Kontrollera människor vid gräns

huvudansvaret för gräns-kontrollverksamheten i Sverige. Deras uppdrag är att vid den inre och yttre

gränskontrollen arbeta för att stävja irreguljär migration, gränsöverskridande

brottslighet, terror och återvändande krigsförbrytare.

Utifrån detta huvudansvar följer att Polismyndigheten är skyldig att utföra kontroller av alla personer som reser över en yttre Schengengräns. Vid den yttre gränsen ska därför alla underkastas en gränskontroll, oavsett medborgarskap.¹⁰⁴ De yttre gränserna får bara passeras vid särskilda

gränskontroller under bestämda öppettider. När den yttre gränsen passeras ska Polismyndigheten kontrollera att resenären har de id-handlingar som krävs och att handlingarna är giltiga. Resenären måste också uppfylla övriga villkor för att resa in i EU. Vidare ska kontrollen visa att resenären inte bedöms ägna sig åt brottslig verksamhet och inte utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.¹⁰⁵

Sverige har även haft tillfälligt återinförda gränskontroller vid gränsen mot andra länder som ingår i Schengensamarbetet, den så kallade inre gränsen, sedan november 2015. Regeringens beslut om att återinföra gränskontroll vid den inre gränsen baseras på bedömningen att det finns ett behov av att bland resenärer kunna skilja på asylsökande, ekonomiska migranter samt potentiella terrorister och andra brottslingar.¹⁰⁶ Detta medför att Polismyndigheten ska vara på plats och utföra gränskontroller vid vissa särskilt utvalda gränsövergångsställen. Arbetet ska genomföras så smidigt som möjligt för att inte i onödan hindra den fria rörligheten inom EU.

Polismyndigheten som är som sagt huvudansvarig för gränskontrollerna, men de kan även utföras av Kustbevakningen och Tullverket. Dessa två myndigheter är skyldiga att bistå Polismyndigheten vid en begäran. Kustbevakningen ska i så fall medverka genom att utöva kontroll av sjötrafiken.¹⁰⁷ Vidare får Migrationsverket

104 Intervju med Polismyndigheten.

105 Polismyndigheten. Resor inom EU – gränskontroller. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/resor-inom-eu-granskontroller/. Hämtad 2019-10-25.

106 Polismyndigheten. https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2018/juni/granskontroller-vid-inre-grans-utokas/.

Hämtad 2019-10-25.

107 9 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716).

Bestämmelser om yttre och inre gränskontroll regleras i följande lagstiftning:

 kodex om Schengengränserna, förordning (EU) 2016/399.

Kontroll- och tvångsåtgärder enligt kodexen regleras i följande

lagstiftning:

 9 kap. utlänningslagen (2005:716).

I lag 2015:91 ändras mandaten enligt följande:

Polismyndigheten ansvarar för kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

också hjälpa till vid gränskontrollen, efter överenskommelse med Polis-myndigheten. Detta kan ske lokalt enligt respektive myndighets delegations-ordning. Dessutom kan en central överenskommelse slutas mellan myndigheterna om Polismyndigheten skulle vara i behov av omfattande hjälp vid många

gränsövergångsställen samtidigt, till exempel om ett stort antal migranter kommer till Sverige.¹⁰⁸

Vid en händelse som kan medföra att antalet migranter som kommer till Sverige ökar kraftigt i antal, behöver Polismyndigheten få underrättelser från olika aktörer om hur migranter förflyttar sig inom i Europa.¹⁰⁹ Informationen behövs för att dels kunna planera och dimensionera gränskontrollverksamheten, dels kunna begära in eventuellt stöd i ett tidigt skede från Kustbevakningen, Tullverket och

Migrationsverket. När uppgiften genomförs behöver Polismyndigheten också konsultera och samverka med Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket om hur gränskontrollen ska bedrivas.

3.2.1.2.1 Kvarhålla migrant för utredning vid in- och utresekontroll

En polis har enligt kodexen om Schengengränserna rätt att kvarhålla en utlänning i upp till sex timmar för utredning i samband med in- och utresa.¹¹⁰ Utredningen avslutas antingen när tidsfristen har löpt ut eller när Polismyndigheten har fattat beslut om avvisning eller överlämnat utlänningen till Migrationsverket.¹¹¹ Kvarhållandet säkerställer att Polismyndigheten kan kontrollera att den migrant som reser in i landet har rätt att göra det och inte utgör ett hot mot den allmänna ordningen och säkerheten. Samtidigt är det viktigt att påpeka att utlänningslagen understryker att migrantens fysiska frihet inte får begränsas mer än nödvändigt i varje enskilt fall, i enlighet med proportionalitetsprincipen.¹¹²

Vid en migrantsituation är möjligheten att kvarhålla migranter en av de åtgärder som Polismyndigheten kan använda för att kontrollera och koordinera

gränspasseringarna, i syfte att kontrollera migranters rätt till inresa.

3.2.1.2.2 Uppta biometri

Polismyndigheten och Migrationsverket får uppta biometri¹¹³ på en migrant genom foton och fingeravtryck. Migranter fotograferas vid inresan om de inte kan styrka sin identitet, om de ansöker om asyl eller om det finns grund för att besluta om förvar. Om individen dessutom har fyllt 14 år lämnas fingeravtryck.¹¹⁴ Biometri ska enligt Eurodacförordningen upptas skyndsamt i samband med gränspassage

108 Migrationsverket. Generaldirektörens administrativa beslut om ansvarsfördelning mellan Migrationsverket och Polismyndigheten. A-063/2019. S. 8.

109 Intervju med Polismyndigheten.

110 9 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716).

111 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 390.

112 SOU 2017:12. Att ta emot människor på flykt, Sverige hösten 2015. S. 390.

113 Biometri är biologiska identifikationsmetoder, till exempel fingeravtryck eller näthinnemönster.

114 9 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716)

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

från tredje land.¹¹⁵ Likaså bör biometri alltid upptas på en migrant som påträffas av Polismyndigheten och uppger sig vilja ansöka om asyl.¹¹⁶

Om migranten vid gränskontrollen uttrycker en viljeyttring om att söka asyl, kan Polismyndigheten uppta biometri för att knyta en identitet till fingeravtryck eller fotografi eller både och. Polismyndigheten kan vidare begära att Migrationsverket genomför en individregistrering. Det görs för att säkerställa att migranten

 inte utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet

 inte har ett utvisnings- eller avvisningsbeslut som har vunnit laga kraft och som därmed förhindrar inresa.

Omhänderta biljetter, pass och andra identitetshandlingar

Om migranten vill ansöka om asyl i Sverige har Polismyndigheten och

Migrationsverket rätt att omhänderta pass eller andra identitetshandlingar i väntan på att personen antingen får tillstånd att vistas i landet eller lämnar landet.¹¹⁷ Vid en inre utlänningskontroll saknas dock lagstöd för att omhänderta biljetter, pass och andra identitetshandlingar för utredning eller ytterligare kontroll.

Polismyndigheten och Migrationsverket har även rätt att omhänderta eventuell biljett för utresa från Sverige, om migranten saknar pass, visum, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd vid inresa eller vistelse i Sverige. Det gäller också om

migranten kan antas komma att ansöka om uppehållstillstånd. Biljetten kan till exempel omhändertas om det framstår som sannolikt att migranten inte kommer att få tillstånd att vistas här, eller det finns anledning att anta att hen gör sig av med biljetten och inte kan bekosta sin resa från Sverige.¹¹⁸

Om Polismyndigheten har omhändertagit handlingar eller biljetter i ett asylärende ska kopior av dessa skickas per e-post till Migrationsverket, tillsammans med beslutet att omhänderta handlingarna. Originalhandlingarna ska sedan på ett lämpligt sätt sändas över till Migrationsverket, som efter överlämnat ärende och mottagande av handlingar övertar ansvaret för att förvara handlingarna.¹¹⁹

115 Europarådets förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen. Artikel 8.

116 Migrationsverket. Generaldirektörens administrativa beslut om ansvarsfördelning mellan Migrationsverket och Polismyndigheten. A-063/2019. S. 8.

117 9 kap. 4 och 6 § utlänningslagen (2005:716).

118 9 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716).

119 Migrationsverket. GD A-063/2019. S. 8.

SAMHÄLLSAKTÖRERS UPPGIFTER OCH ANSVAR VID EN MIGRANTSITUATION PROJEKTET SAMHÄLLSBEREDSKAP VID ÖKAT ANTAL MIGRANTER

3.2.1.2.3 Besluta om avvisning

Polismyndigheten har befogenhet att vid gränskontroll neka inresa för migranter som inte är EES-medborgare¹²⁰ eller familjemedlem till en EES-medborgare, och som bland annat saknar giltiga id-handlingar, visering, uppehållstillstånd eller andra tillstånd för att få resa in i Sverige.¹²¹ Polismyndigheten kan även avvisa en person som de påträffar inne i landet vid till exempel en inre utlänningskontroll, om det finns skäl för avvisning enligt utlänningslagen.

Om en person har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd är det

Migrationsverket som är ansvariga för att ta beslut om avvisning till hemland eller överföring till annat Schengenland enligt Dublinförordningen. Ett avvisningsbeslut kan fattas om personen har vistats i Sverige mindre än tre månader från datumet hen reste in. Om personen däremot har vistats i Sverige i mer än tre månader är det i stället ett utvisningsbeslut som fattas. Det är främst Migrationsverket som beslutar om utvisning,¹²² men allmänna domstolar kan fatta beslut om utvisning på grund av brott.

EES-medborgare och deras familjemedlemmar kan avvisas vid inresan eller under de tre första månaderna efter inresan om de saknar föreskrivna handlingar, blir en orimlig belastning för det sociala biståndssystemet eller antas utgöra ett faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet.¹²³ Både

Polismyndigheten och Migrationsverket kan fatta beslut om avvisning.¹²⁴ Men om personen har befunnit sig i landet i mer än tre månader är Polismyndigheten inte en behörig myndighet att besluta om utvisning. Det är bara Migrationsverket eller en domstol som kan besluta om utvisning.

3.2.1.3 Hantera viljeyttring om asyl