Forskningsetisk hänsyn kräver att forskaren reflekterar över sin verksamhet och följer de normer och lagar som gäller. Viktiga aspekter av god forsk- ningsetik handlar om god vetenskaplighet i form av att ta vara på resurser: att ha precision i frågeställningar, att använda adekvata metoder, att inte utelämna observationer som inte passar in och att hantera bortfallsproblem på ett acceptabelt sätt (Hermerén, 2011, s. 24). Information som rör dessa aspekter har presenterats ovan och i de respektive resultatkapitlen, samt återkommer i den härpå följande metoddiskussionen. God forskningsetik måste följa forskningsetiska principer. Utifrån dessa principer gäller fyra krav: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav. I det härpå följande avsnittet redogörs (med inriktning på potentiella problem) för hur dessa krav hanterats under studien. Att använda etnografiska meto- der medför specifika etiska överväganden vad gäller respekten för infor- manterna: att komma nära och att sedan avlägsna sig. En beskrivning av denna process avslutar avsnittet om forskningsetisk hänsyn.
4.6.1 Informerat samtycke och frivillighet
Innan det första besöket på skolan informerade skolledningen personalen om att en forskare från Örebro universitet skulle besöka skolan. Jag kon- taktade via mejl den lärare som skuggningen avsåg och informerade om studiens inriktning. Muntligt delgavs att studien följde riktlinjerna för god etisk forskning från Vetenskapsrådet, vilket innebar att läraren och skolan skulle hållas anonyma i studien, att inga anteckningar skulle föras över nå- got som rörde känsliga personuppgifter, att källmaterialet skulle förvaras oåtkomligt för obehöriga, samt att deltagandet var helt frivilligt. 39 Ovanstå- ende procedur gällde alla informanter i grupp A. Ingen av informanterna
39 Lärarens skriftliga inbjudan till mig, efter att ha fått kännedom om studiens inne- håll, ersatte skriftligt samtyckesformulär, även om ett skriftligt samtyckesformulär samt en formell beskrivning av forskningsprojektet hade varit att föredra.
drog sig ur studien. Övriga informanter informerades muntligt om pro- jektets innehåll och kraven på etisk forskning vid vårt första personliga möte. Detsamma gällde alla personer i miljön jag studerade. 40
4.6.2 Konfidentialitet och rättighet att ta del av resultatet
God forskningsetik innebär skyddande av informanterna. Förutom anony- mitet vid presentationen av resultatet så omfattar konfidentialitetskravet förvaring av källmaterial, både under studien och efteråt. I samband med att fältanteckningar gjordes anonymiserades informanterna genom fiktiva namn. Ingen kodlista eller nyckel skapades. Känsliga personuppgifter före- kom i samtalen, men inga anteckningar fördes över dessa. De delar av sam- tal och intervjuer som spelats in innehåller inga känsliga personuppgifter. När texter samlades in tog lärarna själva bort elevers personuppgifter så att dessa inte blev en del av källmaterialet. Insamlingen av åtgärdsprogram ut- gjorde ett undantag då de innehöll så många återkommande personuppgif- ter att det var orimligt att avkoda dem i samband med insamlandet.41 Per- sonuppgifter eller annan information som riskerar anonymiteten togs bort i samband med digitaliseringen. Originalen brändes efteråt, och förvarades under processens gång – liksom övrigt källmaterial – oåtkomligt för obehö- riga enligt gällande riktlinjer. Den interna anonymiteten har i studien gyn- nats av att lärarnas utsagor i den här studien i första hand representerar förekommande uppfattningar och av att forskningsintresset rör den sociala praktiken och inte individerna själva. I studien går alla lärare under benäm- ningen ”en lärare” eller ”lärarna” när det rör sig om flera.
De enskilda lärarna i informantgrupp A har genom de återkommande sam- talen fått del av min uppfattning av vad de sade förra gången. Påståenden av karaktären ”När jag lyssnar på de inspelade samtalen från förra besöket
40 När det gäller rätten att återta uppgifter som lämnats aktualiserades detta vid två tillfällen. Ena gången vid inbjudan till slutintervjun då två lärare inte svarade på min inbjudan via mejl och inte heller kommenterade detta när vi sågs på skolan. Andra gången under en intervju med övrig personal. Intervjun dokumenterades genom ljudupptagning och fältanteckningar. Informanten begärde i mitten av samtalet att det hen talat om de senaste minuterna skulle tas bort från dokumentationen. Den aktuella sidan i fältanteckningarna brändes därför och tre minuter av ljudupptag- ningen raderades samma dag. Efteråt bekräftade jag muntligt att så skett.
41 Åtgärdsprogram är visserligen offentlig handling, till skillnad från många av lära- res övriga texter vilka är att betrakta som arbetsmaterial, men värnandet om elever- nas och lärarnas integritet har varit centralt och även dessa texter har skyddats väl.
får jag intrycket att du …” har då bekräftats eller förnekats. På så sätt har lärarna tagit del av delar av resultatet och bidragit med fördjupande inform- ation genom sitt svar. Under studiens gång har deltagarna haft kännedom om temat för samtalen med andra lärare, även om de inte vet vem som sagt vad, eftersom samtliga teman följts upp med informantgrupp A.42
4.6.3 Tillträde till och utträde ur fältet
Centralt för forskning är reflektioner över forskarens roll. I samband med etnografisk forskning aktualiseras i synnerhet det stora ansvar det innebär att först närma sig och sedan fjärma sig från sina informanter. Att jag själv är gymnasielärare underlättade tillträdet till fältet (jfr Hultin, 2006). Jag hade arbetat som gymnasielärare sedan tretton år tillbaka innan jag efter ett halvårs forskarstudier inledde fältarbetet. Min närvaro på skolan karaktä- riserades av kollegialitet med avseende på relationen till informanterna och det förtroende de visade för min förmåga att förstå deras perspektiv. Jag deltog i alla aktiviteter som den lärare jag följde deltog i, med få undantag för aktiviteter som antingen var av känslig karaktär eller på inget sätt hörde samman med lärarens skrivande. Jag deltog i samtalen i personalrum genom att ställa frågor och jag bjöd vid några tillfällen på fikabröd. Jag bjöd infor- manterna på lunch när den användes till fortsatt enskilt samtal kring skri- vande, men de flesta dagar bjöd skolledningen mig att äta i elevmatsalen tillsammans med läraren jag följde och andra lärare. Skolan var inte större än att personal och elever kände igen mig från det ena fältbesöket till det andra och känslan över att vara välkommen på skolan var alltid stark. En bidragande orsak till positivt bemötande kan vara att lärarna hade infly- tande över vilka dagar mina besök genomfördes. Den mycket täta kontak- ten vid den inledande skuggningen tunnades ut och utträdet ur fältet skedde gradvis. Skuggningsdagar övergick till samtal och hösten 2013 till telefon- och mejlkontakt. Under våren 2014 återupptogs samtalen och hösten 2014 ägde det sista besöket rum. Vid sista besöket genomfördes en slutintervju och jag markerade att detta var avslutningen på min empiriinsamling.43
42 Det har förekommit återkommande samtal med skolledningen om hur kollektiv återkoppling till lärarna ska ske på bästa sätt, men våren 2016 har ännu inget ge- nomförts.
43 Deltagarna fick mindre avskedspresenter av mig personligen och mitt uppriktiga tack för det stora förtroende de visat mig.