Den studerade gymnasieskolan har omkring sjuhundra elever och sjuttio lärare indelade i programarbetslag under tre rektorer. Den erbjöd vid studi- ens inledning samtliga nationella program och hade även specialiserade pro- gram med rikstäckande rekrytering. Skolchefen (vid tiden för studiens första två år) betonade framtid och utveckling i sitt arbete. Det geografiska läget kan närmast beskrivas som glesbygd där upptagningsområdet är stort av- ståndsmässigt och där det finns minst en större stad i närheten med skolor som konkurrerar om eleverna. På skolan utvecklades under studiens gång distansundervisning för att tillmötesgå önskemål från föräldrar och elever. Skolan är kommunal och drivs genom ett samarbete mellan två kommuner där den ena parten står för en tredjedel av de ekonomiska resurserna och motsvarande en tredjedel av eleverna. Den andra kommunen står för de andra två tredjedelarna.
Det som starkast utmärker skolan är en förhållandevis snabb digitaliserings- process, och det är på grund av snabbheten i denna process skolan valdes ut för studien. Den snabba implementeringen av digital arbetsmiljö, vilken
presenteras i tablå 4.1, gav ett unikt tillfälle att följa de processer som digi- talisering initierar. Skolan genomgick strax före och under studien åtskilliga förändringar av den digitala arbetsmiljön.
Tablå 4.1. Förändringar av lärarnas digitala arbetsmiljö på den undersökta skolan över tid.
Tidpunkt Förändring av digital arbetsmiljö
Hösten -10 Lärplattform införs och ska användas i samtliga kurser
Hösten -11 En dator per elev och lärare
Våren -12 OH-apparater och katedrar byts mot digitala projekto- rer, högtalarsystem och pulpet med uttag för bärbar da- tor.
Lärare ombeds digitalisera sitt material, får behålla mot- svarande två flyttlådor icke-digitalt material per lärare.31 Lärare ombeds producera sitt eget läromedel, enbart di- gitala läromedel får från och med nu köpas in.
Tillgång till internet går från dålig till utmärkt.
Hösten -12
Våren -13 Frånvarorapportering sköts digitalt, dvs. lärarna för när- varo digitalt och datagenererade sms sänds till målsmän vid frånvaro.
Hösten -13
Våren -14 Betyg och bedömning ska kommuniceras digitalt
Hösten -14
Digitaliseringsprocessen för den aktuella skolan inleddes 2010 genom im- plementering av en lärplattform. Hösten 2011 byttes de stationära dato- rerna i lärarnas arbetsrum samt i en elevdatorsal ut. Tanken var att alla lärare och elever därefter skulle ha likdana bärbara och individuella datorer. Trots problem med hårdvara, dålig hållbarhet i datorernas lock samt all- varliga problem med uppkopplingen till internet, ansåg skolledningen och de flesta lärarna att implementeringen var lyckad. Omkring ett halvår se- nare gjordes en omfångsrik förändring av lärarnas fysiska arbetsmiljö ge- nom att klassrummen inte längre var utrustade med kateder och Over Head- apparat (OH-apparat) utan i stället försågs med en mindre pulpet med möj-
31 Läromedel undantogs då det placerades i ett gemensamt läromedelsbibliotek, en del av skolbiblioteket, där lärare kunde låna läromedel efter behov.
lighet att koppla in den bärbara datorn till högtalarsystem och digitala pro- jektorer. I samband med denna förändring skapades även fler grupprum och lektionssalar i form av miniaulor där eleverna fällde upp bord från stolsryg- gen framför i stället för de tidigare parbänkarna. I samband med föränd- ringen av den fysiska miljön gick möjligheten till internetuppkoppling från dålig till mycket god för hela skolan. Under de följande åren lades stegvis lärares administrativa arbetsuppgifter om till att utföras digitalt. Frånvaro- rapportering med datagenererade sms till vårdnadshavare följdes av krav från skolledningen på att betyg, omdömen, feedback (återkoppling) och ar- betsuppgifter för elever skulle distribueras via lärplattformen. Lärarna er- bjöds efter önskemål kollegial fortbildning i datakunskap och speciellt i hantering av lärplattformen.
Här följer en beskrivning av de genomförda fältstudierna. Skolan besöktes under i genomsnitt en (sammanhållen) vecka per termin från hösten 2011 till hösten 2014 (se tablå 4.2 för fördelning över tid). Veckorna planerades i samråd med lärarna utifrån vad som planerades skolmiljön. Ledande i pla- neringen av besöken var möjligheter att göra observationer av olika skriv- aktiviteter, att lärarna hade gott om tid för samtal samt att tillräckligt lång tid hade gått från föregående besök för att processer kring skrivande skulle ha förändrats.
Tablå 4.2. Fältveckornas fördelning över de tre åren, insamlingsmetod och doku- mentation.
Period Metod Material
Hösten -11 november Observationer Samtal Intervjuer Fältanteckning Ljudupptagning (3 t) Textinsamling Våren -12 maj Observationer Samtal Intervjuer Fältanteckning Ljudupptagning (5,5 t) Textinsamling Våren -13 februari Observationer Samtal Fältanteckning Textinsamling april Observationer Samtal Gruppsamtal Fältanteckning Ljudupptagning (2 t) Textinsamling Hösten -13 32 Telefonsamtal Mejlväxling Fältanteckning Våren -14 april33 Samtal Intervjuer Ljudupptagning (8 t) Textinsamling Fältanteckning Hösten -14
Dag i augusti Kopiering av åtgärdspro- gram
Textinsamling
november Slutintervjuer Ljudupptagning (15,5 t) Enkät
Under de första två fältbesöken avgjordes inriktningen på studien, det vill säga de skrivhändelser som lärare talade om som problematiska eller kom-
32 Genom ett telefonsamtal med rektor i augusti 2012, inför ett planerat besök på skolan, meddelades att skolledningen ändrat sina planer för hösten och att planerade aktiviteter kring skrivande bytts mot andra. Det som byttes bort var så starkt invol- verat i studien att jag ansåg att min närvaro riskerade att påverka fältet på ett sätt som inte gynnade studien. Jag avvaktade med besöket och lät processen på skolan gå vidare innan jag kontaktade lärarna igen. De hade då kommit in i den nya akti- viteten. I november kontaktade jag lärarna i informantgrupp A via mejl och hörde mig för hur de hade det, vad som hände och om det kunde passa med besök i feb- ruari i stället. Telefonsamtal ägde rum med tre av informanterna i oktober–novem- ber.
plexa valdes som centrala för studien. Under de följande fältbesöken foku- serades på dessa skrivhändelser. Fältanteckningar och ljudupptagningar va- rierar i omfång: perioder av större mängd ljudupptagningar innebar färre fältanteckningar och tvärtom. Valet av metod gjordes mot bakgrund av be- hovet att kunna analysera lärarnas tal om specifika företeelser. Med samtal avses här informella samtal som i stor utsträckning leddes av informanten medan intervjuer i stor utsträckning byggde på i förväg planerade frågor. Slutintervjun var enskild och baserades på en enkät. (Se vidare 4.4.2 Samtal och intervjuer.)