Definitioner

105 slagna regelverket om upphandling i 64 a kap. och 113 a kap. SFB bör

placeras i en separat lag, vilket skulle medföra att sambandet med de övriga upphandlingslagarna blir tydligare Det nämnda regelverket har enligt kammarrätten ett innehåll och en systematik som avviker från mer-parten av balkens övriga delar.

Skälen för regeringens förslag: Merparten av bestämmelserna om pre-miepension är i dag placerade i 64 kap. SFB. Nämnda kapitel innehåller bland annat bestämmelser om försäkringsgivare, uttag av premiepension, kapitalförvaltning, överföring av medel och byte av fond samt kostnader för premiepensionsverksamheten.

Det finns i 113 kap. SFB bestämmelser om ändring, omprövning och överklagande av beslut. I 113 kap. 41 § nämnda balk finns särskilda be-stämmelser om beslut som rör fondförvaltare. De innebär att för beslut om en ansökan att ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten och beslut om att påföra fondförvaltare avgift gäller förvaltningslagens bestämmelser om rättelse, ändring och överklagande.

Regeringen anser att förmånen premiepensionen, som är en väsentlig del i socialförsäkringssystemet, även fortsättningsvis bör regleras i SFB. I 64 kap. SFB bör det dock göras sådana ändringar som är en konsekvens av att de fonder som ska erbjudas på premiepensionens fondtorg i fortsätt-ningen ska upphandlas och att upphandlingarna ska hanteras av en annan myndighet än Pensionsmyndigheten. Exempelvis behöver bestämmel-serna om Pensionsmyndighetens fondavtal, ansökan om fondavtal och vissa av bestämmelserna om placering hos fondförvaltare därför upphävas eller änd-ras, se avsnitt 7.4.1.

De nya bestämmelserna om upphandling av fonder till premiepension-ens fondtorg är däremot till sin karaktär väspremiepension-ensskilda från balkpremiepension-ens bestäm-melser. Bestämmelserna i SFB rör främst försäkringstillhörighet samt fast-ställande och beräkning av socialförsäkringsförmåner. Balken har också vissa för socialförsäkringen gemensamsamma bestämmelser såsom åter-krav, handläggning, omprövning, överklagande och behandling av person-uppgifter. Bestämmelserna om upphandling av fonder behandlar däremot inte samma slags frågor som SFB utan reglerar i stället metoden med upp-handlingen av fonder och de krav som ska gälla för att fonderna ska kunna erbjudas på fondtorget för premiepensionen. Upphandlingsbestämmel-serna har betydande likheter med delar av regelverket i LOU. Regeringen anser i likhet med Kammarrätten i Jönköping att regelverket om upphand-ling av fonder till premiepensionens fondtorg därför bör införas i en sär-skild upphandlingslag. En sådan ordning passar dessutom väl med det nu-varande systemet med fristående upphandlingslagar.

7.3.1 Definitioner

Regeringens förslag: Det ska i lagen om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg införas följande definitioner:

Med fond ska avses ett samlingsbegrepp för de olika typer av fonder som får upphandlas till premiepensionens fondtorg.

Med fondavtal ska avses ett avtal som ingås mellan den myndighet som upphandlar fonder till fondtorget och en fondförvaltare och som avser erbjudande av en fond på fondtorget.

106

Med fondföretag ska avses detsamma som i lagen om värdepappers-fonder.

Med fondförvaltare ska avses fondbolag, fondföretag eller förvalt-ningsbolag enligt värdepappersfonder, eller AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Med specialfond ska avses detsamma som i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Med upphandlingsdokument ska avses varje dokument som den myn-dighet som upphandlar fonder till fondtorget använder för att beskriva eller fastställa innehållet i en sådan upphandling.

Med värdepappersfond ska avses detsamma som i lagen om värde-pappersfonder.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.

Utredningen föreslår även att en definition av alternativ investeringsfond införs.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig. Pensions-myndigheten anser att begreppet upphandling bör definieras i SFB:s mening eftersom det då tydliggörs att upphandling av fonder faller utanför tillämpningsområdet för upphandlingsdirektiven och övrig nationell upp-handlingslagstiftning.

Förvaltningsrätten i Linköping anser att begreppet leverantör bör använ-das i stället för fondförvaltare.

Skälen för regeringens förslag

Vissa begrepp som används i det föreslagna regelverket om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg bör definieras i lag. Det gäller framför allt begrepp som är specifika för upphandlingsområdet och finans-marknadsområdet.

Behövs en definition av upphandling enligt den nya lagen?

Pensionsmyndigheten har väckt frågan om huruvida begreppet upphand-ling behöver definieras enligt den nya lagen bland annat eftersom detta enligt myndigheten skulle tydliggöra att upphandling av fonder till fond-torget faller utanför tillämpningsområdet för upphandlingsdirektiven och den nationella upphandlingslagstiftningen. Det ger enligt Pensionsmyn-digheten också ett stöd i tillämpningen och klargör att den direktivstyrda regleringen endast kan vara vägledande. Regeringen konstaterar att frågan om huruvida EU:s upphandlingsdirektiv är tillämpliga inte är beroende av några svenska lagstiftningsåtgärder. I avsnitt 6 gör regeringen den bedöm-ningen att upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg inte in-nefattas i upphandlingsdirektivens tillämpningsområde och att det således står Sverige fritt att införa särskilda bestämmelser om upphandling av fon-der till premiepensionens fondtorg som avviker från upphandlingsdirek-tiven. Genom att införa sådana bestämmelser kommer det att framgå tyd-ligt att upphandling av fonder faller utanför upphandlingsdirektiven.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det inte behöver införas någon definition av begreppet upphandling.

107 Fond och fondförvaltare

För att den föreslagna regleringen ska bli överskådlig och enkel att til-lämpa bör samlingsbegreppet fond användas för de olika typer av fonder som får upphandlas för att erbjudas på fondtorget, det vill säga värdepap-persfonder, specialfonder, fondföretag och sådana utländska alternativa investeringsfonder som motsvarar specialfonder. Av samma anledning bör samlingsbegreppet fondförvaltare användas för de företag som förvaltar sådana fonder som får upphandlas till fondtorget.

Förvaltningsrätten i Linköping kan inte se några tydliga skäl till att inte det, i upphandlingsrättsliga sammanhang, gängse begreppet ”leverantör”

skulle kunna användas i stället för ”fondförvaltare”. Regeringen gör dock bedömningen att begreppet fondförvaltare i detta avseende är mer lämpligt än leverantör. På så sätt tydliggörs att det endast är fondbolag, fondföretag eller förvaltningsbolag enligt 1 kap. 1 § LVF, eller AIF-förvaltare enligt 1 kap. 3 § LAIF, som får teckna fondavtal i detta sammanhang.

Fondavtal

I LOU används begreppet kontrakt om det avtal som ingås mellan en upp-handlande myndighet och en leverantör. Det är också det begrepp som används i upphandlingsdirektiven, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG och Europapar-lamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om till-delning av koncessioner. Begreppet kontrakt definieras som ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som 1) ingås mellan en eller flera upphand-lande myndigheter och en eller flera leverantörer, och 2) avser leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad (1 kap.

15 § LOU).

I dag används begreppet fondavtal för att beteckna det avtal om att erbjuda fonder på fondtorget som ingås mellan Pensionsmyndigheten och en fondförvaltare. Regeringen anser att begreppet fondavtal bör användas även fortsättningsvis. Det faktum att avtalet nu ska ingås efter upphandling i stället för, som i dag, efter ett ansökningsförfarande, kräver inte att ordet kontrakt används. Inte heller de bestämmelser om upphandling som rege-ringen föreslår kräver att ordet kontrakt används.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att det i lag införs en definition av begreppet fondavtal. Med fondavtal bör avses ett avtal som ingås mellan Fondtorgsnämnden och en fondförvaltare och som avser erbju-dande av en fond på fondtorget.

Till skillnad från definitionen av kontrakt i LOU innehåller förslaget till definition av fondavtal inte något krav på att avtalet ska vara skriftligt eller att det ska innehålla ekonomiska villkor. Det ligger i sakens natur att ett fondavtal kommer att vara skriftligt och även kommer att innehålla eko-nomiska villkor. Detta behöver dock inte särskilt anges i lag.

108

Fondföretag, specialfond och värdepappersfond

Det bör i lag införas definitioner av vissa begrepp som är specifika för det finansmarknadsrättsliga området. Det gäller begreppen värdepappers-fond, specialfond och fondföretag. Begreppen bör definieras genom hän-visningar till motsvarande definitioner i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Definitionen av fondföretag bör vara densamma som i 1 kap. 1 § LVF. Vidare bör definit-ionen av specialfond vara densamma som i 1 kap. 11 § 23 LAIF och defi-nitionen av värdepappersfond densamma som i 1 kap. 1 § LVF.

Utredningen föreslår även att en definition av begreppet alternativ inve-steringsfond införs, regeringen gör dock bedömningen att en sådan defi-nition är obehövlig mot bakgrund av att begreppet inte används i den föreslagna lagstiftningen.

Upphandlingsdokument

Med upphandlingsdokument avses enligt 1 kap. 23 § LOU varje dokument som en upphandlande myndighet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen. Regeringen anser att begreppet upphandlings-dokument bör ges samma innebörd i regelverket om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Regeringen föreslår därför att det i lagstiftningen om upphandling av fonder till premiepensionen fondtorg införs en definition av begreppet upphandlingsdokument som motsvarar den definition som gäller enligt LOU.