Manlighetsforskningens fokus på modern ideal manlighet, samt den domi-nerande synen på manlighet som en i huvudsak en homosocial konstruk-tion, har lett till en diskussion av mäns sexualitet som sällan ifrågasätter det naturliga med heterosexualitet. Homosexualitet ställs här ofta oproblema-tiskt upp som en underordnad och ”naturlig” motsats till heterosexualitet. I och med det förvandlas alla glidningar mellan könen, till exempel feno-menet med crossdressning, till att enbart handla om avvikelser från det ”na-turliga” och att andra tänkbara betydelser sällan ens övervägs.593
Hur ska man då diskutera glidningar mellan manlighet och kvinnlighet utan att fixera och normalisera? Går det att gå utanför ramarna en stund för att nyansera det ”normala”? Här blir det teoretiskt sammansatta Queer
Theories (QT) aktuellt. QT:s huvudsakliga syfte är att skärskåda den
hete-ronormativa matrisen efter avvikelser och uppenbara konstruktioner som kan visa att normen varken är naturlig eller fixerad i tid och rum, utan en historisk och social konstruktion.594 Till skillnad från poststrukturalistiska teorier där det sociala könet betraktas som en konstruktion placerad ovan-på den biologiska, menar QT att även det biologiska könet är socialt kon-struerat. Tankegången har en emancipatorisk innebörd med konsekvensen att det överhuvudtaget inte existerar något som är naturligt manligt eller kvinnligt, utan istället en oändlig mängd olika kön och sexuliteter.595
Med en sådan utgångspunkt blir det svårt att överhuvudtaget diskutera utan att samtidigt kategorisera. QT:s böjelse för att rasera normer har ock-så lett till anklagelser om att den underminerar vetenskapen som ock-sådan, en uppfattning som inte är rättvis. Medan all vetenskap är beroende av bevis med klara kopplingar till resultat, kan QT sägas ägna sig åt att leta efter av-vikelser i dessa beviskedjor – avav-vikelser som per definition utgörs av un-dantag. Queerteoretikern Donald E Hall menar därför att QT:s viktigaste uppgift inte består i att bygga egna kedjor, utan uppgiften består i att försö-ka förstå det motsägelsefulla och tillåta excess i texter och tolkningar för att kunna attackera den stabila dikotomin hetero-/homosexualitet.596
Det är därför berättigat att ställa frågan om inte QT läser in för myck-et i analyserna. Hall menar att just en sådan respons kan vara myck-ett tecken på att forskaren är något väldigt intressant på spåren då försvarsmurarna slås upp för att bevaka det ”normala”. Ett mer konkret påpekande är dock att forskaren hela tiden måste ha det hårda sociala motståndet som exempel-vis ”homosexuella” filmare arbetar mot i åminnelse. Att analysera en film från början av 900-talet är inte detsamma som att analysera en film som
Brokeback Mountain (2005) med dess öppet skildrade homosexualitet, då
en eventuell homosexuell tematik inte kunde visas rakt av i början av förra seklets, utan istället doldes bakom en dimridå av hemliga koder. Framgrä-vandet av en bortglömd och ”hemlig” kulturhistoria kan därför lätt miss-tänkliggöras som excess i tolkningarna. Ett annat exempel som kan beskyl-las för övertolkning är studiet av queer moments i texter och filmer. Queer
moments utgörs av ögonblick som kraftigt stör den heteronormativa
berät-telsen i den meningen att dessa poppar upp och för en stund splittrar di-kotomierna manligt/kvinnligt respektive hetero-/homosexuellt i ett för öv-rigt ”normalt” sammanhang. Detta kan både vara medvetet eller omedvetet från aktörens/producentens sida, men det intressanta, ur min synpunkt, är
SEXUALITET OCU POPULARITET 7 att de förekommer och framför allt vilka reaktioner dessa queer moments ger upphov till.597 QT fungerar med andra ord idealt som droppen som ur-holkar stenen. Queerläsningar är därför också ofta detsamma som närläs-ningar.598
Eftersom jag menar att homosexualitet inte ”fanns”, alternativt var på väg att konstitueras, har jag för avsikt att instrumentellt använda dessa delar av QT för att få en ny infallsvinkel på källmaterialet. Jag är alltså inte ute ef-ter att kartlägga ”homosexualitet” i svensk filmkultur under 920-talet, utan diskussionen kommer att vara inriktad på de manliga respektive kvinnliga koderna som knyts till vissa kroppar och hur dessa diskuteras utifrån sexu-alitet och popularitet av samtiden – vilket till viss del ändå kommer att in-kludera den eventuella förekomsten av ”homosexualitet”. Det handlar om en grundläggande relativistisk inställning, som jag menar inte står i ett mot-satsförhållande till QT:s tänkande i mångfald, för att på ett öppet sätt kun-na akun-nalysera vad sexualiteter som befann sig på gränsen mellan manligt och kvinnligt kunde innebära under 920-talet. Därför vore det också obetänk-samt att av politiska skäl försöka tänka bort kategorierna manligt/kvinnligt som vissa strömningar inom QT gör för att undvika dikotomier.599 Det är bättre att vara medveten om problemet och framhålla att begreppsparen innehåller så mycket mer, vilket inte minst blir viktigt under en tid då be-tydelserna av termerna hetero- och homosexualitet ännu inte hade stelnat. Eller som queerteoretikern Nikki Sullivan uttrycker det:
Since queer need not be simply equated with same-sex relations, and sex between men and women need not necessarily be heteronorma-tive, then queering what we usually think of as ’straight’ sex can al-low the possibility of moving away from stabilized notions of gender and sexuality as the assumed foundations of identity and social rela-tions.600
Istället för att enbart fokusera på sexualitet, som QT mestadels gör, bor-de bor-det med andra ord finnas utrymme för en bredare förståelse av ”que-erness”, baserad på en analys där flera kriterier erkänns i olika system som reglerar varandra och människors liv. Ett sådant sätt att arbeta borde, om inte underminera, så åtminstone visa på att dikotomier som hetero-/homo-sexuell har flera subjektspositioner och att inte allt är konstruerat på sam-ma vis.601
Jag kommer här att genomföra två delundersökningar där glidning-ar mellan manligt och kvinnligt respektive hetero- och homosexualitet fö-rekommer i källmaterialet. Den första undersökningen består av en läng-re närstudie av skådespelaläng-ren och personen Gösta Ekman, slentrianmässigt
ofta framlyft som exemplet på en ny vek och känslig manlighet.602 Den an-dra undersökningen kommer att lyfta fram fenomenet med crossdressing och dess koppling till några queer moments i svenska filmer. Även om QT till viss del legitimerar ”övertolkningar” har jag inte för avsikt att locka fram något ur materialet som inte redan finns där. Min avsikt är därför inte heller att försöka komma med några svar gjutna i betong, utan målet är att visa upp de mångfasetterade bilder och de olika möjligheter som stod till buds för att diskutera sexualitet, utseende och popularitet i glappet mellan det manliga och det kvinnliga. Kort sagt: Hur tänkte samtiden kring dessa glidningar? Går det att påvisa en medvetenhet om ”homosexualitet” utanför den med-icinska litteraturen? Kunde en mer androgyn manlighet utanför de gängse hårda manliga idealen betraktas som åtråvärd?