FÖRÖVAREN MÖTER OFFRET

I Gangs of Gothenburg iscensätts som tidigare nämnts både förövare och offer, men till en början framgår det inte att Amir är Vladis förövare. Det-ta står klart först när Vladi och Amir mot slutet möts i boxningsringen. I aktiviteten Mötet utgörs schemat av att Amir och Vladi berättar om händelserna vid tidpunkten då Vladi blir knivskuren. Ramen består av Amir, Vladi och boxningsringen och skriptet har jag valt att kalla öga mot öga-skriptet.

Mötet börjar med att en person kommer in med en rullstol som Vladi sätter sig i. Eftersom Vladi suttit ned på en stol hela tiden är detta första gången det framgår att han är rullstolsburen. Vladi kör ett varv runt box-ningsringen och tittar nyfiket på publiken. Under tiden stämmer musi-kerna instrumenten som inför en symfonikonsert. Amir kommer in och ställer sig och hänger med armarna på räcket i andra hörnet av boxnings-ringen. Han har nu en röd kortärmad pikétröja på sig och hans musku-lösa armar syns tydligt, han ger ett hårt intryck till skillnad från Vladi som rör sig mjukt. Amir håller i en handmick. Musiken tystnar och Amir säger: ”Jag dömdes alltså till 7 år och firade min 20-årsdag på

Kumla-anstalten. Och vad fan ska jag säga?…”131 Amir tystnar och betraktar Vladi som får hjälp att sätta sig på en pall i boxningsringen och fortsätter sedan: ”Fängelset… Man lär sig mycket i fängelset… Om sig själv… För när du väl är där så är du ensam – asså du är ensam bland en massa sjuka människor. Det är väldigt mycket intriger bland intagna som oftast slu-tar med knivhuggningar av nån eller att nån blir skadad. Så man lär sig mycket. Man är ju väldigt ensam så…Med alla sina tankar.”132 Vladis och Amirs repliker varvas nu och musikerna på balkongen spelar det klassiska stycket La Folia med pausering vid vissa av Vladis repliker.133 Vladi be-rättar i en handmikrofon om hur han ska träffa en tjej på Centralen men blir bortförd av en man till en plats bakom en parkering och Amir säger: ”Vi vill bara snacka med dig lite!”134 Amir är alltså Vladis förövare. Amir fortsätter: ”Asså det finns vissa spelregler. Om nån bröt ett avtal eller sket i nån skuld så var vi tvungna att visa allvar. Det var så det funkade i vår värld och det visste alla som gav sig in i den. Så det är klart att det hände en massa skit på vägen…”135 Vladi berättar att de säger broderns namn och han förstår han att de tagit fel och tror att han är brodern. Han blir misshandlad och försöker fly genom att springa därifrån. Amir berättar att han fick träffa en psykolog som hade inflytande på villkoren för Amir och här tystnar musiken.

Amir går in mot mitten av boxningsringen och den kvinnliga psykolo-gens röst hörs från ovan och innehar därmed en symbolisk maktposition över honom. Ljuset bildar nu en fyrkant där Amir står. När Amir svarar på psykologens frågor talar han inte längre i mikrofonen utan uppåt mot rösten och han trampar oroligt och obekvämt omkring. Först får han frå-gan ”Varför tror du att just du hamnade där du gjorde?” Och Amir svarar: ”Eh… Jag… vet inte” och tittar sedan ut mot publiken som om de vore hans vänner och att han driver med psykologen genom sina svar.136 Sedan får han frågan ”Vill du berätta nånting om din barndom?”, på vilket han svarar: ”Nej, eller vad då, jag… vet inte.”137 När Amir får frågan ”Hur ser du på dina offer? Dom du utsatte för våld? Vad tänker du om dem idag?” vänder han sig om och tittar på Vladi med allvarlig blick.138 Sedan småler han igen, tittar på publiken och svarar uppåt: ”Jag… jag vet inte”139. Vla-di tittar förtvivlad ned. Det är en tystnad i stark spänning mellan VlaVla-di

och Amir. När psykologen säger att tiden är slut säger Amir att hon var riktigt hård och gör en aggressiv kickspark mot boxningsringens räcke. Amirs underläge förstärks här av att psykologrösten kommer ovanifrån, att han står mitt i ljuset i boxningsringen med publik på alla sidor. Han svarar också utan mikrofonförstärkning, vilket gör hans röst svagare än psykologens inspelade röst. Han filmas heller inte. Det som accentueras är Amir och psykologen och frågorna, vilka han inte har några svar på.

Musikerna spelar den melodramatiska La Folia igen och ljuset lyser upp hela boxningsringen. Vladi berättar att han sprang från männen, men att en av dem hann ikapp honom och knivskar honom i ryggen: ”har du fått el på dig någon gång? Det känns som att det är el som sprängs inne i din kropp. Som att det exploderar kan man säga. Fast 10 gånger värre. 100 gånger värre. Och han bara högg… Rätt… in i ryggraden… 10 centimeter in sa dom sen… Och jag…”140 Under början av Vladis be-rättelse står Amir med ryggen mot honom i hörnet tvärs över boxnings-ringen. Han hänger med armarna över räcket och tittar allvarligt ut mot publiken. Men när Vladi talar om knivhugget som el vänder Amir sig om och tittar på Vladi som ser tillbaka på honom. Här möts de båda öga mot öga vilket signalerar jämvikt i maktrelationen. Vladi berättar att han trodde att han skulle dö. Kniven skadade en nerv i Vladis ryggmärg och han rehabiliterades i fem månader. Om kniven gått in en halv centimeter till skulle han ha dött då den nuddat aortan: ”Och nu… Kniven skar sönder en nerv…för alltid… Det är konstigt liksom, så lite som avgör… Allt går så snabbt, hann jag tänka, allt går liksom för snabbt… Han ville ju egentligen inte skada mig utan min nästäldsta bror”141

Här ställs offret och förövaren inför varandra och det skapas en påtag-lig spänning när Vladi lugnt konfronterar Amir och Amir tyst tar in detta utan att be om ursäkt. Scenen är ett exempel som visar hur gängvåldet också drabbar oskyldiga, där Vladi är offret som skadas på grund av sin bror. Då Amir resonerar enligt logiken ”har man gett sig in i leken får man leken tåla” är det intressant att reflektera över om scenen skapat sam-ma sympati för Vladi om det visat sig att Vladi faktiskt varit den person som Amir velat skada. Det faktum att Vladi själv inte var en del av ett gäng blir en viktig komponent för att våldet ska kunna problematiseras

och Amir framställas som förövare. Hade Vladi varit en del av ett gäng hade det enligt Amirs sätt att resonera setts som en del av en gängkul-tur där våld är en konsekvens som medlemmarna måste vara medvetna om. För att skapa avstånd till våldet blir Vladis oskuld därför ett viktigt komponent som skapar identifikation och ger utrymme för att proble-matisera gängvåldet.

När Amir tittar på Vladi ser han också på konsekvenserna av sitt eget våld, vilket är en av föreställningens viktigaste nyckelscener. Det som iscensätts i Gangs of Gothenburg, men som sällan är fallet i den mass-mediala rapporteringen om den unga gängmedlemmen, är berättelsen om när förövaren konfronteras med konsekvenserna av sitt våld. Genom de dramaturgiska och regimässiga valen ser publiken Amir som möter sitt eget offer i realtid. Även om han inte pratar med Vladi befinner de sig i samma boxningsring och Amir flyr som förövare inte från detta; han stannar kvar. Amir erkänner sitt ansvar inför Vladis skada. Att Vladi dessutom sitter i rullstol gör de långvariga konsekvenserna av gängvåldet explicit och vidgar bilden av Amirs brott. Även om Amir har avtjänat sitt fängelsestraff kommer hans våldsbrott alltid finnas kvar i form av den skada han tillförskansat Vladi och Den marginaliserade gängmed-lemsdiskursen breddas och hybridiseras således till att också handla om gängmedlemmens ansvar inför de människor som de utsatt för brott.

HYBRIDA DISKURSER OCH

FÖRE-STÄLLNINGENS SUBVERSIVA POTENTIAL

I Gangs of Gothenburg förkroppsligas, som tidigare avhandlats, Den mar-ginaliserade gängmedlemsdiskursen genom Amirs berättelse om hur han rasifieras som icke-vit och utsätts för polisvåld, samt hans förklaring om att de första gängen växer fram därför att poliskåren inte garanterar med-borgarnas säkerhet i den socioekonomiskt svaga förorten. Amir berättar också att han för första gången känner sig duktig på något när han börjar sälja droger och vapen och kan bjuda alla han vill på krogen. Genom gängmedlemskapet tillförskansar han sig den trygghet, samvaro, respekt samt de pengar som han, en markerat rasifierad, ung och marginaliserad man boendes i ”förorten” omöjligen skulle kunna nå på annat sätt.

Vida-re berättar han om fängelsestraffet, kärleken och tryggheten i Gänget som senare omvandlas till misstänksamhet och som resulterar i att han lämnar Gänget. På slutet iscensätts Amir som en städare som blir abrupt avspi-sad av Linda som han försöker flörta med. När han lämnat gängvärlden återstår således, återigen, endast marginalisering och respektlöshet från omvärlden. Linda, i sin tur förkroppsligar den kvinnliga gängmedlem-men som i likhet med den mediala diskursen hotar och misshandlar på grund av personliga oförrätter snarare än på grund av vapen- eller drog-affärer som urartar. Linda framställs som en övergiven gymnasietjej vars mamma inte släpper in henne på kvällarna och som tar ut aggressiviteten och frustrationen i skolan. Ett antal komponenter som bygger den domi-nerande gängmedlemsdiskursen återfinns således i Gangs of Gothenburg, men samtidigt innehåller iscensättningen fler komponenter som tillför andra perspektiv.

I analysen påvisar jag att Den marginaliserade gängmedlemsdiskur-sen också breddas och hybridiseras i och med de aktiviteter som iscensätts och de specifika scheman, ramar och skript som präglar dessa aktiviteter. Det är här den subversiva potentialen uppstår som innebär att Gangs of Gothenburg berättar något mer och något annat än den dominerande gängmedlemsdiskursen i dagspress och dokumentär litteratur om gäng i Sverige. I Gangs of Gothenburg blir den mediala meningsprocessen i sig iscensatt och uppmanar till ett kritiskt förhållningssätt till det publiken, genom den mediala bilden, redan tror sig veta om ”gängmedlemmen” samtidigt som fler perspektiv presenteras än i den mediala diskursen. Fö-reställningens form tillåter således att iscensätta en dominerande diskurs samtidigt som den problematiseras.

Den vuxna vita betraktarpositionen och blicken iscensätts i och med rasifieringsskriptet när det vita medelklassparet Micke och Camilla traktar och kommenterar intervjuerna av Amir och Vladi. Publiken be-finner sig också i deras hem och följer därmed deras vita vuxna betrak-tarposition som är en del av det vita narrativ som omger Amir och Vladis berättelser. Micke ifrågasätter Amirs berättelse om rasism och polisvåld då han som vit vuxen man aldrig behövt konfronteras med liknande si-tuationer – och utgår därmed från att ingen annan kan ha andra

erfaren-heter. Både Micke och Camilla förhåller sig också till Amirs berättelse på liknande sätt som de förhåller sig till berättelser i polisserier eller gangs-terfilmer. Den värld Amir och Vladi berättar om är lika fjärran som film-fiktionen och påverkar inte deras vardag bestående av diskussioner om middagsplaner och bebisnamn. När Camilla får veta att Micke skuldsatt dem talar hon om att hon vägrar låta sitt barn växa upp i ett betongghetto med gangsters och klargör därmed att hon inte kan tänka sig bo på den plats där hon arbetar – hennes vuxna vita position att välja plats för bo-ende hotas härmed. Vidare fungerar Mickes tal om vikingatiden och hur ”de” plundrade och fick respekt som en breddning av vad termen ”gäng” kan inrymma och kopplar det till vithet, ursvenskhet, maskulinitet och våld.

Gestaltningen av Linda förkroppsligar som tidigare nämnt den domi-nerande diskursen om den kvinnliga gängmedlemmen, men fungerar på samma gång som en breddning av Den marginaliserade gängmedlems-diskursen då hon är en ung vit kvinna som verkar i en annan typ av gäng än det Amir berättar om. Linda går fortfarande i skolan och hämnas oför-rätter snarare än säljer vapen och droger och tjänar pengar. Hon blir själv utsatt för våld av Camilla men går vinnande ut i den avslutande scenen då Amir arbetar som städare och försöker flörta med henne. Linda ska byta skola och potentiellt också miljö vilket Amir inte har möjlighet att göra.

Vladis berättelse om familjens ankomst till Sverige och broderns väg in i gängkriminaliteten breddar också Den marginaliserade gängmed-lemsdiskursen till att inrymma konsekvenserna av gängvåldet och på-minna om att gängmedlemmen många gånger också är någons son eller bror – en människa med andra relationer utanför Gänget. Jasmin som blir offer för Lindas hot och våld fungerar även hon som en breddning av den dominerande diskursen då hon tillför en sfär som handlar om offrets upplevelse och position – Lindas gängrelaterade våld möter en människa som förkroppsligas och har en röst. Vladis berättelse om när han blir skadad på grund av sin bror knyter samman honom med Amir som är förövaren och de båda möts öga mot öga. Amir konfronteras med konsekvenserna av sitt våldsutövande – Vladi som blivit rullstolsbunden till följd av knivhugg i ryggen.

Amir är den förste och som talar i föreställningen och han är den siste kvar på scen när alla andra rollfigurer lämnat rummet. Amir står i cen-trum för iscensättningen av Den marginaliserade gängmedlemsdiskursen men blir i Gangs of Gothenburg mer än denna. Amir har möjlighet att se tillbaka på den vuxne vita betraktaren på scen och möta publikens blick.

K A P I T e l 6

5boys.com – den

patriarkale pojken och