Etnologen Carina Sjöholm har hävdat att biografen blev generationssärskil-jande först under 940- och 50-talen och filmvetaren Bengt Bengtsson häv-dar att svensk film sällan skildrade ungdomsproblem före 942.217 Till viss del har båda rätt i sina antaganden, men till viss del har de lika mycket fel. Att biografen blev generationssärskiljande i och med att en ny ungdoms-kultur växte fram kring 950 är en sanning med modifikation. Biografrum-met är mera komplext än en enkel uppdelning i antingen eller. Förutom att film var ett billigt nöje för ungdomen har David Fowler visat på några funktioner som biografen hade vid sidan av själva filmtittandet, nämligen att den fungerade som en mötesplats där man både hade chansen att träf-fa någon och kunde vara hemifrån och kela med pojk-/flickvännen i trång-boddhetens kölvatten under 920- och 30-talen. Därtill var också vilken biograf man gick till av stor betydelse. Om en pojke ville imponera på sin flickvän kunde han ta med henne till en finare biograf som Röda Kvarn i Stockholm. Dessutom fanns även faktorn var i salongen man satt. Rader-na framme vid duken var oftast billigare, vilket innebar att många barn satt där, medan till exempel läktare kunde vara mycket dyrare.218 Rummet inom en och samma biograf var således uppdelat i flera mindre imaginära rum, kanske med barn längst fram och hånglande ungdomar i mörkret längst bak. Biografen kunde med andra ord fungera som generationssärskiljan-de redan ungenerationssärskiljan-der 920-talet, även om generationssärskiljan-de omkringsittangenerationssärskiljan-de åskådarna inte en-bart bestod av ungdomar och även om filmerna inte var gjorda direkt för en ungdomspublik.
Att Bengtsson påstår att ungdomsproblem inte skulle ha skildrats i nå-gon större utsträckning före 942 hänger förmodligen ihop med att rena svenska ungdomsfilmer var ovanliga fram till dess. Dock räknar han upp några få exempel på filmer som tagit upp ungdomsproblem och svensk
pro-Bild 5 och 6. Reklam riktad direkt till män ökade från år till år under 920-talet. Här är två exempel: en moderiktig kostym från PUB och YvY-tvål.
Bild 7. Den amerikanske skådespelaren George O’Brien utan en tråd på kroppen i typisk grekisk idealpose.
blemungdom från 90-, 20- och 30-talen.219 Jag kommer dock visa att ex-emplen var många fler och att de dessutom ökade i antal under tjugotalet. Att det inte fanns några rena svenska ungdomsfilmer är inte samma sak som att säga att ungdomen och deras problem var osynliga i svensk film. Ung-domar av båda könen tog allt större plats i många av filmerna, även om fil-merna nästan aldrig var riktade till ungdomar allena, utan till en bredare publik då den svenska filmmarknaden var alltför liten för att bara sikta in sig på en grupp.
Sammanfattning
Det svenska samhället genomgick stora förändringar under 900-talets för-sta decennier och som symtom på dessa högst synliga förändringar hamna-de hamna-den nya nöjes- och konsumtionskulturen, med filmen som dominant, i skottgluggen. De äldre generationerna projicerade sina egna osäkerheter inför samhällsutvecklingen på framför allt barn och ungdom, men även på kvinnor och arbetarklass, eftersom dessa grupper kom att stå som sym-bol för de krafter som, till synes, bröt ned traditionella strukturer. Tidigare forskning har ofta haft en enkelriktad syn på konsumtions- och nöjeskul-turen som antingen något bra eller dåligt. Den kontextuella genomgång-en visar dock att det här handlade om genomgång-en ”fascinating juggling act” där äld-re och nyaäld-re värderingar både krockade och korsades med varandra i ett komplext spel.
Undersökningen visar även på en faktisk närvaro av barn och ungdom av båda könen i den offentliga nöjeskulturen, samt på barns och ungdomars växande betydelse, ekonomiskt och formerande, för den nya konsumtions-kulturen. Att detta inte får genomslag förrän på 950-talet stämmer alltså inte. Däremot kan det sägas att oron för ungdomen och dess nöjeskonsum-tion periodvis eskalerade under hela 900-talet i takt med att det reella ut-budet och konsumtionen ökade.220
Den synliga närvaron av barn och ungdom i offentligheten resulterade i högljudd kritik från moralisterna sida, en oro som vid ett första påseende totalt föreföll dominera det svenska samhällets inställning. Som en konkret effekt infördes statlig filmcensur 9 för att skydda barn och ungdom. Un-der 920-talet stannar dock argumentationen just vid argumentation och en stor anledning är att oron uppenbarligen inte delades av alla eller till och med misstroddes av många. Henrik Berggrens disciplineringsperspektiv var med andra ord inte så dominerande sett till att filmbranschen försvarade sig med hjälp av samma slags experter som moralisterna anlitade; genom att många föräldrar skickade sina barn till biograferna; att ungdomar ström-made dit och inte minst att föräldrarna själva gick dit, något som de höga
DET SVENSKA SAMHÄLLET OCH FILMKULTUREN 63 besökssiffrorna vittnar om. Berggrens tes om att ungdomsbegreppet främst var manligt kodat krackelerar även det, då undersökningen förflyttas från politisk retorik till konsumtions- och nöjessfärerna. Detta bekräftas av de nästan jämbördiga besökssiffrorna på bio för pojkar respektive flickor, där den enda strukturella skillnaden förefaller vara att pojkar hade möjlighet att gå själva på bio, medan flickor var tvungna att ha sällskap.
Genusforskningen har för den här tidsperioden haft fokus på lite äldre kvinnors utträde på den offentliga arenan, ofta uppställt som en maktkamp med framför allt borgerlig manlighet.221 Konsumtions- och nöjeskulturen är en annan slags arena än den politiska, men den anstormning med mora-liska förtecken som de äldre kvinnorna mötte på väg ut i offentligheten är länkad till samma större företeelse: samhällets omdaning. Anstormningen med likartade moraliska förtecken mot barn och ungdom av båda könen och av alla klasser ger därför en unik möjlighet att uppmärksamma detta ur ett relationellt genusperspektiv. Både för att studera likheter och skillna-der, inte minst med fokus på den unga moderna kvinnan och hennes rela-tion till den unge mannen.
Att filmkulturen kunde ha en frigörande betydelse, samtidigt som den gav upphov till nya normerande stereotyper, är inte heller något som enbart inbegrep flickor och unga kvinnor, utan även pojkar och unga män. Den ökade kroppsmedvetenheten gällde båda könen, vilket återspeglas i mora-listernas argumentation. När de ryckte ut för att behandla vad de såg som symtom på de samhälleliga förändringarna framhöll de gärna att de vil-le skydda barn mot ”5-meterskyssar” och naiva ungdomar från att få sina slumrande erotiska lustar väckta.222 Motsägelsefullt nog verkar det som om samhället kom att sexualiseras i samma takt som moralisterna moralisera-de. Mest motsägelsefullt är ändå att moralisternas huvudmål, själva filmer-na, inte sexualiseras i samma takt som till exempel filmtidskrifter och mo-demagasin.
EN FIENDE TILL CIVILISATIONEN: BARN OCH UNGDOM 65