För att fånga en del av komplexiteten kring skrivande svarar lärarna på frågor om hur själva skrivande går till när de skriver en text som känneteck- nas av fritt skrivande (de flesta utgår från skrivande av eget undervisnings- material). De väljer även en text de tycker är svår att skriva (de flesta väljer åtgärdsprogram) och svarar på några frågor om vad som gör skrivandet av denna text svår. Presentationen av dessa återkommande skrivhändelser fun- gerar här som exempel på skrivsituationer, men fungerar även i viss mån som introduktion för delstudierna i om användningen av bilder i undervis- ningsmaterial (kapitel 7) och om skrivande av åtgärdsprogram (kapitel 8).
6.5.1 Avbrott och tidsstress i samband med skrivande
Lärarna får frågan ”Hur skulle du vilja beskriva din skrivsituation?” med följdfrågorna ”Blir du avbruten?” och ”Arbetar du under tidspress?” De flesta lärarna säger sig bli avbrutna ofta och att de ofta arbetar under tids- press. Observationer och samtal visar att lärarna planerar sin arbetstid så att skrivande som hör samman med verksamhet som kräver mer koncent- ration, som vissa former av bedömning eller planering av nya kurser, för- läggs till tider då det är troligt att de är själva på arbetsrummet, alternativt till hemmet. Lärarna räknar alltså inte med att sitta ostörda när de skriver, utan skrivandet störs ofta av annat och andra. Några lärare svarar att de blir avbrutna ibland eller sällan och sett till detta finns det en liten skillnad mellan de olika grupper lärarna kategoriserats i (se tablå 6.9). De lärare som
anammar ny teknik uttrycker sambandet mellan tidspress och avbrott tyd-
ligare: om de blir avbrutna då leder det till tidspress. Bland lärarna som
försöker använda ny teknik är det något vanligare att uppleva tidspress och
att bli avbruten, medan lärarna i gruppen som avstår ny teknik upplever något mindre tidspress. Svaren kan förstås i ljuset av att samtliga uttrycker att det tar tid att lära sig använda ny teknik och att lärarna som avstår ny teknik skriver mindre under sin arbetsdag.
Tablå 6.9. Tal om avbrott och tidsstress i samband med skrivande: en jämförelse mellan studiens tre lärargrupper kategoriserade efter inställning till ny teknik i skolan.
Lärares inställning till ny teknik i skolan …
Avstår Försöker Anammar
Talar minst om stress Talar mest om stress Talar om stress i sam- band med avbrott
6.5.2 Skrivprocess vid fritt skrivande
När lärarna beskriver en vanlig skrivprocess där de uppfattar sig skriva fritt utgår de flesta från en skrivhändelse där de ska producera undervisnings- material (en lärare utgår från skrivande av feedback). En av de tolv lärarna sätter sig utan betänketid och skriver själva texten på en gång med några korta pauser för att få ordning på tankarna. Denna lärares beskrivning skil- jer sig från de övrigas på flera sätt, dels för att det inte förekommer någon betänketid innan, dels för att läraren inte säger sig använda någon annan strategi eller procedur. Det vanliga är annars att lärarnas skrivprocess består av någon form av omskrivning, disposition, stödord eller att de på något sätt arbetar med formuleringar i annan ordning än de står i den färdiga texten. Det framkommer av lärarnas kommentarer att de flesta inte tidigare tänkt på eller talat om sitt skrivande på detta sätt: ”Ja, så är det nog … jag skriver nog lite random.” Flera lärare verkar upptäcka saker om sitt skri- vande under samtalet. Lärarna ger samtidigt uttryck för att deras skrivande varierar mycket från en skrivhändelse till en annan, även när det gäller samma slags texter, vilket gör det svårt att tala om någon del av processen som något de ”brukar göra”. Lärarna är mest tydliga med vad de aldrig eller mycket sällan gör: skriver ner lösryckta meningar först eller skriver flera versioner av samma text.
Det finns inga stora skillnader mellan grupperna, men lärarna i gruppen som försöker använda ny teknik uttrycker i något högre utsträckning att de använder sig av flera olika strategier och procedurer och de skriver i något mindre utsträckning hela texten på en gång. (Se tablå 6.10.) Lärarna som
avstår och anammar varierar sina strategier mindre än de som försöker an-
vända nu teknik.
Tablå 6.10. Strategier vid planering och skrivande av utkast för fritt skriven text: en jämförelse mellan studiens tre lärargrupper kategoriserade efter inställning till ny teknik i skolan
Lärares inställning till ny teknik i skolan …
Avstår Försöker Anammar
Få strategier, ingen disposition
Fler strategier, bl.a. disposition.
Få strategier, ingen disposition.
6.5.3 Svåraste texten att skriva
Under intervjun får lärarna välja en text som är svår att skriva för att svara på närmare frågor om vari svårigheterna består. De svarar att vid skrivandet
av åtgärdsprogram och texter knutna till dessa är det svårt att veta vad som ska vara med (vad som ska behandlas i texten), vilka ord som är proffsiga, funktionella och lättförståeliga samt vilken ton eller vilket tilltal som är lämpligt. Svårigheter vid skrivande av omdömen gäller på ett liknande sätt ton och tilltal samt ordval. Enstaka lärare nämner problem med disposition vid skrivande av undervisningsmaterial samt formulerandet av ord och me- ningar när det gäller feedback på elevers arbeten.
Skillnaderna mellan grupperna består i att lärarna väljer något olika texter som svårast att skriva. Lärarna i gruppen som anammar ny teknik väljer åtgärdsprogram eller ingen text som svårast att skriva. Lärarna i gruppen som avstår ny teknik väljer omdömen eller åtgärdsprogram som de texter som är svårast att skriva. I gruppen lärare som försöker använda ny teknik ges mer varierande svar. Två av lärarna svarar som lärarna i de andra grup- perna att åtgärdsprogram är svårast. De andra två lärarna talar om under- visningsmaterial och feedback, det vill säga texter med elever som tydligaste mottagare.
Sammanfattningsvis varierar skrivsituationer stort mellan olika skrivhän- delser. Genom lärarnas tal framträder skrivandet som spontant och ostruk- turerat, speciellt vad gäller tid och strategier för skrivande. Flera skrivhän- delser återkommer med större intensitet någon eller några gånger per ter- min, som skrivandet av åtgärdsprogram eller bedömning av nationella prov, och det framkommer inte om lärare skapar andra förutsättningar för skri- vandet vid dessa händelser. Det vardagliga skrivandet kännetecknas annars av avbrott och tidspress. Lärarna som försöker använda ny teknik nämner en större repertoar av strategier för att skriva texter som kännetecknas av fritt skrivande, jämfört med de andra lärarna. När lärarna talar om texter som är svåra att skriva anger de allra flesta åtgärdsprogram, ett offentligt dokument. Två lärare utgör undantag då de nämner texter som har elever som mottagare: undervisningsmaterial och feedback. Båda lärarna ingår i gruppen som försöker använda ny teknik.