De delvis vuxenledda situationerna

De situationer som klassats som Delvis vuxenledda utgör den största delen av observationsmaterialet. Nedan följer en sammanfattning av framträdande drag avseende barnens initiativ.

Barnens signaler

• Könsvariationen avseende barnens initiativ är liten.

• Signaler om önskan om att få något dominerar och framträder både verbalt och icke verbalt under måltider samt på- och avkläd- ning.

• Middagsstunderna är speciella situationer ur interaktionsaspekt. Signaler om önskningar om att få något förekommer i både verbal och icke verbal form. Vid måltiderna rör det sig om önskan om mat eller dryck och vid på- och avklädningssituationer om hjälp med klädes- plagg. Följande observationer är exempel på önskan om att få något, först i icke verbal och därefter i verbal form, som utan könsskillnad är vanligt förekommande vid måltiderna. Det är mitt i middagsstunderna på förskolorna; observationerna är hämtade dels från pedagogen Lailas bord på förskolan Tuvan, dels från förskolan Rosen vid pedagogen Adas bord:

Kristin tittar mot pedagogen Laila och sträcker en öppen hand mot henne. Laila tittar mot Kristins tallrik, pekar och svarar: ”Där är bulle och där är soppa”.

Arvid pekar mot nappen som ligger en bit bort från honom på bordet. Pe- dagogen Ada säger till Arvid: ”Du vill ha nappen” och ger honom sedan nappen. Arvid sätter nappen i munnen och vrider sig lite i stolen.

Nästa exempel är hämtat från en fruktstund på förskolan Linet och pe- dagogen Emma ska dela ut fruktbitar av olika sort till barnen:

Rita: ”Jag vill ha banan”. Pedagogen Emma håller upp en clementin och frågar barnen: ”Å vad är det här?”. Något barn (det går inte att urskilja vem) svarar: ”Äpple”. Nina: ”Tin”. Emma: ”Ja klementin, vad bra”. Juli- us: ”Jag vill ha banan”. Ludde som sträcker upp armen säger: ”Jag vill ha”... Rita och Olle kryper fram mot fruktkorgen. Rita: ”Jag vill ha ba- nan”. Olle: ”Jag vill ha äpple”. Frida: ”Oj vad alla skriker”.

Kommentar: Flera av barnen uttrycker sin önskan om frukt, vilket in- ledningsvis negligeras på grund av att pedagogen vill utnyttja frukt- stunden pedagogiskt.

Det är som om middagsstunden ger ett speciellt tillfälle till dialog mellan barnen och pedagogerna, med utbyte av erfarenheter och tankar, som är ovanliga i andra kontext. Detta gäller särskilt interaktionen mel- lan flickorna och pedagogerna. Kategorin önskan om bekräftelse är en vanlig kategori för barnsignal även vid de Delvis vuxenledda situatio- nerna. Barnen kommenterar olika saker och riktar sig till en vuxen för att få bekräftelse. Det kan exempelvis vara, vilket observerades vid båda förskolorna, små samtal om den egna familjen som både flickor och pojkar är inblandade i. Ett exempel på detta är hämtat från försko- lan Rosen, vid en middagsstund vid pedagogen Adas bord, med Monica och Arvid. Vid ett annat bord sitter pedagogen Disa med Linnea, syster till Monica, och Eskil:

Monica: ”Linnea är inte hemma. Är på Rosen”. Pedagogen Ada: ”Ja, det är ni, ni är ju här” (skrattar lite). Monica: ”Är på Rosen”. Monica: ”Lin- nea och Monica är på Rosen”. Monica: ”Linnea och Monica är inte hem- ma. Är på Rosen”. Ada: ”Ja det är ni”. Monica: ”Linnea och Monica är inte hemma. Är på Rosen”. Ada: ”Ja, mamma och pappa jobbar, ja”. Ar- vid pekar på en skål. Monica: ”Mamma och pappa jobbar så får ni vara här och leka – och äta”. Ada till Arvid: ”Du har ju där”. Ada pekar på Arvids tallrik”. Monica: ”Linnea och Monica är på Rosen”.

Vid det andra bordet: Eskil: ”Min mamma kommer snart”. Pedagogen Disa: ”Ja, det gör hon”. Eskil: ”Min mamma komma”. Disa: ”Din mam- ma kommer sen när du har sovit”.

Följande exempel är hämtat från förskolan Linet vid en middags- situation med pedagogen Emma och man pratar om att Rita ska flytta:

Rita: ”Han ska flytta (farfar)”. Pedagogen Emma: ”Så han ska hjälpa mamma och pappa att flytta”. Rita: ”Inte Nils” (lillebror till Rita). Emma: ”Inte Nils”. Julius: ”Det är jag som ska till farfar. Det är jag som ska till farfar”. Emma: ”I morgon med mamma och pappa, ska du det?”.

Båda exemplen visar också att barnens initiativ och samtalsämnena ofta ”smittar”. Monica börjar prata om mamma och pappa vid ett bord och en stund efter börjar Eskil prata om sin mamma och pappa vid det andra bordet. Detsamma gäller middagssamtalet på förskolan Linet, då Julius associerar till sin farfar. Lökken (1989) beskriver samma förhål- lande bland barnen i sin videoundersökning där hon studerat ettåringar i småbarnsgrupp, deras sociala liv i förskolan och deras ”gruppeglede”. ”Smittan” bestod dock ofta i Lökkens undersökning av beteenden som bankanden i bord och olika ljud och läten.

Pedagogernas respons

En sammanfattning av resultatet från de Delvis vuxenledda situatio- nerna:

• Kategorin utvidga har vid dessa situationer en jämn könsfördel- ning.

• Middagarna skiljer ut sig som situationer med mer varierad inter- aktion.

• I pedagogernas respons till flickorna och pojkarna kvarstår den jämna könsfördelning, som framträder vid barnens initiativ- tagande.

Vid de Delvis vuxenledda situationerna är det således middagarna som skiljer ut sig som tillfällen med stundtals mer variation i interaktionen mellan vuxna och barn. Barnens signaler uppmärksammas i stor ut- sträckning trots att pedagogerna samtidigt äter tillsammans med barnen. Det är, trots detta, vid de Delvis vuxenledda situationerna och speci- ellt vid måltiderna som negligera som svar på barnens önskan om att få något är mest förekommande och utan könsskillnad. Granskar man dessa svarstillfällen med negligering av önskan, ser man att de för- klaras av att pedagogen antingen har svarat tidigare eller att barnen fortsätter att be om något de redan fått nekande svar på. Följden kan då bli ett negligerande från pedagogen. Följande exempel är från en obser-

eftersom en flicka, Eva, fyller år. Den inblandade pedagogen är Vikto- ria:

Rickard viftar med händerna och ropar: ”Jag vill ha lass”. Inget svar. Eva: ”Jag har ingen sked”. Pedagogen Viktoria: ”Du ska få sked”. Martin till Viktoria: ”Å ja”. Martin får en sked av Viktoria. Rickard: ”Ha lass”. Edit pekar på och får strössel. Rickard tittar intensivt när de andra får strössel och viftar med händerna ibland.

Kommentar: Rickard var en av de första som fick glass och har redan ätit upp sin portion. Han viftar och vill ha mer, medan pedagogen fort- farande serverar de andra sin första portion.

Svarskategorin utvidga, som i övrigt har pojkdominans, skiljer sig under dessa Delvis vuxenledda situationer i förhållande till övriga i det avseendet att både flickor och pojkar får utvidgade svar i ungefär sam- ma utsträckning. Det blir också tydligt, vilket nämndes i avsnittet om barns signaler, att det är i dessa situationer som det förekommer dialo- ger mellan flickorna och pedagogerna vilket, utom i undantagsfall, inte observerats vid andra situationer.

Följande observationer är hämtade från förskolan Tuvan vid en fruktstund respektive en middagsstund med pedagogen Viktoria och illustrerar kategorin utvidga :

Eva har fått en present eftersom hon fyller år och sitter med pappret fram- för sig. Hon säger: ”Papperet – papperet då”. Martin: ”Det får vi slänga”. Pedagogen Laila svarar Eva: ”Nej, det kan du få behålla om du vill och ta med dig hem”.

Jill har vält ut mjölkglaset vid middagsbordet och det har kommit mjölk på hennes tröja. Jill till pedagogen Viktoria: ”Men titta på blusen då!”. Viktoria. ”Ja det var ju inte så farligt. Du har ju jättemånga tröjor med dig ju”. Viktoria går och hjälper Jill.

Det andra exemplet är hämtat från en middagsstund på förskolan Rosen vid pedagogen Disas bord:

Eskil: ”Min mamma och pappa kommer. Min pappa och mamma”. Peda- gogen Disa svarar: ”Din pappa Tom och din mamma Jenny, ja”.

Det sista exemplet är hämtat från en observation på förskolan Linet vid en middagssituation med tre barn vid pedagogerna Emmas och Fridas

bord. Barn och pedagoger har varit på en gemensam julfest på försko- lan och pratar om denna:

Rita: ”En gran”. Pedagogen Emma: ”Vad sa du?”. Rita: ”En gran på mitt fönster”. Pedagogerna Emma och Frida tittar på Rita och säger båda: ”En gran”. Emma: ”Hemma”. Rita: ”På mormors och morfars fönster”.