Förutom viss utbildning i akademiskt skrivande i samband med lärarutbild- ningen eller annan högskoleutbildning har elva av de tolv lärarna inte ge- nomgått någon utbildning som behandlat det egna professionella skrivan- det. Undantaget utgörs av en lärare som genom privat deltagande i före- ningsliv genomgått en utbildning om hur träningsprogram utformas skrift- ligt för olika mottagare. Även om inte heller denna skrivutbildning har an- knytning till lärararbetet menar läraren att utbildningen påverkats hens för- ståelse för vikten av att mottagaranpassa texter vid alla former av skrivande. Några av de lärare i studien som undervisar i ämnet svenska svarar att de deltagit i kompentensutveckling i form av utbildning i skrivande med fokus på elevers skrivande, speciellt kring skrivprocess och retorik.
En intressant skillnad mellan de tre grupper som lärarna delats in i är att de som anammar ny teknik i högre utsträckning anser att bristen på utbildning i skrivande under lärarutbildningen är ett problem och att skrivandet av akademiska arbeten inte är till stor hjälp i deras nuvarande yrkesskrivande, medan de som försöker använda ny teknik i högre utsträckning anser sig ha fått adekvat utbildning i skrivande inom ramen för sin lärarutbildning.
6.2.2 Skrivande på fritiden
Frågan om lärarnas skrivande på fritiden ställdes för att undersöka i vilken utsträckning lärarna är aktiva skribenter på fritiden samt om det finns sam- band mellan skrivande på fritiden och yrkesmässigt skrivande. Studien visar att de lärare som anammar ny teknik sammantaget är mer aktiva skribenter på fritiden och i större utsträckning använder digital teknik för skrivande. Inom de andra grupperna framträder inget tydligt mönster som är gemen- samt för hela gruppen. Att skriva sms och mejl till familj och vänner är den skrivaktivitet som lärarna oftast ägnar sig åt på sin fritid. Hälften av lärarna ägnar sig åt detta dagligen, några månadsvis, medan tre lärare aldrig ägnar sig åt detta. Av de lärare som ägnar sig åt det dagligen är anger två att de flera gånger i veckan eller dagligen är aktiva på Facebook, medan de andra
inte uppger att de deltar på något social forum via internet. Lärarnas fri- tidsskrivande varierar stort på individnivå. De följande två exemplen illu- strerar variationen. En lärare som både sms:ar, mejlar och dagligen deltar på Facebook, skriver också dagbok samt ägnar vid flera tillfällen i veckan fritiden åt att skriva en lärobok. En annan lärare skriver inget alls på sin fritid. Förutom dessa dagligen eller veckovis återkommande skrivhändelser ägnar sig enstaka lärare åt olika former av skrivande några gånger i måna- den eller om året. Lärare som är aktiva inom olika föreningsverksamheter, eller politiska partier, ägnar sig någon gång i månaden åt att skriva proto- koll, planeringar, rapporter, insändare eller skrivelser av olika slag. I studien gäller detta fyra av lärarna. De texter de skriver används både internt i för- eningen eller partiet och riktas sig mot externa mottagare. En annan lärare ägnar någon gång i månaden tid åt att kommentera akademiska arbeten, både åt en familjemedlem och inom ramen för vad läraren kallar ”ett men- torskap” som bland annat omfattar tidigare elever. Förutom det tidigare nämnda dagboksskrivandet uppger en lärare att hen använder skrivandet för att bearbeta ilska: ”att skriva av sig”, någon gång i kvartalet. Skönlitte- rärt skrivande ägnar sig två av lärarna åt, varav en lärare vid minst ett till- fälle varje vecka. Skrivande av högtidstal nämns av en annan lärare, men som en årligt förekommande skrivhändelse. Lärarnas fritidsskrivande kan – förutom vardaglig kommunikation genom sms och mejl (och Facebook) med vänner och familj som sker dagligen – sammanfattas med att ungefär hälften av lärarna ägnar sig åt någon form av litterärt uttryck som har fokus på egna upplevelser eller består av berättande, samtidigt som hälften av lä- rarna minst en gång i månaden ägnar sig åt att skriva sakprosa i form av information som andra tar del av. Bortsett från sms och mejl skriver hälften av lärarna på sin fritid enbart, antingen enstaka texter som i första hand har dem själva som läsare, eller inget alls.
Det finns skillnader mellan de konstruerade grupperna. De lärare som
anammar ny teknik ägnar sig i högre utsträckning åt skrivande på fritiden,
i synnerhet mejl och sms. Sett till skrivande som förekommer någon gång i månaden eller oftare finns i gruppen anammar elva återkommande skriv- händelser sammanlagt, medan samma antal för de andra grupperna är fyra, respektive fem. Det kan tilläggas att i gruppen som avstår skriver två av de fyra lärarna i lika stor utsträckning på sin fritid som två av lärarna i gruppen
anammar, varför fritidens skrivvanor i denna begränsade studie inte fram-
Sammanfattningsvis skriver lärarna i gruppen som anammar ny teknik mer på sin fritid, speciellt mejl och sms, men även annat. Trots det kan lärarnas fritidsskrivande inte ses som den enda avgörande förklaringen till skrivan- det eller användandet av ny teknik på arbetet eftersom det även finns två lärare i gruppen som avstår ny teknik som har liknande skrivvanor på friti- den. Hälften av lärarna uppger att de inte skriver något på sin fritid som andra än de själva läser. De yngre lärarna, det vill säga gruppen som anam-
mar ny teknik, uppger vidare i mindre utsträckning att de fått skrivutbild-
ning under sin lärarutbildning i klar motsats till de äldre lärarna som försö-
ker använda ny teknik, vilka uppger att de har utbildning i skrivande från
lärarutbildningen.