Enbart fritt skrivande

I det följande presenteras återkommande skrivhändelser som samtliga lärare säger karaktäriseras av fritt skrivande. Dessa har i stor utsträckning sam- band med undervisningssituationen och lärares didaktiska verksamhet, men utgörs också av mycket korta texter som begränsas av mediet.

Kalendernoteringar

Kalendernoteringar år en daglig eller veckovis förekommande skrivhändelse för samtliga lärare i studien. Det förekommer både digitala och fysiska ka- lendrar. Gemensamt för allt kalenderskrivande är att kalendrarna inte delas med andra utan är något lärarna skriver för sig själva. Tidsbokningar eller påminnelser om aktiviteter är vanligaste innehållet, vilket kan förväntas av kalendernoteringar. De lärare som har en fysisk kalender använder ibland denna för att skriva andra former av anteckningar avsedda för dem själva, bland annat olika former av dokumentation över elevens kunskapsutveckl- ing eller sammanfattningar av lektioner. Skrivandet av kalendernoteringar beskrivs inte som problematiskt på något vis, och anges som fritt, samt som något som enbart läses av läraren själv. Däremot tillåter inte mediet i sig några längre formuleringar.

Länktips, grupplistor, påminnelser och att-göra-listor

I detta avsnitt har kortare texter som i huvudsak skrivs under eller i nära samband med lektionen samlats: länktips, grupplistor, påminnelser och att- göra-listor.

Länktips: Under lektioner förekommer att lärarna ger länktips till eleverna. Dessa skrivs på tavlan eller på papper. Några lärare använder även penna och papper för att ge enskild information till elever. Det kan förutom länkar vara tips på olika källor som läraren bedömer användbara för elevens ar- bete. Genom lappar till elever under lektionen distribueras även påminnel- ser av olika slag.

Listor: grupplistor och att-göra-listor. Denna kategori tillkom genom skuggning av en lärare som i stor utsträckning dokumenterar arbetet som pågår under lektionstid. Att många listor förekommer beror på doku- mentationen av grupper när det delas in till grupparbeten, och listor över vem som arbetar med vad när det gäller uppdelning av olika ämnen bland elever. Båda dessa listor kan även tänkas ingå i kategorin sammanfattning av lektionen, eller någon annan kategori. Dokumentationen görs både för egen del och för både närvarande och frånvarande elever. Informationen distribueras via lärplattformen där eleverna kan se vad som har hänt på lektionerna. De lärare som uppger att de aldrig skriver grupplistor hänvisar till att elevförteckningar görs centralt (av administrativ personal) och distri- bueras via lärplattformen. Flera lärare använder utdrag från dessa grupplis- tor när de själva skapar listor varför frågan kan ha missförståtts som en fråga om det är de själva som skapar de centralt administrerade listorna. Av de lärare som uppger att de skriver grupplistor är frekvensen 1–2 gånger i månaden vanligast. Under skuggningen av andra lärare förekommer också listor i form av påminnelser eller att-göra-listor både digitalt och som post- it-lappar (eller liknande medium). Dessa verkar vara vanligt förekommande som minneslappar både för läraren och eleven. Lärare placerar ofta listorna väl synliga på skrivbordet vid arbetsplatsen. Ett annat exempel är att lärarna skriver listor på skrivtavlan som lektionsagendor inför lektionens start. Det förekommer stora variationer på för vem listor skrivs. Lärarna skriver i första hand listor för sig själva, men i studien förekommer två lärare som enbart skriver listor för eleverna. Det är vanligaste i studien är att skriva att-göra-listor både åt sig själv och för eleverna, som lektionsagendan. Tio av de tolv intervjuade lärarna säger att de skapar att-göra-listor minst 1–2 gånger i veckan, och flera svarar dagligen.

Skriftliga förklaringar i klassrummet

Skriftliga förklaringar i klassrummet ägnar sig de flesta lärare åt dagligen eller minst en gång i veckan. På den aktuella skolan finns under hela studien skrivtavlor i alla undervisningsrum, men under studiens första år sker en större förändring av klassrummens utrustning och katedrar byts mot talpul- peter med plats för den bärbara dator lärare och elever utrustas med. Digi- tala projektorer och ljudsystem som kan anslutas till dator installeras sam- tidigt i klassrummen.

Observationer visar att lärare i mycket hög utsträckning skriver för hand när de gör skriftliga förklaringar i klassrummet. Detta förändras inte när

skolmiljön digitaliseras och utrustas med bärbara datorer åt alla lärare och elever. Inte under någon observation sågs läraren skriva med hjälp av digital teknik när hen förklarar för elever. (Lägg märke till att i förväg producerat material behandlas under andra kategorier.) Däremot används både skriv- tavlan och vita kopieringspapper. Under intervjuer framgår att flera lärare medvetet förser klassrummen med vita papper för att ha till hands vid för- klaringar. Att pappret är ett viktigt redskap som inte lätt kan ersättas av en dator förklarar lärarna bland annat på följande sätt:

På grund av att du vi inte har OH försvinner ett pedagogiskt moment: att snabbt och enkelt lägga på en plastfilm och skriva på den. Skriva när eleverna ser på. Powerpoint är ju en färdig produkt. Det har jag inte så stort behov av. Jag vill i stället skapa något tillsammans med eleverna: OH med luckor som man fyller i tillsammans osv. Har inte blivit bra med språkliga övning- arna utan OH. Måste vara en interaktiv process mellan eleverna och mig. (Samtal våren 2014, ljudupptagning 5.)

Flera lärare betonar vikten av att det som skrivs som förklaring är en ge- mensam upplevelse för läraren och eleven: upplevelsen av att tänka och skapa tillsammans då pappret är tomt innan mötet. Även om det bara är läraren som faktiskt skriver:

Jag skriver när jag ska förklara saker ur huvudet. Formuleringar och exempel som jag skriver på elevens dator eller papper, där och nu. Kan ju skriva på tavlan också. Det blir ganska lika ibland, men skillnaden är att det blir steg för steg och eleven är med i lärandet. Att det växer fram i stunden och inte finns färdigt. Eleven ska helst se när jag skriver … för då är de med. (Samtal våren 2014, ljudupptagning 3.)

Andra lärare beskriver hur datorn och skärmen i sig är ett problem då den tvingar läraren och eleven att fysiskt positionera sig bredvid varandra fram- för skärmen i stället för att när det finns ett papper som kan ligga mellan dem. Pappret, säger lärarna, blir då bara ett redskap, något man delar, och inte som en tredje part i samtalet. Förklaringar som skriva med penna känns därmed till viss del friare än förklaringar som skrivs på dator.

Sammanfattning av lektionen

Sammanfattning av lektionen skrivs av nio av de tolv lärarna dagligen eller varje vecka. Tre lärare uppger att de aldrig skriver detta. För några lärare är sammanfattningen och de tidigare beskrivna anteckningarna om elevers insatser samma text, men det händer att lärare skriver sammanfattningen med elever som tänka mottagare. Under studiens andra år har en lärare som

avsikt att efter varje lektion sammanfatta vad som gjorts för att publicera på lärplattformen. Syftet är att underlätta för eleverna att uppmärksamma vad som varit centralt, men även att hjälpa elever som varit frånvarande att själva ta i kapp det de missat. Initiativet är lärarens eget. Sammanfattningen skrivs vanligtvis under själva lektionen samtidigt som eleverna arbetar på egen hand. Under studiens tredje år slutar läraren skriva dessa sammanfatt- ningar då de inte anses fylla någon större funktion i förhållande till den tid det tar att skriva dem.

Deltagande, skapande och underhållande av diskussionsforum

Deltagande, skapande och underhållande av diskussionsforum tillsammans med elever ägnar sig bara en lärare åt vid tiden för de avslutande intervju- erna. Tidigare under studien har ytterligare en lärare ägnat sig åt detta, då i lärplattformen tillsamman med eleverna och inom ramen för olika kurser (och program). Läraren som använder lärplattformen slutar när elevernas deltagande avtar och läraren själv inte uppfattar att det finns något behov. ”Vi träffas ju ändå i klassrummet.” De övriga lärare som svarar att de ägnar sig åt att skriva i diskussionsforum i lärplattformen gör det som deltagare och inte som administratörer i diskussionsforum där alla deltagare är lärare. Det som diskuteras har mer socialt än pedagogiskt innehåll och är ett kol- legialt utbyte som gränsar mot privatlivet. Den lärare i studien som dagligen ägnar sig åt nätverkande med nuvarande och tidigare elever ser det som ett sätt att stärka yrkesidentiteten och gemenskapen för sina elever. Diskuss- ionsforumet fyller också funktionen att hålla kontakt med elever under pe- rioder av praktik och innehållet är överlag yrkesinriktat. För att skilja på privatliv och yrkesliv använder läraren en särskild yrkesprofil för skrivandet med elever på forumet. Under intervjuer framgår att några lärare deltar som läsare i olika forum på internet, men de uppger inte att de själva gör inlägg. Det händer också att lärare använder material i undervisningen som de hämtar från forum som lektion.se eller youtube.com. De deltar däremot inte som skribenter. Deltagande, skapande och underhållande av diskussionsfo- rum beskrivs av de få lärare som ägnar sig åt det som fritt och oproblema- tiskt, men tidskrävande.

Marknadsföringstexter

Några lärare i studien har haft som uppdrag att skriva olika former av marknadsföring av program, programinriktningar eller skolan. Det handlar om allt från material som efterfrågas av kommunens informatör till inbjud- ningar skolan själv sänder ut. Inbjudningar samt information om program

och kursval är vanligast. Ofta riktar sig informationen till kommande elever och deras föräldrar, men den kan också vara riktad mer allmänt till kom- muninvånare eller till andra skolor och lärare. Vilka former av texter det handlar om varierar. En lärare nämner bland annat en artikel i en lokaltid- ning om ett på skolan genomfört projekt, och andra talar om faktablad. Skrivhändelser av detta slag förekommer inte ofta, utan är vanligtvis kopp- lade till ett frivilligt uppdrag läraren har, och uppfattas snarare som roliga och fria än som problematiska.