De kontextuella (situationella) villkoren för skapandet och användandet av bildpresentationen beskrivs här utifrån lärarens perspektiv. På den aktuella skolan finns riktlinjer om att lärarna ska distribuera material via den ge- mensamma lärplattformen för att underlätta för eleverna. Den aktuella bildpresentationen är således ämnad att fungera i klassrummet tillsammans med lärarens tal, men även utan tal för de elever som tar del av presentat- ionen genom den gemensamma lärplattformen, det vill säga både de elever som vill repetera lektionens innehåll och de elever som är frånvarande under lektionen. Bildpresentationer används därmed både i sammanhang där den förekommer tillsammans med tal och utan.
Skapandet av bildpresentationer är som tidigare nämnts något de flesta lä- rare i studien tycker är roligt, trots att det tar mycket tid i anspråk, och det stämmer även för denna lärare. Vid skapandet känner sig läraren kreativ (jämför resultat kring fritt och bundet skrivande, 5.2.2). Läraren uttrycker vidare att hen behöver utveckla skapandet av bildpresentationer eftersom det är ett viktigt redskap för lärares arbete och att för varje gång läraren skapar en bildpresentation ökar kunskaperna om både teknikanvändning
58 Björkvalls (2009) översättning av Kress och van Leeuwens ”representational structure”.
och bildpresentationer. Tips från kollegor och tid som tas från lärarens fri- tid är de främsta källorna till utveckling säger läraren. Trots det skulle lä- raren aldrig använda en bildpresentation en kollega skapat. Detsamma gäl- ler bilder. ”Jag vill ha mina egna … även om jag snor dom!” Själva skapan- det av bildpresentationer domineras av klipp-och klistra-aktivitet, och lära- ren känner sig bekväm med det och visar på samma gång tillförsikt till sin förmåga att utveckla sin digitala kompetens. Läraren får tillgång till bilder genom att, liksom de flesta lärare på skolan, hämta dem genom en kom- mersiell sökmotor på internet (Google). Sökningen sker genom att läraren väljer ett lämpligt ord – vid skapandet av den aktuella bildpresentationen ord från kursbokens rubriker – och bland de bilder som presenteras av sök- motorn väljer läraren den bild hen anser mest lämpligt. Inga bilder beskärs eftersom läraren inte känner till hur detta görs.
Läraren säger sig vara begränsad av bristande förmåga att hantera digital teknik i form av mjukvara samt brist på tid, men inte på grund av upphovs- rätt. Läraren uttrycker osäkerhet över vilka föreskrifter eller regler som gäl- ler, men osäkerheten utgör inte något hinder för att läraren ska använda sig av bilderna. Läraren säger sig veta att det inte är tillåtet att stjäla bilder på det sätt hen gör, men hen gör det likväl. Visserligen skäms läraren lite över att inte agera korrekt, men uppger att det saknas bra alternativ, och att bilder är lättillgängliga genom Google Search. Där erbjuds dessutom flera bilder att välja mellan. Clipart är alltför begränsat enligt läraren.
Den bildpresentation som här analyseras är en del av en kurs i ämnet psy- kologi. Den är en del av ett repetitionsmoment inför ett prov om psykisk ohälsa, vilket i sin tur är innehållet i ett kapitel i den kursbok eleverna har. Flera av eleverna behöver mycket stöttning från läraren för att klara kursen, vilket bland annat beror på att de haft olika former av problem med sin tidigare skolgång och enligt läraren inte känner sig helt trygga i skolan. I gruppen finns vidare elever med varierande motivation och förmåga att ta till sig undervisning, på samma sätt som i de flesta undervisningsgrupper. Alla elever har inte deltagit på alla de föregående lektionerna och därmed är delar av innehållet nytt för några av dem. Vid det undervisningstillfälle som observerades inleder läraren med att säga att de nu skulle repetera det de tidigare gått igenom. Texten som förekommer i bildpresentationen består av rubrikerna från kapitlet i kursboken medan bilderna är nya. Allteftersom bildsidorna visas ber läraren eleverna berätta vad de känner till om ämnet
utifrån rubriker och bilder och de elever som svarar refererar både till inne- hållet i tidigare lektioner och till sitt eget eller andras liv. Läraren kommen- terar och förtydligar efter elevernas inlägg innan nästa sida på bildpresen- tationen tas fram. Läraren refererar till innehåll i tidigare lektioner, kursbo- ken och egna erfarenheter. Undervisningen karaktäriseras således av ett fråga–svar–respons-mönster med stort utrymme för elevens svar.
7.2.1 Lärarens motivering och val av de använda bilderna
Läraren säger att två faktorer är avgörande för valet av bilder:1. Bilderna ska vara positiva för att motivera eleverna och för att få dem att må bra när de deltar i undervisningen.
2. Bilderna ska skilja sig från de i kursboken för att vidga elevernas förståelse av kunskapsinnehållet.
Allra mest betonar läraren vikten av att bildpresentationen är rolig och trev- lig så att eleverna hålls motiverade och koncentrerade. Läraren uttrycker således genom sitt tal stark orientering mot omsorgsaspekter av lärarrollen. Detta stödjs av övriga observationer och samtal med läraren. Läraren be- skriver sig själv som en människa som tycker om människor och som en lärare som lägger stor vikt vid att eleverna ska trivas i skolan. Läraren be- skriver till exempel hur viktigt det är att lärare sätter sig ensamma i den gemensamma matsalen för att erbjuda trygghet åt elever som vill ha deras sällskap, i stället för att flera lärare sitter vid samma bord. Läraren lägger vikt vid att bilderna som används är positiva (glada och trevlig) med solar och leende ansikten, och säger skämtsamt om sitt sätt att utforma bildpre- sentationer att det nog har samband med en egen ålderskris.
Läraren tror på bilder som ett bra sätt att kommunicera med elever och som ett sätt att stödja deras lärande. Av samma skäl väljer läraren i det aktuella fallet att använda rubrikerna från kursboken, för att det hjälper eleverna att minnas innehållet från boken genom att de känner igen strukturen. Vanligt- vis återanvänder läraren material från kursböcker, från kollegor eller från sig själv. Från kursböcker hämtas däremot enbart kortare text och struktur, aldrig bilder och aldrig hela citat. Bilderna i bildpresentationen är således inte samma som i kursboken. Genom att använda andra, i sammanhanget nya bilder, säger läraren att det finns goda chanser att lägga till något till
elevernas förståelse av innehållet. Läraren använder återkommande ut- trycket ”en bild säger mer än tusen ord” och säger att ”bilden förstärker texten och texten förstärker bilden.” Tillgång till mjukvara (i detta fall Po- werpoint) och till internet gör det enkelt att använda alternativa bilder, och skapandet av bildpresentationerna uppfattar läraren som både roligt och fritt. Tillvägagångssättet, att hämta källorna från internet med hjälp av Google, medför däremot en känsla av att göra fel:
Jag har inte tagit någon källa, alltså jag har snott fritt, vilt, galet. /…/ Det är klart jag ska ha en källa. Jag har ju snott bilderna. Jag är medveten om det. (Ljudupptagning 25. våren 12).