7.3 ANALYS AV BILDPRESENTATIONENS BILDER
7.3.2 Kunskapsvidgande bilder som stöd för lärande
Läraren väljer andra bilder till bildpresentationen än de som finns i lärobo- ken för att bättre stödja elevernas lärande. Att bilders funktion i undervis- ningen är att de på samma gång har möjlighet att konnotera till många olika saker, att simultant erbjuda multipla associationer, och att på så vis vara ett stöd för lärandet, framförs i studien av flera lärare. Här följer en analys utifrån denna motivering till användning av bilder som del i att undersöka villkor för skrivande som innehåller bildanvändning i en digitaliserad skola. Den innebörd av begreppet konnotation som används i den här studien har hämtats från van Leeuwen som i sin tur stödjer sig på Barthes tankar om fotografiska bilder (van Leeuwen, 2005, s. 37). En konnotation är en ab- strakt referens och den separeras genom denna definition från denotation som är en konkret referens. Denotationer är referenser till konkreta platser, personer och saker medan konnotationer är referenser till abstrakta kon- cept. Dessa koncept bygger på kulturella överenskommelser, det vill säga de är ”culturally accepted inducers of ideas” (Barthes, 1977, s. 23). Konnotat- ioner är således mer av kulturell än av individuell karaktär, och även om de kan vara innovativa så kommunicerar de ofta en i den rådande kulturen dominant idé (van Leeuwen, 2005, s. 39). Däremot förändras de genom till exempel semiotisk import från andra kulturer. Speciellt i globaliserade kul- turer där media har stort inflytande finns starka traditioner av sådan im- port. Ett exempel är hur modedesigners använder detaljer som associeras med en specifik film för att konnotera värderingar och idéer från filmen eller genren till kläderna. När lärare använder bilder från internet aktualiseras en liknande process.
Vilka konnotationer och möjliga associationer bilderna i bildpresentationen erbjuder analyseras med hjälp av två koncept: modalitet och processer. De båda koncepten byggs upp av olika byggstenar. Modalitet har beskrivits
ovan och en i samband med konnotationer och lärande relevant aspekt är den nämnda detaljrikedomen. Detaljrikedomen i fotografierna är låg för antingen miljön eller deltagarna (oftast båda) i de flesta av bildpresentat- ionens bilder (se tablå 7.1 för redovisning av bildpresentationens fotogra- fier). Processer analyseras som narrativa eller konceptuella, det vill säga om bilden i huvudsak förmedlar en process eller ett koncept. I det följande pre- senteras dessa koncept och tillhörande analys.
Konceptuella och narrativa processer
Bilder kan fokusera på att förmedla narrativa processer, det vill säga att berätta att något sker, eller fokusera på att förmedla en värdering, tanke eller idé, ett koncept. Kress och van Leeuwen beskriver skillnaden mellan dessa två processer genom att framhålla dess skilda karaktärer när det gäller statiskhet och transformation:
Where conceptual patterns represent participants in terms of their class, structure or meaning, in other words in terms of their generalized and more or less stable and timeless essence, narrative patterns serve to present unfold- ing actions and events, processes of change, transitory spatial arrangements. (Kress och van Leeuwen, 2006, s. 59.)
Narrativa processer innehåller förändring eller interaktion mellan deltagarna inom bilden genom blickar eller annan indikation på rörelse. (Se hur barnens ben och fötter på bilden som illustrerar mobbning bildar linjer mot centrum i bild 7.3.) I det följande presenteras en analys av samtliga bilder i den studerade bildpresentationen för att utröna vilka processer eller handlingar som karaktä- riserar dem. (En översikt för fotografierna presenteras i tablå 7.1.)
Konceptuella bilder – statiska tillstånd
Av sammanlagt 27 bilder innehåller 16 människor eller ting med människolika drag (som mun och ögon, se bild 7.1), 4 innehåller mänskliga kroppsdelar, och ytterligare 3 innehåller djur. Det innebär att endast fyra bilder inte innehåller representationer av levande varelser. Med andra ord finns många möjligheter att undersöka narrativa processer i form av blickar, om deltagarna i bilderna tittar på varandra eller på något inom bilden. Så är däremot inte fallet. Fyra av bilderna innehåller aktivitet där människor ser på andra människor inom bilden (aktionsprocess). Två av dessa är de ovan beskrivna serieteck- ningarna. De andra bilderna är, dels den redan beskrivna bilden på familjen i soffan där fadern och ett av barnen tittar på det andra barnet (se bild 7.4),
dels två tvillingbebisar som förefaller titta på varandra. Ytterligare en aktions- process återfinns i bilden som representerar mobbning (se bild 7.3) genom den linje som bildas av barnens ben och fötter och som riktas mot barnet i mitten, även om denna bild inte innehåller ansikten och blickar. Således representeras en handling (aktivitet) inom bilden i 5 av de 27 bilderna. I bildpresentationen finns även fem bilder som innehåller aktivitet som varken riktas mot någon eller något i bilden eller mot åskådaren (i Björkvalls översättning benämnt intransi- tiva aktionsprocesser). Ett exempel är när människor på bilden blickar vid sidan om kameran, vilket lämnar åskådaren att fantisera om vad de tittar på. Det förekommer inte någon övrig aktivitet i dessa bilder: de påminner därför starkt om konceptuella bilder. (Ett sådant exempel är bild 7.6.) Resterande bilder är konceptuella och visar människor som tittar rakt in i kameran och ler mot åskådaren (se bild 7.5 och 7.7). Bildpresentationens djurbilder följer samma mönster. Sammantaget förekommer med andra ord mycket få aktiviteter i bilderna.
© iStockphoto/Jacob Wackerhausen
Bild 7.6. Bild på bildpresentationssida med texten ”Utvecklingspsykologi. De första åren. Barndomen. Tonåren”. (I tablå 7.1 fotografi nr 4.)
Ovanstående analys visar att i den bildpresentation som analyserats är bil- der som innehåller narrativa element undantag och bilder med leende män- niskor som genom blicken mot kameran kräver kontakt med åskådaren är norm. (Se bild 7.5–7.7 för exempel.) Bilder som representerar narrativa pro- cesser, som bilden med familjen i soffan (bild 7.4), är således ett undantag. Denna bild innehåller tillräckligt många narrativa drag för att vara kom- plex. Komplexiteten består i att bilden innehåller tillräckligt många detaljer för att rymma ett narrativ med både positiva och negativa element. Bilden
har grå ton och är lutad, barnen ler medan föräldrarna inte gör det; kvinnan ser trött ut med skuggor under ögonen vilket kontrasterar mot det inramade fotografiet på henne och mannen i yngre dagar innan de blev föräldrar. Bil- den illustrerar eller representerar därmed texten Att bli förälder, Barnupp- fostran, Familjen på ett mer komplext och narrativt sätt än vad som sker i de fall konceptuella bilder använts. Därmed är bilder som genom detaljri- kedom eller narrativa processer stödjer elevens vidgade förståelse av inne- hållet undantag i lärarens bildpresentation. I det följande undersöks om bil- derna är konceptuella och relationsskapande utifrån lärarens tal om att skapa en trygg och välkomnande miljö för eleverna.
Relationsskapande bilder – kontaktsökande blickar och leenden
I den undersökta bildpresentationen står det klart att det som kännetecknar bilderna är att de är konceptuella snarare än narrativa. De innehåller mycket få negativa element, och leende människor som tittar in i kameran mot åskådaren dominerar. Därmed kännetecknas bilderna även i stor ut- sträckning av sina interpersonella funktioner: de är relationsskapande ge- nom att de välkomnar och kräver kontakt av åskådaren. Att eleverna ska känna sig välkomna, sedda och trygga i skolan är det läraren uttalar som det främsta skälet till val av bilder och bilderna kan ses som ett redskap för läraren att använda i skapandet och förvaltandet av relationen till eleven. Bilder utgör på detta sätt ett redskap för sociala relationer i klassrummet med potential att användas didaktiskt på ett sätt som undervisningsmaterial inte tidigare haft. Därmed kan bilder i undervisningsmaterial som läraren själv skapar, i jämförelse med inköpt undervisningsmaterial som andra skapat, sägas svara mot andra krav eller skapas under andra villkor: de vill- koras inte bara av skaparens förståelse av ämnesinnehållet och tillgång till bilder, utan även av relationen mellan åhöraren och skaparen. För läraren är denna relation mer avgörande än för den för eleverna mer anonyma läro- medelsförfattaren eller förlaget, som inte själva är närvarande i klassrum- met. Flera lärare berättar under fältstudien att de när de skapar egna upp- giftsinstruktioner försöker använda information om eleverna och det omgi- vande samhället för att göra uppgifterna mer elevnära. Att eleverna känner igen sig i uppgifter läraren konstruerar är för lärarna ett annat sätt att stärka relationen lärare–elev och lärandet.
© iStochphoto/Grady Reese
Bild 7.7. Bild på bildpresentationssida med texten ”Utvecklingspsykologi, Vuxenå- ren, Ålderdomen, Psykiska utvecklingsstadier”. (I tablå 7.1 fotografi nr 5.)
Sammanfattningsvis visar analysen att de enskilda bilderna innehåller mycket få detaljer. Vanligast är konceptuella bilder med leende människor. Sett utifrån detta lyckas läraren med intentionen att välja bilder som är av relationsskapande karaktär, med tydlig interpersonell funktion. Lärarens närvaro i texten är tydlig. Lärarens professionalitet framträder i bildpresen- tationen på så sätt att läraren betonar vikten av en god relation med ele- verna och bilderna är fyllda av leenden och positivitet. Samtidigt medför samma bilder att kunskapsinnehållet riskerar att påverkas negativt på grund av brist på detaljer och brist på komplexitet. Det är därför tveksamt om lärarens andra intention lyckas i samma utsträckning: att bilderna ska er- bjuda alternativ till förståelse av innehållet i förhållande till kursboken. En undersökning av bildernas ursprung visar att de bilder som svarade mot lärarens relationsbyggande önskan i stor utsträckning förekommer i kom- mersiella sammanhang som reklam och distribueras av kommersiella bild- banker, vilket ger dessa inflytande över innehållet i undervisningen utan att läraren (eller någon annan lärare i studien) uppger sig ha reflekterat över detta. Bilderna som används ger inte enbart röst åt läraren utan överför även värderingar från andra sammanhang. Vilka röster bjuds på detta sätt in i klassrummet? I en avslutande analys undersöks villkor för lärares skrivande som kommer av att kommersiella sökmotorer är del av skrivpraktiken.