Uppbyggnad av krisberedskapsförmåga

Krisberedskap beskrivs som förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en samhällsstörning förebygga, motstå och hantera samhällsstörningar.

Vad som skapar förutsättningar för en god krisberedskap avseende ansvar, uppgifter och förberedelser, finns beskrivet i lagar och förordningar och i olika inriktande och vägledande dokument. I lagar beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas för att stärka krisberedskapen. Ett exempel är att genomföra risk- och

sårbarhetsanalyser (RSA:er) för att identifiera hot, sårbarheter och föreslå åtgärder.

En annan åtgärd är att genom övning pröva och utveckla krisberedskapsförmågan.

Som stöd i arbetet finns ibland inriktningar för dessa lagstyrda åtgärder och vägledningar avseende hur detta kan genomföras.

12 På MSB:s webbplats beskrivs vad som kännetecknar samhällsviktig verksamhet och inom vilka sektorer dessa återfinns: https://www.msb.se/samhallsviktigverksamhet. Hämtad 2020-02-22.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

Särskilt ansvar för krisberedskap på olika nivåer regleras främst i följande lagstiftning:

 Förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap

 Lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

 Förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap.

Här är exempel på inriktande och vägledande dokument:

 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB983, 2017)

 MSB:s föreskrifter om statliga myndigheters (MSBFS 2016:7), kommuners (MSBFS 2015:5) och regioners (MSBFS 2015:4) risk- och

sårbarhetsanalyser

 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser

 Nationell övningsplan – en strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap (MSB417, 2012)

 Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under 2018–2021 (MSB 2018, dnr 2017-2096).

2.1.2.1 Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA:er)

Myndigheter, regioner och kommuner är skyldiga att periodiskt genomföra risk- och sårbarhetsanalyser (RSA:er) för att identifiera hot och sårbarheter inom sitt ansvarsområde.¹³ Under analyserna ska de fokusera särskilt på situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller situationer där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå. I uppgiften ingår det att ta fram åtgärder för att minska risken för en händelse och för att öka förmågan att hantera den. För varje ny mandatperiod ska kommuner och regioner också fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen kallas ofta för krisplan eller kris-beredskapsplan.

Utpekade myndigheter ska lämna in sina RSA:er till MSB och Regeringskansliet.

Kommunernas och regionernas RSA:er utgör underlaget för länsstyrelsernas regionala RSA:er. På nationell nivå samlas bevakningsansvariga myndigheters RSA:er ihop till en nationell bild i MSB:s årliga Nationella risk- och

13 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt 8 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

förmågebedömning (NRFB). Den utgör i sin tur underlag för flera strategiska beslut när det gäller fortsatt förstärkning av samhällets krisberedskapsförmåga, exempelvis hur medel som MSB fördelar genom anslag 2:4 Krisberedskap ska användas.

MSB gjorde 2015 en sammanställning av de scenarioanalyser som har genomförts som en del av NRFB åren 2012–2015.¹⁴ Dessa kunde sorteras in under fyra huvudkategorier:

1. naturhändelser 2. stora olyckor

3. störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem 4. antagonistiska händelser.

Dessa kategorier återfinns i MSB:s föreskrifter för RSA:er.

Riskidentifieringen bör göras utifrån beskrivna riskscenarier, exempelvis inom kategorierna naturolyckor, andra olyckor, teknisk infrastruktur och

försörjningssystem, antagonistiska hot och social oro eller sjukdomar.¹⁵ För statliga myndigheter ingår också att beakta de scenarier som MSB beslutar om.¹⁶

2.1.2.2 Övningsverksamhet

I lagstiftning slås det fast att kommuner och bevakningsansvariga myndigheter ska utbilda och öva sin personal för att kunna lösa sina uppgifter även vid en

samhällsstörning.¹⁷

MSB stödjer övningsverksamhet från lokal till internationell nivå. Målet är att aktörerna ska

 få en god förmåga att begränsa konsekvenserna av samhällsstörningar

 kunna leda och fatta beslut inom sina egna ansvarsområden

 kunna samverka med andra.

MSB har tagit fram en strategi för att underlätta inriktning och samordning av så kallade tvärsektoriella övningar. Huvudsyftet är att öva den gemensamma

14 MSB. En sammanställning av riskområden och scenarioanalyser 2012–2015. 2015. MSB930.

15 MSB. Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. MSBFS 2016:7. MSB (2015). Föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser.

MSBFS 2015:5. respektive MSB (2015). Föreskrifter och allmänna råd om landstings risk- och sårbarhetsanalyser. MSBFS 2015:4.

16 MSB. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser. MSBFS 2016:7.

17 2 kap. 8 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt 9 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

förmågan att hantera en samhällsstörning – oavsett orsak. Generella områden som skapar denna förmåga är samverkan, ledning, resurser och kommunikation.¹⁸ För att kunna öva på att hantera en samhällsstörning behövs ett scenario. Det bör väljas utifrån de analyser som görs i förebyggande krisberedskapsarbete, såsom RSA:er och erfarenheter från inträffade händelser.

Som komplement till strategin för tvärsektoriella övningar ger MSB ut årliga övningsinriktningar som fokuserar på mer konkreta aspekter att öva på. Aspekterna grundar sig på identifierade och dokumenterade brister och behov som har

redovisats i nationella risk- och förmågebedömningar (NRFB) samt i analyser av övningsutvärderingar och i andra analys- och inriktningsarbeten.¹⁹

Utvärdering och återkoppling av lärdomar, erfarenheter och brister i förmåga är avgörande för att övning ska bidra fullt ut till krisberedskapsarbetet.