Lärares professionella handlingsutrymme

Eftersom tidigare forskning visat på komplexiteten i lärares arbete och att mål- och resultatstyrningen skapat en situation där lärare både förväntas svara mot granskningskrav och samtidigt ha relationen till eleven i centrum, aktualiseras frågan om vilket handlingsutrymme lärare har att hantera kom- plexiteten i sitt yrke. Lärarnas utrymme att handla på egen hand och deras sätt att förhålla sig till kollektivt handlande, som exempelvis genom mallar för skrivande, är därför centralt för min undersökning.

Lärares handlingsutrymme kan begränsas av karaktären på interaktionen med kollegor. Konsekvenserna av oklarheter i samband med den mål- och resultatstyrda utbildningens krav på performativitet, och de motstridigheter som följer med detta, riskerar att leda till att lärare inte bara övervakar sig själva utan också sina kollegor:

At its worst, (contractual) accountability threatens to punish educators through a sophisticated network of surveillance /…/ a formal form of self- surveillance by teachers and their peers. In other words, teachers are watch- ing each other as well as watching themselves. As a consequence, this behav- iour erodes trust and develops risk-adverse disposition against practice. (Sachs, 2016, s. 416.)

Risken med att lärarna granskar varandra är att ingen längre vågar handla på nya sätt. Sachs (2016) bygger sina påståenden på forskningsöversikter

gällande accountability-forskning.10 _{Lärares självständighet hotas av omfat-} tande granskning både från Skolinspektionen och från elevers utvärderingar (Frostenson, 2012). Mer omfattande granskning leder till att lärarna ut- vecklar en egen autonomi som inte alltid är förenlig med den traditionellt professionella. Om det däremot uppstår en kollegial autonomi förekommer inte risk för samma konflikt. Fredriksson menar däremot i sin avhandling att lärarna inte har förtroende för kollegornas förmåga att hantera det handlingsutrymme som uppstår vid otydlig styrning, trots att de litar på sin egen (Fredriksson, 2010, s. 122 ff.).

Ett centralt verk om gymnasielärares handlingsutrymme är Pardings av- handling Upper secondary teachers' creation of discretionary power: the tension between profession and organisation (2007). Parding utgår från det förändringstryck lärare utsätts för genom politisk styrning och kontroll och de villkor detta skapar i kombination med uppfattningar (och utveckling) av lärarprofessionen. Hon analyserar lärares tal och jämför två olika sätt att orientera läraridentiteten mot antingen organisationen eller profess- ionen. Pardings avhandling är central på så sätt att den delar denna under- söknings intresse för att undersöka villkor för att gymnasielärares arbete och att tala om det som handlingsutrymme. Hon genomför inledningsvis en omfattande beskrivning av den forskning som hanterat hur social interakt- ion utvecklas mellan professionella inom en organisationskontext och hur professionella slits mellan organisation och profession. Hon undersöker lä-

10 _{Sachs skiljer på contractual och responsive accountability (med referens till} Halstead) där det förstnämnda handlar om i vilken mån lärare lever upp till förvänt- ningar som uttrycks i form av ”standards, outcomes and results” som kan mätas (Sachs, 2016, s. 416) och där responsive accountability handlar om att se till lärares beslutsfattande och processer, i syfte att möta diversifierade behov, före mätbara resultat och standards. Att ökad kontroll (granskning) hotar lärares professionella handlingsutrymme framförs även av forskare som väljer att tala om professional

responsibility i stället för responsive accountability (Sugrue & Solbrekke, 2011). I

Sugrue och Solbrekkes antologi dras paralleller mellan utvecklingen av yrken inom vård och skola. Englund och Solbrekke bidrar i antologin med en beskrivning av lärarprofessionalism som professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet. (Se även Englund & Solbrekke, 2015). I avhandlingen används deras beskrivning av hur dessa två professionalismbegrepp representerar två parallellt förekommande och konkurrerande logiker för vad som kännetecknar det goda professionella handlan- det som tolkning av den föreliggande avhandlingens resultat. (Se vidare teoriavsnitt 3.2.2 Professionellt handlingsutrymme.)

rares handlingsutrymme inom fyra för lärarna viktiga relationer: styrdoku- ment (policies), skolledning, kollegor och elever. Sex analyskoncept an- vänds för att undersöka handlingsutrymmet: power, control, governance, demand, support och trust. Hon finner att lärarnas professionella identitets- orientering är avgörande och delar in lärarna i den kvalitativa studien i två kategorier: professionsorienterad identitet och organisationsorienterad identitet. Resultatet är att lärarna med professionsorienterad identitet är mer missnöjda och känner att deras behov av kontakt med andra lärare i samma ämne inte tillgodoses i skolan, vilken är organiserad utifrån elev- grupper och således samlar lärare som undervisar i olika ämnen i samma arbetslag. Liksom i Lorties studie känner lärarna störst förtroende och stöd från eleverna och i arbetet med dessa talar lärarna också om det största handlingsutrymmet. Parding visar, liksom Mickwitz (2015) och Englund och Solbrekke (2015) att lärares handlingsutrymme har samband med för- ståelsen av vad som uppfattas som professionellt, och att det parallellt före- kommer en orientering mot styrningen ovanifrån och en orientering mot lärares elevnära uppdrag i den vardagliga verksamheten. Detta tar sig bland annat uttryck genom skillnader i det policytexter säger att lärare gör och det de faktiskt gör (Mickwitz, 2015). I relation till Pardings studie har den föreliggande avhandlingen större fokus på empiriska uttryck för villkor för lärares handlande, medan Parding gör en teoretisk upparbetning om för- ändringar i lärares arbete, lärarprofession och lärares villkor med fokus på handlingsutrymme. Genom denna upparbetning etablerar hon ett behov av ytterligare forskning om lärares handlingsutrymme.

3 Teoretiskt ramverk

I det här avhandlingsprojektet undersöker jag gymnasielärares skriv- pratiker. Bakgrunden är det förändringstryck skolan utsatts för genom framför allt digitalisering och förändrad styrning. De övergripande fråge- ställningarna riktar sitt fokus mot att identifiera diskursiva villkor för skri- vande i en skola där materiella villkor förändras samt mot hur skilda upp- fattningar om lärarprofessionalism (som professionellt ansvar och som re- dovisningsskyldighet) tar sig uttryck i gymnasielärares skrivpraktiker. Skri- vande och professionellt handlande kan förstås på många olika sätt, och i detta kapitel vill jag tydliggöra vilka ställningstaganden kring skrivande och profession som sociala praktiker som fungerar som utgångspunkt för av- handlingen.

Ett användbart teoretiskt ramverk presenteras av Clark och Ivanič, i The Politics of Writing (1997). Deras syntes av kritisk diskursanalys och New Literacy fyller här funktionen som sammanhållande teoretiskt ramverk för avhandlingen som helhet. I de enskilda delstudierna används även – baserat på lärarnas tal om sitt skrivande – analyskoncept från underteorier för olika aspekter av text och skrivande till analys av insamlad data. I detta kapitel redovisas förutom det övergripande teoretiska ramverket även de teoretiska sambanden med och mellan dessa underställda teorier. Definitioner av spe- cifika analysbegrepp redovisas däremot mer specifikt i respektive resultat- kapitel i samband med att analysen presenteras.

Teorikapitlet är strukturerat utifrån avhandlingens syfte och frågeställ- ningar. Det innebär att det övergripande begreppet skrivpraktik presenteras först. Därefter följer ett avsnitt som behandlar diskursiva villkor för skri- vande i en digitaliserad skola (frågeställning A) och professionellt hand- lingsutrymme (frågeställning B). Under dessa två huvudrubriker presenteras för det första teorier kring skrivande, texter och profession som utgör av- handlingens övergripande teoretiska utgångspunkter vilka motiverar studi- ens utformning. För det andra presenteras underteorier som motiverar valet av analyskoncept i de enskilda delstudierna och för det tredje teorier som används för tolkning av resultaten.