information som kan delas med vilken samhällsaktör och hur vid en

migrantsituation. SÖM-projektet föreslår att följande insatser utförs inom ramen för en sådan översyn:

• Migrationsverket och Polismyndigheten utformar gemensamma riktlinjer dels för riskanalys, dels för hur information hanteras och lagras internt inom respektive myndighet.

• Regeringen föreslås ta ställning till att utreda om det finns eventuella hinder i svensk sekretesslagstiftning som gör att den inte harmonierar med Frontexförordningen och Europeiska gräns- och

kustbevaknings-förordningen. Utifrån utredningens slutsatser finns möjlighet att därefter analysera behov av nya sekretessbrytande regler. Dessa skulle i sin tur kunna underlätta samverkan och utbyte av information mellan myndigheter i framtiden.

• Regeringen tar ställning till att fortsätta utreda hur möjligheterna till informationsutbyte kan effektiviseras utifrån kommande

5 När människor uppehåller sig i ett annat land utan tillstånd eller rättslig status.

6 Migrationsverket. Workshop. SÖM-projektet.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

interoperabilitetsförordningar. Dessa förordningar ska bland annat göra det möjligt att införa⁷

- en sökportal där berörda myndigheter kan söka i flera informationssystem samtidigt

- en biometrisk matchningstjänst - en databas för identitetsuppgifter - en detektor för multipla identiteter.

Möjligheterna som interoperabilitetsförordningarna medför förutsätter dock att Sverige genomför alla de nödvändiga författningsändringar som följer av de tre nya förordningar som Europaparlamentet och Europeiska rådet antog i november 2018 om Schengens informationssystem (SIS).⁸ I departementspromemorian Ett nytt regelverk för Schengens informationssystem (SIS) redovisar regeringen att Sveriges ansats är att genomföra de författningsförändringar som är nödvändiga för att uppfylla Sveriges åtaganden i enlighet med de tre nya SIS-förordningarna.⁹ I Migrationsverkets remissvar på departementspromemorian är myndigheten positiv till hur regeringen vill införa de nya SIS-förordningarna.¹⁰ Däremot påpekar Migrationsverket i samma remissvar att det krävs större författningsändringar i den nationella lagstiftningen för att även uppnå förordningarnas grundläggande syften.

Dessa syften är högre säkerhet inom unionen samt att möjliggöra ökad nationell samverkan mellan myndigheter och ökat samarbete mellan de andra

medlemsstaterna i EU. Migrationsverket menar i sitt svar att regeringens förslag skulle innebära att Sverige inte fullt ut möjliggör att ”biometrisk information från Migrationsverket kan tillföras de Schengengemensamma databaserna och att biometrisk information inte heller får användas för sökningar på ett effektivt sätt”.¹¹ På så sätt riskerar Sverige att missa registrerade individer i SIS och öka antalet dubbla och felaktiga registreringar. SÖM-projektet delar Migrationsverkets bedömning att det därför krävs författningsändringar i den nationella lagstiftningen som möjliggör att biometrisk information¹²

7 Europeiska rådet.

https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2019/05/14/interoperability-between-eu-information-systems-council-adopts-regulations/.

Hämtad 2020-02-25.

8 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1862 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring och upphävande av rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 1986/2006 och kommissionens beslut 2010/261/EU (polisförordningen).

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1861 av den 28 november 2018 om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller, om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och om ändring och upphävande av förordning (EG) nr. 1987/2006 (gränsförordningen).

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1860 av den 28 november 2018 om

användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (återvändandeförordningen). Justitiedepartementet. Ett nytt regelverk för Schengens informationssystem. Ds 2019:27. S. 53 f.

9 Justitiedepartementet. Ett nytt regelverk för Schengens informationssystem. Ds 2019:27. Sid. 62 f.

10 Migrationsverket. Departementspromemorian Ett nytt regelverk för Schengens informationssystem (SIS) (Ds. 2019:27). Dnr1.4.1-2020-2736.

11 Ibid.

12 Migrationsverket. Departementspromemorian Ett nytt regelverk för Schengens informationssystem (SIS) (Ds. 2019:27). Dnr1.4.1-2020-2736.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

• får lagras hos Migrationsverket för att vid behov kunna föras in i SIS

• kan användas vid sökning i SIS.

2. Lägesbildsförmåga samt kanaler och rutiner för informationsdelning

Migrationsverket och Polismyndigheten bedriver omvärldsbevakning för att upptäcka migrationsrörelser mot och inom EU:s yttre gräns. Slutsatserna från omvärldsbevakningen kan inkluderas i respektive myndighets lägesbild. Eftersom myndigheternas källor delvis skiljer sig åt – och respektive myndighet dessutom tittar på olika indikatorer utifrån vad de bedömer som intressant – finns det en risk att analyserna av en pågående eller presumtiv migrantsituation skiljer sig åt. Detta kan vara en styrka om det finns ett etablerat informationsutbyte mellan

Migrationsverket och Polismyndigheten. Vid brister i informationsutbytet kan följden däremot bli att departement och regering behöver värdera skillnader i myndigheternas lägesbilder. Det momentet riskerar att fördröja eventuella krishanteringsåtgärder inom regeringskansliet. Det innebär också en risk för att berörda samhällsaktörer inte får information i tid för att hinna aktivera

krishanterings- och krisledningsfunktioner.

Utvecklingsbehov

I dagsläget är Migrationsverket och Polismyndigheten de två myndigheter som bedriver den mest ingående omvärldsbevakningen av migrationsflöden. Det finns ett behov av att båda myndigheterna utreder förutsättningarna för att samverka kring att utforma de lägesbilder som är en produkt av omvärldsbevakningen. Hur detta kan göras kommer att beskrivas i SÖM-projektets andra del.

I en migrantsituation blir kommuner och länsstyrelser centrala aktörer när det gäller att hantera situationen. De måste därför klargöra vilken information de behöver för att kunna utföra sina uppgifter i olika tidsskeenden. Det behöver de göra tillsammans med Migrationsverket, Polismyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).¹³ SÖM-projektets andra – kommande – del ska beskriva vilka etablerade kommunikationsvägar som redan finns på plats att använda vid en migrantsituation. Denna del kommer även att beskriva vilka aktörer som behöver dela information respektive konsultera varandra vid de olika

samhällsgemensamma uppgifterna under en migrantsituation, uppgifter som beskrivs i rapporten Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en

migrantsituation.

Representanter från länsstyrelser och kommuner har uttryckt behov av att de utarbetar en enhetlig struktur för hur lägesbilder ska utformas och vilka kategorier av information som lägesbilder bör innehålla eftersom detta saknas idag.¹⁴

13 Migrationsverket. Workshop. SÖM-projektet.

14 Västra Götalandsregionen, Workshop och Migrationsverket. Workshop. SÖM-projektet.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3. Aktivering av krishanterings- och krisledningsfunktioner

Aktivering av krishanterings- och krisledningsfunktioner är det sista steget i ett system för tidig förvarning. Här behöver berörda aktörer ha uppdaterade kris- och beredskapsplaner, tillgängliga resurser och kapacitet för att möta en eventuell samhällsstörning. Personalen behöver ha övat, så att de vet vad som förväntas av dem.¹⁵

Migrationsverket och Polismyndigheten identifierade i sina omvärldsanalyser tidigt inledningen på migrantsituationen hösten 2015. Antalet migranter som anlände till Sverige ökade dock snabbare och snabbare under höstmånaderna, vilket

myndigheterna inte förutsåg. Detta var dock till stor del en konsekvens av andra staters agerande.¹⁶ Myndigheterna analyserade risker och rapporterade lägesbilder till Justitiedepartementet. Dock aktiverade varken Migrationsverket eller

Polismyndigheten sina krisorganisationer förrän i september, då antalet migranter som anlände till Sverige redan hade ökat kraftigt i antal.¹⁷ Effekten av händelsen hade möjligen kunnat mildras om myndigheterna tidigare hade rekryterat och utbildat fler, initierat samverkan mellan de berörda aktörerna och inventerat beståndet av tillfälliga bostäder för asylsökande.

En sannolik orsak till att framför allt Migrationsverket i stor utsträckning kunde utföra sitt uppdrag under den ansträngda situationen 2015 var att asylinvandringen hade ökat successivt från 2010. Därför fanns det redan en förhöjd kapacitet att ta emot ett kraftigt ökat antal migranter jämfört med vad det finns i dag. En händelse med ett plötsligt förlopp skulle därför i dag innebära en betydligt svårare utmaning för Migrationsverket och övriga aktörer, som sedan 2016 har anpassat sina

verksamheter utifrån att betydligt färre människor söker asyl i Sverige jämfört med exempelvis 2015.

Utvecklingsbehov

Krishanterings- och krisledningsfunktioner behöver initieras i ett tidigt skede för att myndigheterna ska kunna hantera en händelse som riskerar att kraftigt påverka berörda aktörers förmåga att utföra sina grunduppdrag, och som dessutom kan bli utdragen över tid. I riskanalyserna, som är en del av ett system för tidig förvarning, ska varje aktör bedöma hur de kan påverkas av en eventuell händelse. Denna bedömning ligger till grund för såväl lägesbild som krishanteringsåtgärder. Aktören bör vidta krishanteringsåtgärder om den bedömer att händelsen kan medföra påverkan på samhället och dess skyddsvärden, och göra det svårt att genomföra uppdrag enligt gällande standarder och ordinarie resurser.

Aktören bör sedan informera andra berörda aktörer om sin inriktning för att hantera händelsen. På så sätt kan de, i ett tidigt skede, förbereda sina egna organisationer.

15 Global Survey of Early Warning Systems – An assessment of capacities, gaps and opportunities towards building a comprehensive global early warning system for all natural hazards, 2006, United Nations. S. 5 f.

16 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 130.

17 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 133 och 182 f.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Därför bör samtliga aktörer som berörs av en migrantsituation utreda om deras respektive kris- och beredskapsplaner är kopplade till det underlag som genereras i den omvärldsbevakning som framför allt Migrationsverkets och Polismyndigheten genomför. Aktörerna behöver också bedöma om det finns faktorer i riskanalyserna som innebär att det är sannolikt att de i ett tidigt skede behöver vidta olika

krishanteringsåtgärder. För Migrationsverket och kommuner skulle det exempelvis kunna röra sig om att upphandla tillfälliga bostäder.

Det är även viktigt för samtliga aktörer att internt öva på att aktivera sina

respektive krisorganisationer. Det är även viktigt att i aktörsgemensamma övningar sedan öva på samverkan med övriga berörda aktörer. Dessa övningar behöver göras för att öka förmågan att dela information, analysera lägesbilden och utifrån detta utarbeta en aktörsgemensam inriktning. Det kan vara extra viktigt vid

samhällsstörningar som är så pass politiskt laddade som en migrantsituation kan vara.

UTVECKLINGSBEHOV FÖR HANTERING AV EN MIGRANTSITUATION I FREDSTID

BILAGA 1 TILL RAPPORT: SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Inriktning och prioritering av resurser

4. Nationell strategi för inventering, anskaffning och avveckling av tillfälliga bostäder

Migrationsverket har fått kritik för hur myndigheten etablerar och avvecklar tillfälliga bostäder utan att säkerställa förfarandet med kommuner och länsstyrelser.

Migrationsverkets etablering och avveckling av boenden begränsar kommuners och fastighetsägares förutsättningar för att planera sina verksamheter. I kommunernas fall handlar det bland annat om förskole- och skolplatser för asylsökande barn.¹⁸ Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) föreslår att särskilda ankomstcenter etableras som Migrationsverket får ansvar för att driva. Samtliga asylsökande ska enligt utredningens förslag erbjudas tillfälligt boende på ett ankomstcenter under de första 30 dagarna i landet, innan de anvisas till en tillfällig bostad i en kommun i väntan på ett beslut i asylärendet.¹⁹ Migrationsverket har i sitt remissvar ställt sig positivt till förslaget om ankomstcenter, men bedömer att det föreslagna systemets förmåga att kunna hantera stora variationer i antalet asylsökande kommer att vara kritisk.²⁰

I dagsläget styrs lokaliseringen av tillfälliga bostäder av Migrationsverkets lokaliseringsplan. Den slår fast att den geografiska placeringen av tillfälliga bostäder ska ligga inom rimligt avstånd från myndighetens kontor med asylprövningsverksamhet.

När det gäller förslaget om ankomstcenter menar några av projektets aktörer att utgångspunkten inte enbart bör vara den geografiska närheten mellan

In document Samhällsaktörers uppgifter och ansvar vid en migrantsituation (Page 159-195)