5.4 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTAR
5.4.1 Skrivande som handling i en professionell praktik
Sett till skrivandet verkar lärare uppleva stor frihet i sitt vardagliga arbete och mer styrning eller bundenhet i arbete de utför mer sällan. Överfört till professionellt handlingsutrymme talar de mer om frihet i skrivhändelser med samband till undervisningstillfällen, det vill säga lektioner, och mer bundenhet när det rör dokumentation av sin och elevernas verksamhet. Spe- ciellt styrda är de i samband med dokumentation som andra ska läsa. Texter som utgör offentlig handling medför större bundenhet än texter som är ar- betsmaterial. Jag drar slutsatsen att bundenhet har samband med gransk- ningsrisk och kontroll av lärares arbete. Lärarna beskriver sig som mest fria i det arbete de gör i klassrummet med eleverna och som sker dagligen (jfr Parding, 2007). Detta skrivande utgår från elevens lärande och relationen mellan lärare och elev. Kommunikationen är inte alltid helt synkron, men mottagaren finns nära sett till rum och tid, och tiden mellan skrivandet och läsandet (distributionen av det skrivna) är kort, speciellt i jämförelse med dokumentation som eventuellt kommer att användas för granskning. Talet om granskning påminner om redovisningsskyldighet som logik för professionalism medan friheten i klassrummet påminner om professionellt ansvar (se teoriavsnitt 3.2.2 Professionellt handlingsutrymme: ansvar och redovisningsskyldighet). Lärares handlingsutrymme i klassrummet känne- tecknas av tillit och handlingsutrymmet vid dokumentationen av verksam- heten av kontroll. Förutom att väcka frågor om lärares professionella hand- lingsutrymme i samband med skrivande visar delstudien att lärares skriv- praktiker varierar stort. Denna inledande delstudie är tänk att fungera som en kartläggning av lärares skrivande inför efterföljande fördjupande delstu- dier av problematiska och komplexa delar av gymnasielärares skrivprakti- ker. Den följs däremot först av en breddande delstudie som undersöker vilka resurser lärare använder i samband med sitt professionella skrivande.
6 Användning av resurser för skrivande
6.1 Introduktion
Digitaliseringen av skolan innebär att lärares skrivande får nya förutsätt- ningar. De nya förutsättningarna rör inte bara tillgång till teknik utan även samarbete med andra, kunskapsbehov och utformning av skrivsituationer, det vill säga användning av resurser av olika slag. Vilka resurser använder lärarna i samband med sitt skrivande? I detta kapitel undersöker jag gym- nasielärares skrivpraktiker med fokus på vilka resurser – i form av tillgång till såväl erfarenheter, samarbete med andra, materiella eller semiotiska re- surser såsom datorer, ordböcker och bilder – lärarna använder som stöd för sitt skrivande. Undersökningsfrågorna som driver delstudien är:
i) Vilka resurser – i form av erfarenhet från skrivutbildning och fritidsskrivande, interaktion med andra personer, och materi- ellt – uppger lärarna att de använder sig av?
ii) Hur beskriver lärarna skrivsituationen?
iii) Vilka samband finns mellan lärares användning av resurser för skrivande och deras inställning till (ny) digital teknik i skolan? Att studera lärarnas användning av resurser är en del i arbetet med att un- dersöka diskursiva villkor för lärares skrivande. Utgångspunkten är att skri- vande förstås som handling i en social praktik (Clark & Ivanič, 1997). Lä- rarnas uppfattning om resurser för skrivande påverkas både av deras för- ståelse för skrivande och deras uppfattning om villkoren för sitt profession- ella handlande. Att undersöka lärarnas tal om sin användning av resurser för sitt professionella skrivande är ett sätt att undersöka hur de uppfattar villkor både för sitt skrivande och för sitt professionella handlande. I huvudsak bygger delstudien på en enkät hämtad från Gunnarsson (1992) vilken fungerade som underlag för ett samtal om lärarnas skrivande under slutintervjun (informantgrupp B). En mindre omarbetning av enkäten gjor- des jämfört med originalet (den använda enkäten bifogas som bilaga 1). Frågor om bakgrund och gemensamma riktlinjer för skrivande på arbets-
platsen uteslöts eftersom dessa redan täcktes av den etnografiska fältstu- dien.51 Två frågor lades till intervjun utifrån samtal under den föregående fältstudien: en fråga om användande av smilis samt en fråga om i vilken utsträckning de själva har förändrat sitt skrivande av omdömen i samband med utvecklingssamtal sett till de senaste tre åren. Frågan om i vilken ut- sträckning lärarna läser och kommenterar andras arbeten ställdes i sam- band med frågan om hur ofta de själva får hjälp av andra. I allt annat följde intervjun frågorna i Gunnarssons enkät, medan svaren gavs och kommen- terades muntligt. Detta var speciellt viktigt i de fall informanterna inte me- nade att något svarsalternativ direkt motsvarade deras uppfattning, men er- bjöd också inblick i hur informanterna uppfattade svarsalternativen när de ansåg dem stämma. Enkäten täckte inte resurser i form av styrdokument, rutinbeskrivningar eller mallar, varför exempel på denna form av resurser samlades in under fältstudien och var föremål för samtal under denna. Dessa resurser presenteras i form av ett utvalt exempel: särskilda åtgärder, vilket valdes på grund av att lärares problem vid skrivandet av åtgärdspro- gram även var föremål för en fördjupad delstudie (se kapitel 8). Motivet till att använda Gunnarssons enkät var att frågorna annars i stor utsträckning täckte lärarnas användning av resurser i skrivandet så som det framträtt under fältbesöken och att Gunnarsson beskrivning av yrkeskrivande på ett kommundelskontor föreföll ha likheter med lärares skrivande.52 Tanken var inledningsvis att använda enkäten för en jämförelse mellan de olika tjänste- männen i Gunnarssons studie och lärarnas i denna avhandling. Detta visade sig metodiskt problematiskt då alltför många variabler var inblandade och
51 Frågor om i vilken utsträckning skrivandet var spännande, roligt osv. användes under tre intervjuer men uteslöts sedan då det stod klart att det krävdes avsevärd fördjupning för att resultatet skulle bli användbart.
52 En viktig skillnad mellan Gunnarsson studie och delstudien om lärares yrkesskri- vande är att lärarna har mer homogen tjänstegrad och uppdrag som officiellt liknar varandras, medan de högre, medel och lägre tjänstemännen i kommundelskontoret officiellt har olika uppdrag. I lärarnas fall handlar det därmed snarare om skillnader i hur de uppfattar sitt uppdrag och sitt skrivande, vilket är av centralt intresse i den här avhandlingen om lärares skrivande. Gunnarsson studie har som övergripande mål att undersöka om skrivandet på kommundelskontoret kan anses utgöra en kom- munikativ gemenskap, och det visar hon att det kan. Denna gemenskap känneteck- nas av att vara ”offentlig och nära”, med interna relationer som mest avgörande faktor (1992, s. 127). Gunnarssons studie föreföll erbjuda en möjlighet till jämfö- relse av skrivande inom två närliggande professionella, kommunikativa gemen- skaper där både offentlighet och närhet aktualiseras vid skrivande.
praktikerna alltför åtskilda både i tid, till skrivandets karaktär och till ar- betsplatsens organisation för att ge tydliga resultat. Vissa jämförelser kunde ändå göras, men endast försiktiga slutsatser dras. Den analys som i stället fokuseras i resultatkapitlet är en uppdelning av lärarna utifrån deras tal om digitaliseringen av skolan. Uppdelningen kom till stånd efter att inlednings- vis uppdelning på ålder och kön prövats utan att ge tydliga utfall. Analys- ansatsen är således empiribaserad: de tre kategorier lärarna delas in i vid analysen har konstruerats utifrån empirin. Resultatet från intervjun utifrån enkäten har kompletterats med data från fältanteckningar och ljudupptag- ningar från fältstudierna.
6.1.1 Kategorisering av lärare utifrån inställning till ny teknik i
skolan
Eftersom en av utgångspunkterna för studien är att en förhållandevis snabb digitaliseringsprocess äger rum på den undersökta skolan under studiens gång var det intressant att undersöka vilket samband lärarnas användning av resurser har med deras inställning till den pågående digitaliseringen. Ut- ifrån den etnografiska studien delades de tolv lärare som deltog i intervjun och som svarade på frågor om stöd i samband med sitt skrivande in i tre grupper. De tre grupperna består av lärare som anammar, försöker respek-
tive avstår användande av (ny) digital teknik i samband med sitt profess-
ionsskrivande. (Se översikt i tablå 6.1.)
Gruppen lärare som anammar ny teknik kännetecknas av intresse för ny
teknik, tro på de pedagogiska vinsterna med en digitaliserad skola samt god förmåga att använda ny teknik. Gruppen lärare som försöker använda ny
teknik kännetecknas av en likaledes stark tro på de pedagogiska vinsterna med en digitaliserad skola, men med måttligt intresse för ny teknik samt uttalar känslor av otillräcklighet när det gäller den egna förmågan att an- vända ny teknik. Gruppen lärare som avstår användande av ny teknik kän-
netecknas främst av sin tveksamma inställning till de pedagogiska vinsterna med en digitaliserad skola. Inom ramen för studien är det inte möjligt att utförligt undersöka och bedöma i vilken mån lärarna i denna grupp har förmågan att använda ny teknik, men inget talar för att oförmåga att han- tera tekniken är avgörande för att de avstår (jfr t.ex. med uppgifter om skri- vande på fritiden). Lärare i samtliga grupper framhåller de pedagogiska skä- len och uppfattningen om digital tekniks betydelse för elevernas lärande som avgörande för sitt ställningstagande. I andra hand påverkas lärarnas
förhållande till ny digital teknik av den egna förmågan att hantera den samt graden av allmänt teknikintresse.
Lärarna delades in i de konstruerade grupperna utifrån det tidigare insam- lade etnografiska materialet. Resultatet av indelningen var fyra lärare i varje grupp med lika fördelning på kvinnor och män. En vidare beskrivning av bakgrundsfaktorer ger att lärarna i gruppen som försöker har högre medel- ålder, den är något lägre i gruppen som avstår och betydligt lägre i gruppen som anammar, med minst ett tydligt undantag för ålder i två av grupperna. I varje grupp ingår minst två lärare som skuggats som en del av den etno- grafiska datainsamlingen. Det är svårt att hitta gemensamma nämnare för lärarna i grupperna förutom inställningen till datorns roll i undervisningen och intresset för teknik, men flera av lärarna i gruppen som anammar ny teknik undervisar i huvudsak elever från ett och samma program, flera av lärarna i gruppen som försöker använda ny teknik undervisar elever från flera olika program, medan flera av lärarna i gruppen som avstår att an- vända ny teknik undervisar flera elever med någon form av svårighet. Lära- res erfarenhet av kommunikation med elever kommer visa sig vara av stor betydelse, både för deras inställning till skrivande i yrkeslivet, och för deras inställning till ny teknik i skolan.
Tablå 6.1. Skillnader i tal om teknikrelaterade frågor mellan grupperna lärare som avstår att använda, försöker respektive anammar (ny) digital teknik i skolan. (* I förhållande till de andra grupperna.)
Som en påminnelse om vilka texter lärare skriver hänvisas till föregående kapitel, men här följer en presentation över hur frekvens och uppfattning om skrivande som fritt eller bundet skiljer sig åt mellan de här konstruerade grupperna. Skillnaden kan sammanfattas med att lärarna i gruppen som
anammar ny teknik skriver något mer (fler olika texter och oftare) samt i
något större utsträckning talar om skrivhändelser som fria i jämförelse med Lärare som avstår Lärare som försöker Lärare som anammar Digitaliseringen av skolan är
viktig för elevernas lärande
Nej Ja Ja
Uttryckt förmåga att lära sig hantera ny teknik*
God Otillräcklig Mycket god
de andra grupperna. En mer detaljerad presentation för de olika återkom- mande skrivhändelserna följer här.
En tydlig skillnad är att lärarna i gruppen som anammar ny teknik i genom- snitt uppger att de ägnar sig oftare åt att skriva e-post, och speciellt med innehållet att svara på frågor från elever, kollegor och föräldrar samt att följa upp elevers frånvaro genom kontakt med såväl elever, föräldrar, kol- legor och skolledning. Samma lärargrupp anger även högre frekvens för sms-kontakt med föräldrar. Lärarna i gruppen anger också i något större utsträckning att de skriver protokoll. Gruppen är till stor del homogen på så sätt att lärarna anger liknande frekvens på de flesta skrivhändelser. De uppfattar fler texter som fria snarare än bundna med undantag för att ett systematiserat digitalt skrivande i sig självt skapar bundenhet genom att lä- raren skapar egna mallar som sedan följs för till exempel uppgiftsinstrukt- ioner eller arbetsblad. Samma lärare uttrycker i särklass mest frihet kring skrivandet av planeringar och information om elevers skolgång. Enbart lä- rare ur denna grupp säger sig vara fria i skrivandet av kursplanering, medan övriga lärare hänvisar till bundenheten till Skolverkets kursplan. Lärarna i gruppen som försöker använda ny teknik utmärker sig genom att ingen av dem använder sms i kommunikationen med elever och i mindre utsträck- ning än övriga lärare i kommunikationen med skolledningen. De produce- rar däremot Powerpoint oftare än de andra lärarna (minst varje vecka) och sammanfattar lektioner dagligen. Gruppen är något heterogen i angivandet av frekvens. Gruppen lärare som försöker använda ny teknik och lärarna som avstår ny teknik skiljer sig däremot inte nämnvärt åt vad gäller synen på vilket skrivande som är fritt eller bundet, förutom att lärarna i gruppen som försöker säger att skrivandet av undervisningsmaterial är fritt, medan lärarna som avstår uppger delar av det som bundet. Lärarna i gruppen som
avstår att använda teknik utmärker sig vidare genom att skriva flera av de
föreslagna texterna något mer sällan än de övriga lärarna. En lärare uppger att hen inte skriver flera av texterna över huvud taget. Skillnad i skrivandet av specifika texter jämfört med de andra grupperna är att dessa lärare inte uppger att de skriver information om elevernas studiegång i samma ut- sträckning som de andra, inte producerar Powerpoint lika ofta, och aldrig eller sällan skriver texten anmälan om särskild åtgärd. Däremot ägnar sig några lärare i gruppen åt att dokumentera elevers resultat och kunskapsut- veckling i större utsträckning än de andra lärarna (dagligen), medan de öv- riga lärarna i gruppen uppger att de gör det någon eller några gånger om
året, vilket är ett exempel på att gruppen är heterogen när det gäller svaren på hur ofta de ägnar sig åt olika skrivhändelser.