Eftersom avhandlingens frågeställningar rör lärares tal om sitt skrivande krävdes lärare som ville tala med mig om sitt skrivande. Då det fanns an- ledning att på förhand tänka att lärarnas skrivpraktiker skulle kunna vari- era med hänsyn till olika bakgrundsfaktorer, som undervisningsämne, kön och ålder, fanns behov av informanter med olika sådan bakgrund. Via rek- tor ställdes ursprungligen en förfrågan om någon lärare var villig att ställa upp för skuggning under en vecka för att jag skulle kunna studera lärares digitala skrivande. (Se 4.4.1 för detaljer kring skuggning.) Rektor frågade om jag önskade följa en lärare som var avancerad i sin teknikanvändning, medelmåttig, eller ointresserad. Eftersom det ursprungligt formulerade syf- tet var inriktat mot enbart digitalt skrivande valdes en lärare som rektor bedömde ligga i framkant när det gällde användande av digital teknik i undervisningen. Läraren svarade ja till min förfrågan. Genom att följa lära- ren i alla aktiviteter som innefattade någon form av skrivande under en första vecka kom jag i kontakt med flera andra lärare på skolan. Kontak- terna knöts i personalrum, i korridorer, i matsalen och på möten som den skuggade läraren deltog på. Jag träffade vid detta tillfälle ungefär hälften av skolans omkring sjuttio lärare, och fick tillfälle att samtala med ett tjugotal lärare om deras eget skrivande som del av deras arbetsvardag. Det käll- material som samlades in denna första fältvecka bestod mestadels av fältan- teckningar från spontana möten och tre timmar ljudupptagningar av samtal med hjälp av diktafon.
Samtalen som spelades in ägde i störst utsträckning rum med den skuggade läraren, men fyra andra lärare valdes ut för enskilda samtal. Av dessa samtal spelades alla in utom ett, då läraren inte medgav detta. Vid detta möte för- des enbart fältanteckningar. Urvalet av lärare för enskilda samtal gjordes
utifrån lärarnas benägenhet att kommunicera om sitt skrivande. Det finns dock ett undantag, nämligen en lärare som av eleverna utpekades som mest negativ till den pågående digitaliseringen. Jag sökte upp denna lärare, trots att hen inte spontant sökte sig till mig för att prata om digitalisering och skrivande. Vid samtalet visade sig även denna lärare vara mycket kommu- nikativ. Sammantaget blev gruppen med de fem lärarna i viss mån represen- tativ för skolan då de tillsammans hade alla rektorer som chef, var av olika kön och ålder, arbetade i olika arbetslag och undervisade i olika ämnen – på såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande program. Ett pro- gram som representerades av de utvalda lärarna var dessutom organiserat som en lärlingsutbildning med större inslag av elevkontakter på distans. Under de återkommande fältveckorna kom jag att träffa fler lärare som del- tog i samtalen om skrivande och gruppen av lärare som jag mötte i enskilda samtal utökades. (Jfr Heath och Street, 2008, om gradvis utökning av etno- grafiska studier.) De lärare jag haft enskilda samtal med har jag återkommit till vid nästföljande fältbesök fram till en avslutande intervju hösten 2014. På detta sätt byggde jag upp en relation med allt fler lärare och fick möjlig- het att följa deras tankar över längre tid. Urvalet av informanter gjordes efter principerna:
• Kan de verbalisera sina tankar kring sitt skrivande?
• Tillför de åsikter som inte redan framförs av andra informanter? • Kan de genom någon av kategorierna kön, ålder, arbetslagstill-
hörighet, chef, elever, undervisningsämne, tid i läraryrket eller digital kompetens/intresse komplettera eller bredda informant- gruppen och därmed göra den mer representativ för skolan som helhet?
4.3.1 Informantgrupper
Personalen på skolan delas här in i informantgrupper för att möjliggöra en översiktlig beskrivning av de olika delstudierna. Största delen informanter är lärare. Dessa har kategoriserats i tre grupper: A, B och C. Jag har haft nära och återkommande kontakt med informanterna i grupp A och mer sporadisk kontakt med informanterna som enbart ingår i grupp C. (Grupp A ingår i grupp B, som i sin tur ingår i grupp C.)
Tablå 4.3. Informanter fördelat på informantgrupp och datainsamlingsmetod. (”Möte om textmallar” har skiljts från gruppsamtal som de vid metodgenomgången inkluderats i.)
34 Ett möte sker i april 2013 mellan skolledning och ämnesföreträdare som ett led i arbetet med att ta fram en gemensam mall för alla lärare att använda när omdömen skrivs i samband med utvecklingssamtal. Lärare som deltar verbalt i diskussionen på mötet har angetts i tabellen. Ljudupptagning sker under mötet och används i delstudien om omdömesskrivande (kapitel 9).
Metod: Skug gni ng Slu tin te rv ju T ext ins aml ing E ns ki lda s am tal G rupp sa mt al M öt e om t ext ma ll 34 Informanter: Lärare Informant- grupp 1–2 A B C X X X X X X 3–7 X X X X X 8 X X X X 9 X X X X X 10 X X X X 11 X X 12 X X X 13 X X X X 14 X X X 15 X X 16–17 X X X 18–22 X X 23–ca 50 X X ca 51–69 X Skolledare X X X X X
Personal med stödfunktion X X
Informantgrupp A (lärare 1–8 i tablå 4.3) består av åtta lärare som har skuggats, det vill säga följts under sitt arbete på ett sätt som gjort observat- ioner av och informella samtal möjliga. Efter första året hade fem informan- ter skuggats. Efter andra året hade åtta informanter skuggats35. För en lä- rare försvårades skuggningen av olika skäl och kom endast att bestå av ob- servationer under en lektion och ett efterföljande samtal, för övriga obser- verade informanter gäller att jag i början av varje bekantskap skuggade dem under en till fem arbetsdagar och vid fältbesöken därefter förde återkom- mande samtal och i några fall även upprepade skuggningar. Med samtliga lärare i informantgrupp A har således enskilda, informella samtal förts vid återkommande tillfällen (terminsvis). De enskilda samtalen har dokumente- rats genom ljudupptagningar eller fältanteckningar (ofta båda delar). Samt- liga lärare i informantgrupp A ingår även i informantgrupp B och deltog således även i den så kallade slutintervjun.
Informantgrupp B (lärare 1–12 i tablå 4.3) definieras av deltagande i slut- intervjun hösten 2014. Slutintervjun var semistrukturerad med frågor som hämtats från Gunnarsson (år) (se 6.1.1, samt bilaga 1). Intervjuerna varade mellan en halv och en och halv timma. Även om alla lärare i grupp B inte uttryckligen skuggats har jag haft möjlighet att observera de flesta av dem i undervisning, kollegiala samtal i arbetsrummet och personalrummet eller i konferenssammanhang. I samband med dessa tillfällen har enskilda, infor- mella, samtal om deras skrivande ägt rum. Urvalet till slutintervjun gjordes med särskilt fokus på variationer i skrivpraktiker. Två lärare som tillfråga- des om deltagande på slutintervjun besvarade inte den via mejl utsända för- frågan (lärare 14 och 15 i tabellen). Jag träffade och samtalade kort med dessa lärare under mitt sista besök på skolan och de framförde då inget skäl till varför de avstått.
Informantgrupp C (lärare 1– ca 50 i tablå 4.3) består av samtliga lärare jag kommit i personlig kontakt med på skolan och som uttalat sig om någon aspekt av sitt skrivande. Kontakten med dessa lärare (om de inte även tillhör grupp A eller B) ägde företrädesvis rum genom presentationsrundor med hjälp av informanterna ur grupp A under dagar för skuggning, samt vid de återkommande besöken i skolans personalrum. De gruppsamtal om skri- vande som ägde rum i personalrum, matsal och i arbetsrum har företrädes-
vis dokumenterats genom fältanteckningar. Till denna grupp hör informan- ter som i enskilda samtal beskrivit sitt skrivande och delgett sina texter, men som inte ingår i grupp A eller B (dvs. varken deltagit i skuggning eller slut- intervju).
Övriga informanter på skolan har bestått av personal ur skolledningen och personal med olika former av stödfunktioner (så som bibliotek, reception, skolhälsa, vaktmästeri osv.). Sammantaget har tre skolledare och två ”övrig personal” varit informanter. Information från dem har använts till den all- männa beskrivningen av digitaliseringsprocessen och för beskrivningen av arbetet med att ta fram gemensamma mallar för omdömen i samband med utvecklingssamtal. Materialet består till största delen av inspelade intervjuer med öppna frågor. (Sammantaget 2,5 timmar ljudupptagning).