Under hela 900-talet har humor utgjort ett viktigt inslag i svensk film. En bidragande orsak till att dramerna Förseglade läppar och Hans engelska fru, men inte Bara en danserska, blev succéer var just att de innehöll några stänk av uppvägande humor mitt i allt det gravallvarliga. Här var det vid båda tillfällena den omtyckta Stina Berg som fick agera komisk sidekick i birol-ler som nunna respektive hushålbirol-lerska.
VUXNA MÄN MED KÄNSLOR 45 En manlig motsvarighet till Stina Berg var Fridolf Rhudin. Han inledde sin filmkarriär som statist bland annat i Körkarlen (92), arbetade sig upp-åt till komisk sidekick i filmer som Närkingarna, Hon, han och Andersson (926) och Spökbaronen (927) innan han erhöll huvudroller i Svarte Rudolf (928) och den formidabelt framgångsrika Konstgjorda Svensson (929), vil-ken medverkade till att han fram till sin död 935 var en av Sveriges högst betalda skådespelare.518
I många av filmerna blir Rhudins karaktärer förälskade, ett tacksamt ämne för komik då han ansågs ha ett ”lustigt yttre”519; han betraktades rätt och slätt som för ful för kärlek med sitt avlånga gummiansikte. Utan ett stiligt filman-sikte lämnades därmed plats för den socialt subversiva humorn som roman-tiskt vapen. Konstgjorda Svensson inleds exempelvis med en ljudinspelad pro-log där Rhudin agerar i en allvarligt framställd kärleksscen innan han vänder sig direkt till publiken och skämtar om att ljudfilmen inte har någon framtid, bland annat med hänvisning till sitt riksbekanta utseende: ”Ett sånt utseende som jag har talar för sig själv, det vräker man inte bort på talfilm, inte.”
I själva filmen spelar Rhudin uppfinnaren Fridolf Ambrosius Svensson, ”kungliga patentverkets skräck”, en man som lever ensam med en myriad olika uppfinningar, samt en råtthona som enda sällskap. Av misstag blir Fri-dolf inkallad till militärtjänst under falsk identitet och där träffar han den vackra marketenterikassörskan Mary (Brita Appelgren), den ouppnåeliga kärleken som alla militärer, inklusive Fridolfs antagonist, kraftkarlen furir Göransson (Weyler Hildebrand), svärmar kring.
Fridolf, som varken kan konkurrera med sitt utseende eller sin muskel-kraft, får istället lita till smarthet och tur. Första gången de tre möts är på en landsväg där furiren har fått motorstopp på sin stora glänsande motor-cykel. Detta åbäke kontrasteras mot Fridolfs fjuttiga lättviktare – en cykel med påhängd motor – samt av att Göransson har en moderiktig bakoch-framvänd keps på huvudet medan Fridolf har en fånig störtkruka. Fridolf erbjuder sig att leta efter felet medan de andra väntar på ett närbeläget café. Efter att ha skruvat ner hela motorcykeln i dess beståndsdelar hittar han till sist felet. Bensintanken är tom. Göransson blir vansinnig, medan den obe-rörda Fridolf erbjuder Mary skjuts till militärförläggningen.
Lite senare uppstår ett missförstånd då översten tror att hans dotter, som också heter Mary, är romantiskt intresserad av Fridolf. Egentligen är dottern intresserad av en flygare Smith (som spelades av Greta Garbos yngre bror Sven Garbo), under vars identitet Fridolf är inskriven. Fridolf blir uppkal-lad till överstens kontor och när han får se Fridolf kan han inte begripa vad dottern ser hos en så ful man. Fridolf skrapar då förläget med foten och sva-rar: ”Man kan inte hjälpa om man har fruntimmerstycke.”
VUXNA MÄN MED KÄNSLOR 47 På exercisgården drar sedan Fridolf geväret efter sig på ett mycket okri-giskt sätt. När han får reda på att Göransson spelar banjo för Mary försöker han också lära sig spela. Han inser snart att det är omöjligt och gömmer is-tället en grammofon i buskarna utanför Marys fönster och låtsas sedan se-renera henne, något hon naturligtvis faller för.520 Under sin falska flygari-dentitet tvingas även Fridolf in i en flyguppvisningstävling, en tävling som han vinner genom att inte kunna flyga då hans oförmåga uppfattas som av-ancerade flygkonster av domarna på marken. Filmen avslutas med att den fule Fridolf får den vackra Mary, vilket beseglas med en av tjugotalets längs-ta filmkyssar.
Det roliga, och samtidigt det subversiva, uppkommer genom att Rhu-dins olika karaktärer på alla plan avviker från modern ideal manlighet och därför framstår som kontentan av dess motsats, omanlighet. Trots det kom-mer han alltid ned på fötterna som en vinnare, inte minst vad gäller kärlek.
Konstgjorda Svensson fick strålande kritik. Framför allt uttryckte flera
manliga recensenter en viss lättnad över att filmen bröt de manliga idealen, till exempel då Rhudin beskrivs positivt som ”halvfjollig och gudabenådat fräck”521, eller att den fule men charmige Fridolf i själva verket var attrak-tiv: ”Rhudins fulhet och dumhet hade bägge en personlig accent, och det var säkert inte bara hans förälskade marketenterska, som fann honom oe-motståndlig”.522 Harald Hansen i Svenska Dagbladet menade förbehållslöst att ”[h]an är i sin genre den bäste skådespelare, som svensk film kan upp-visa”.523
Flertalet av Rhudins filmkaraktärer sände ut ett smått revolutionärt budskap som för en stund talade om att det var okej att frångå ett strikt manlighetsideal. Det var en av förklaringarna till hans stora popularitet. Rhudins ”fulhet” gjorde att han sågs som en ”naturbegåvning” och inte som artificiell i en tid då det konstruerade dömdes ut som oäkta, den värderings-grund som melodramen i allmänhet föll på.524 Humorns subversivitet tillät med andra ord uppvisandet av det omstörtande eftersom det inte var ”på riktigt”, samtidigt som naturligheten fungerade som en garant för att det likväl var ”på riktigt.” Det var först i samband med framgången, och peng-arna, som denna äkthet ifrågasattes, något som Gösta Ekman starkt vände sig emot i ett försvarstal i samband med Fridolf Rhudins död.525