3 Samhällsuppgifter vid en migrantsituation
3.5 Det initiala mottagandet efter legaliserad vistelse
3.5.2 Förutsättningsskapande uppgifter för det initiala mottagandet
vara genomförda. Som vid tidigare scenariodelar är det även centralt att
omvärldsbevaka och att dela lägesbilder tidigt, för att skapa förutsättningar för övriga uppgifters utförande.
3.5.2.1 Legalisering av vistelse
Migranter kan få sin vistelse i Sverige legaliserad genom att registrera sin asylansökan. Den möjligheten är central för det fortsatta mottagandet. När en asylansökan inte registreras uppstår stora svårigheter för ett bra mottagande. Ett exempel är att LMA inte blir tillämpbar. Det finns en stor risk i att människor skulle röra sig i landet utan att ha reglerat sin vistelse, eftersom både rätten till boende och omsorg samt rätten till ekonomisk ersättning skulle vara oklar för dessa individer (såväl vuxna som barn utan vårdnadshavare). Dessutom skulle uppdragen för Polismyndigheten samt kommuner och regioner försvåras och behöva
intensifieras avsevärt om asylansökan inte registreras.
3.5.2.2 Anskaffa tillfälliga bostäder för asylsökande
Enligt lagen (2016) om offentlig upphandling (LOU) ska alla offentliga uppköp göras enligt regelverket inom lagen.
Migrationsverket ansvarar för att anskaffa tillfälliga bostäder för asylsökande vuxna och barn i familj. Kommunen ansvarar för att anskaffa tillfälliga bostäder för barn utan vårdnadshavare. Den 1 januari 2016 infördes en ändring i plan- och byggförordningen (2011:338) som syftade till att underlätta etableringen av tillfälliga anläggningsbostäder för asylsökande som används under en begränsad tid. Ändringen innebar bland annat att kraven begränsades när det gäller att hushålla med energi, vatten och avfall samt att bostäderna inte behöver vara försedda med hiss. Även brandskyddskraven anpassades.385
Det är kommunen som anskaffar och i vissa fall bedriver tillfälliga bostäder för barn utan vårdnadshavare. I dag placeras allt fler barn utan vårdnadshavare i stödboenden (en nyare form av boenden som inriktar sig på boende och stöd snarare än vård och behandling), medan det finns tecken på att antalet institutioner och anställda inom HVB minskar.386 I november 2016 fanns det 1 286 hem för vård och boende, där andelen med offentliga utförare ökade, enligt IVO.387 Stödboende är en mindre ingripande form av boendeplacering för barn och unga mellan 16 och 20 år. Boendeformen infördes 2016.388
Det har framförts kritik mot hur Migrationsverket etablerar och avvecklar tillfälliga bostäder. Bland annat uppstod konkurrenssituationer mellan stat och kommun under hösten 2015, då Migrationsverket var i stort behov av tillfälliga bostäder och
385 SFS 2015:934. Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338).
386 Socialstyrelsen. Kompetens för arbete på HVB för barn och unga, 2018. S. 9.
387 Ibid. S. 14.
388 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om stödboende, HSLF-FS 2016:56.
SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER
kommunerna i behov av hem för barn utan vårdnadshavare.389 Sedan 2015 har emellertid Migrationsverket utarbetat en lokaliseringsplan för tillfälliga bostäder.390 Planen utgår från Migrationsverkets verksamhetsstrategi391 och den strategiska inriktningen ”på rätt plats”, och den ska förutom tillfälliga bostäder omfatta även administrativa lokaler och förvar. Lokaliseringsplanen följer tre principer:
1. Tillfälliga boendeplatser fördelas med utgångspunkt i
asylprövningsprocessen. Det innebär att samtliga boendeplatser ska användas för att bland annat stödja Migrationsverkets verksamhet i att utreda, fatta och verkställa beslut på bästa sätt.
2. Ankomst- och utreseboenden ska ligga i anslutning till Stockholm, Göteborg och Malmö, eftersom de asylsökandes in- och utresemönster främst är koncentrerade till dessa orter.
3. Tillfälliga bostäder ska ligga i geografisk närhet till asylprövningsorterna Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Boden. Denna princip bygger på både Migrationsverkets och de asylsökandes behov av tillgänglighet, som att exempelvis komma i kontakt med varandra för olika
utredningsinsatser.
Samtliga principer kan komma att prövas vid en eventuell ny migrantsituation, men det är främst den sista principen som kan göra stor skillnad. Den motverkar
nämligen att Migrationsverket etablerar tillfälliga bostäder på platser som saknar förutsättningar att möta asylsökandes och myndighetens behov i den fortsatta utredningsprocessen. Det var ett problem som uppstod under migrantsituationen 2015, eftersom tillfälliga boenden etablerades på orter där det exempelvis saknades offentliga biträden med sakkunskap inom migrationsfrågor.
3.5.3 Övriga eventuellt tillkommande uppgifter
Följande uppgifter aktualiseras eller kan komma att aktualiseras i samband med eller efter det initiala mottagandet.
3.5.3.1 Inventera och upprätta evakueringsboenden
Vid ett scenario med ett kraftigt ökat antal migranter till Sverige finns en risk att behov av evakueringsplatser uppstår, likt situationen 2015. Migrationsverket har huvudansvaret för att ordna tillfälliga bostäder till asylsökande vuxna och familjer.
Om det uppstår en brist på ordinarie tillfälliga bostäder behöver myndigheten i god tid informera berörda aktörer om detta. På så sätt får dessa aktörer bättre
förutsättningar för att inventera och upprätta extra boendeplatser, så kallade evakueringsboenden. Informationen behöver även samordnas mellan olika aktörer, eftersom dessa platser ofta ägs eller förvaltas av någon annan än till exempel kommunen.
389 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 420.
390 Migrationsverket. Generaldirektörens instruktion om Migrationsverkets lokaliseringsplan 2019–2023 Del 1: tillfälliga bostäder. I-008/2019.
391 Migrationsverket. Verksamhetsstrategi 2019–2021. Dnr 1.2.2.1-2018-37318.
SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER
Under 2015 informerade Migrationsverket olika kommuner om behovet av evakueringsboenden. Informationen gavs ut i samverkan med länsstyrelserna.
Flertalet kommunala evakueringsboenden och boenden som drevs av civilsamhället aktiverades genom den inventering som länsstyrelser och kommuner med flera genomförde. Dock bedömde Migrationsverket att det inte gick att använda dessa boenden. Myndigheten dröjde i vissa fall med att meddela detta till de berörda aktörerna. Det medförde att flera möjliga kommunala evakueringsboenden
öppnade upp för att sedan aldrig tas i bruk. Det innebar i sin tur extra kostnader för de berörda kommunerna.392
3.5.3.2 Besluta om nödprövning för asylsökande som inte omfattas av LMA
Om en person är registrerad som asylsökande omfattas hen av rätten till mat och logi enligt bestämmelserna i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA).393 Vidare framgår det av LMA att utlänningar som är medborgare i någon av
Europeiska unionens medlemsstater bara omfattas av LMA om det finns synnerliga skäl för det. Exempel på synnerliga skäl kan vara om det pågår ett krig eller ett annat allvarligt nödläge i det aktuella EU-landet.394 I de fall en EU-medborgare inte omfattas av LMA, trots att den är asylsökande, så faller ansvaret på kommunen att bevilja tillfälligt bistånd, så kallad nödprövning.395 Nödprövning sker i akuta situationer och kan bestå av att bevilja bistånd i form av boende för natten, mat och liknande. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för individer som
befinner sig i en nödsituation enligt socialtjänstlagen.396 Det är alltså den kommun där den enskilde vistas som ansvarar för stöd och hjälp.397 Vidare har socialtjänsten i den kommun där individen befinner sig en skyldighet att genomföra uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda
levnadsförhållanden.398
3.5.3.3 Tillhandahålla tandvård och mödravård
Alla utländska medborgare har alltid rätt till akut tandvård och annan vård som inte kan vänta. Akut tandvård hanteras i första hand av Folktandvården. Asylsökande barn under 18 år har alltid rätt till fullständig tandvård som är kostnadsfri och regelbunden. Det är den behandlande tandläkaren som bedömer vilken tandvård som inte kan vänta.399
392 SOU 2018:22. Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande.
S. 420 f.
393 1 a § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
394 Justitiedepartementet. Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Ds 2016:45. S. 35.
395 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
396 2 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
397 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
398 3 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
399 Socialstyrelsen. Vård för papperslösa – vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd. 2014-2-28.
SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER
Huvudansvarig för tandvården är regionen, medan folktandvården och privata vårdgivare är utförare. Regionen behöver få information från Migrationsverket om antalet individer som behöver tandvård, språken de talar, deras vistelseorter och planerade tillfälliga bostäder samt det nuvarande hälsoläget.400
Mödrahälsovård samt förlossningsvård är gratis för asylsökande. Asylsökande får även gratis rådgivning om preventivmedel (oavsett kön) samt vård i samband med aborter.
3.5.4 Ansvarsmatris för uppgifter i det initiala mottagandet