I detta avsnitt presenteras uppsättningarna Lille kung Mattias, Gangs of Gothenburg och 5boys.com, som står i fokus för analyserna. Efter kontex-tualiseringen följer en motivering till mitt uppsättningsurval samt vil-ka andra källor som använts för att urskilja de dominerande diskurser i samhällsdebatten som iscensättningarna fångar upp. De tre uppsättning-ar som analyseras spelades under olika säsonger. Lille kung Mattias och Gangs of Gothenburg hade båda premiär hösten 2009 och spelades även våren 2010. 5boys.com premiärspelades 2012 och sedan vidare under vå-ren samma år.
Filmade utdrag från föreställningarna går att ta del av via Backa Tea-ter. Lille kung Mattias hittas på https://vimeo.com/402218829, Gangs of Gothenburg på https://vimeo.com/402215043 och utdrag ur 5boys.com på https://vimeo.com/402212380.
Den 27 november 2009 hade Lille kung Mattias premiär på Backa Teater i regi och bearbetning av Mattias Andersson. Den spelades för en publik från 11 år och uppåt, främst för skolelever på dagtid men ock-så kvällstid för allmänheten. Lille kung Mattias är baserad på romanen Król Maciuś Pierwszy (Lille kung Mattias) som publicerades 1923, skriven av den polskjudiska läraren, barnläkaren och barnlitteraturförfattaren Henryk Goldszmit (1878–1942) som skrev under pseudonymen Janusz Korczak.23 Goldszmit var under många år, tillsammans med Stefa Wil-czyńska (1886–1942), föreståndare för barnhemmet Dom Sierot (De föräldralösas hem) i Warsawa där de tog hand om judiska barn. Goldsz-mit var bland annat inspirerad av läraren Johann Heinrich Pestalozzi (1746–1827) från Schweiz som utvecklat en pedagogisk metod byggd på Rousseaus idéer om respekt för det individuella barnet, vilken
Pesta-lozzi praktiserade på en internatskola för fattiga barn.24 Goldszmit var också inspirerad av Maria Montessori (1870–1952) som poängterade barns kreativa potential, Celestine Freinet (1896–1996) som skapade ett system där barn kunde lära sig själva utan instruktioner i ett klassrum samt Ellen Keys (1849–1926) tankar om mödrars och barns rättigheter i Barnets århundrade (1900). I flera av sina litterära verk ifrågasatte Gold-szmit samtidens användning av fysisk bestraffning inom barnuppfostran och beskrev den grymhet och skräck som barn levde i på grund av att de var unga. Barnlitteraturförfattaren och kritikern Lilia Ratcheva-Stratieva skriver att Goldszmit bland annat uppmärksammade barn med tio tim-mar långa arbetsdagar utan någon ledig dag i veckan och barn som blev misshandlade av sina föräldrar därför att de anklagade dem för sin olycka eller menade att barn existerade för att bli plågade.25
Goldszmit arbetade för förändring genom att i sina verk diskutera diskriminering, inkludering, vänskap, social förbättring, liv och död. På barnhemmet skapade Goldszmit och Wilczyńska bland annat ett barn-parlament och en domstol bestående av barn, där barnen fick makt att ta beslut om frågor som rörde såväl deras vardag som deras framtid. 26 De startade en tidning där barnen skrev och rapporterade från det dagliga livet i barnhemmet. Tidningen var tänkt som ett forum och en möjlighet för barnen att formulera sina funderingar och åsikter och bli tagna på allvar. Goldszmit var också tidig med att explicit verka för barns rättig-heter och propagerade redan 1919 i Jak kochać dziecko (Hur man älskar ett barn) för en Magna Charta Libertatis angående barns rättigheter som bland annat stipulerade att ”barn har rätt att dö”, ”barn har rätt att leva idag” och ”barn har rätt att vara vad hon eller han är”.27 ”Barns rätt att dö” betonade att barn har rätt att ta ansvar för sitt eget liv och sin död. De bör därmed inte bli överbeskyddade, då detta inte respekterar barns rätt till frihet, självexperimenterade och utveckling. ”Barns rätt att leva idag” uppmärksammade vikten av att respektera barn i nuet och att till exem-pel inte praktisera grymma utbildningsmetoder inför en tänkt framtid som vuxna. Tanken om att barn har rätt vara sig själva innebar att barn har rätt till en egen identitet och inte bör åläggas stora ideal som de för-väntas uppfylla. I Prawo dziecka do szancunku (Barnets rätt till respekt)
som publicerades 1928, la han till att den viktigaste rättigheten för barn är rätten att uttrycka sig och vara delaktig i beslut som rör deras egna personer, oavsett ålder.28 Goldszmits tankar om barnet som en jämlik människa och ett subjekt med agens samt vikten av ett nära samarbete med barn kom bland annat att inspirera Eglantyne Jebb (1876–1928), grundaren av Save the Children, som 1924 fick igenom Deklarationen om barns rättigheter i Nationernas förbund. Denna deklaration kom se-nare att resultera i FN:s Barnkonvention 1989. Goldszmits tanke om barnet som betydelsefullt i nuet, är ett perspektiv som också är tongi-vande inom dagens barn- och ungdomsvetenskap och hans arbete, verk och perspektiv ligger därmed på många sätt till grund för dagens arbete för barns rättigheter och medborgarskap. 1942 mördades Goldszmit och Wilczyńska i förintelselägret Treblinka tillsammans med de barnhems-barn de under många år delat vardagen med.
Backa Teaters uppsättning Lille kung Mattias iscensätter den bear-betning Mattias Andersson gjort av Goldszmits originalroman. År 2009 tilldelades uppsättningen Svenska teaterkritikers barn- och ungdomstea-terpris med motiveringen:
Uppsättningen Lille kung Mattias där Backa teater med konstnärligt mod och pedagogisk fantasi förvandlar Janusz Korczaks saga till en lika spännande som uppfordrande framtidsvision. Scenografen Ulla Kassius och de skickliga teaterteknikerna skapar med imponerande precision det omstörtande scenbyte som bereder plats för en interaktiv, politisk teater med barnens rättigheter stadigt i blick. Sådan teater borde alla barn ha tillgång till.29
I recensionerna uppmärksammade de flesta kritiker att scenografin faller i andra delen av föreställningen och att barnen i publiken bjuds in till att diskutera Sveriges budget. Detta beskrevs som ”omstörtande scenföränd-ringar” och ”interaktiv politisk barnteater, i linje med 1960- och 70-talets tradition i bästa mening”.30 År 2013 spelades också Lille kung Mattias åtta gånger för skol- och vuxenpublik på teaterfestivalen Nordic Cool på The John F Kennedy Center i Washington D.C.31 Uppsättningen är således både prisad och uppmärksammad i såväl en svensk som en internationell kontext. Det faktum att den är interaktiv gör att den också är en av många exempel på hur Backa Teater involverar publiken i föreställningarna.
Den 26 september 2009 hade Gangs of Gothenburg premiär på Backa Teater i Göteborg. Dagtid spelades föreställningar för skolungdomar från 15 år och uppåt och kvällstid för allmänheten. Till grund för uppsätt-ningen låg intervjuer med tidigare gängmedlemmar samt deras anhöriga, genomförda av författaren och dramatikern America Vera-Zavala och rapparen och aktivisten Nabila Abdul Fattah Ryback: ”Vi frågade runt i våra nätverk. Jag är socialpedagog med inriktning på ungdomar och missbruk och hade kontakter både genom jobbet och genom att jag är uppvuxen i Hammarkullen. Några var till exempel småsyskon till mina vänner”, berättar Abdul Fattah Ryback.32 De intervjuade var mellan 14 och 19 år och uppvuxna i olika miljonprogramsområden i Göteborg. Intervjuerna gick till så att Vera-Zavala och Abdul Fattah Ryback lagade mat och åt tillsammans med dem de intervjuade, ofta sågs de 2–3 timmar åt gången. 33 Abdul Fattah Ryback kallar mediernas problematiska bild av gäng för ”en slags Jens Lapidus-inspirerad gängkåthet” som handlar om att Svenssons ”vill fly från sin Medelklasstråkighet och få lite spänning i sina liv”.34 Istället för att fokusera på namn eller platser och höja upp enskilda personer frågade Vera-Zavala och Abdul Fattah Ryback frågor som ”vad tänkte du när du satt i isolering i tre månader? Frågor som inte kan besvaras med hur farliga och grymma de är. När de märkte att vi inte var intresserade av den sidan visade de den inte heller”.35 De flesta av de intervjuade kom sedan och såg uppsättningen: ”Alla var positiva men några blev väldigt känslomässiga. Det är rätt omtumlande att först sitta vid ett köksbord och prata, och sen se sina ord och känslor på en scen. Vissa fick en klump i halsen, en del blev jättestolta över sig själv” berättar Abdul Fattah Ryback.36
Mattias Andersson bearbetade och dramatiserade intervjumaterialet till ett föreställningsmanus där de individuella berättelserna fiktionalise-rades och ändfiktionalise-rades, men också kombinefiktionalise-rades med nyskrivet dramatiskt material som inte byggde på intervjuer. Som avsändare för föreställ-ningen stod således Andersson, Abdul Fattah Ryback och Vera-Zavala men också scenografen Ulla Kassius och filmregissören Ruben Östlund. Östlunds film Händelse vid bank som skildrade ett bankrån från en
för-bipasserandes perspektiv, visades i foajén innan publiken steg in i scen-rummet.
Gangs of Gothenburg handlar om några unga individer som alla på något sätt kommit i kontakt med gängkulturer eller gängvåld. Kritikerna var överlag positiva även till denna uppsättning och den beskrevs som lysande, ”med ett disciplinerat, fantastiskt berättande i det pågående tu-multets form”, samt att publiken på nära håll fick ”möta en verklighet som många av oss annars bara tar del av på distans, i mediernas nyhets-rapportering och som estetiserat underhållningsvåld”.37 Men andra kri-tikerröster fanns också. Till exempel ifrågasattes huruvida Backa Teater berättade något nytt trots att det byggde på dokumentärt material. Gangs of Gothenburg beskrevs landa ”lite för ofta i de småslappa och småprog-giga förklaringsmodeller som brukar tillämpas när ämnet råkar vara kri-minalitet för att funka just så tankeväckande som den vill vara. Det blir mest det gamla vanliga om revanschism, hemlös manlighet, slappt för-äldraskap”.38 Då det fanns en uttalad ambition att visa en annan bild av gängmedlemmen innebär denna typ av recension en kritik som inte bara berör den konkreta föreställningen utan också huruvida Backa Teaters uppsättning är subversiv i relation till andra medier.
Lördagen den 17 mars 2012 hade uppsättningen 5boys.com i regi av Anja Suša premiär på Backa Teater i Göteborg.39 Uppsättningen riktade sig till en publikgrupp från 15 år och uppåt. Anja Suša, en prisad serbisk regissör som är verksam på hela Balkan samt i Sverige, Danmark och Polen, var vid tiden för denna uppsättning konstnärlig ledare på Duško Radovic’-teatern i Belgrad. 40 Originalmanuset är skrivet av den slovenska dramatikern Simona Semenič 2008 och den svenska översättningen är gjord av Lucia Cajchanová och Henrik Dahl. I likhet med Lille kung Mattias och Gangs of Gothenburg spelades 5boys.com främst för skolklas-ser under dagtid, medan föreställningarna under kvällstid var vikta för allmänheten. 5boys.com handlar om fem pojkar som träffas i ett övergivet hus för att leka utan vuxenvärldens insyn. Lekarna iscensätter superhjäl-tekamper, våld, disciplinering och ett ständigt förhandlande om hur per-sonerna i lekarna bör bete sig och vad de bör säga och inte. Recensenten
Lis Hellström Sveningsons beskrivning av föreställningen tog, liksom flera andra recensenters, fasta på vad som utspelades i lekarna:
När leken mattas av eller spårar ur väljer pojkarna nya teman. De har vissa givna. Turister och terrorister röstas ner, bögar och nynazister har större fram-gång. Det blir en orgie i våld och förtryck där väggarna rasar och leken flyttar ut i samhället. Men gruvligast är ändå familjen. Instängd i lekrummet, med mammarollen som värsta nerköpet. Gång på gång hejdas leken när gruppen inser att de leker sina levda erfarenheter.41
5boys.com valdes ut till Scenkonstbiennalen i Jönköping 2013 och Week of Slovenian Drama i Kranjc 2013. År 2012 fick uppsättningen också Nöjesguidens pris för ”imponerande samhällsengagemang och nyskriven dramatik många teatrar i Sverige bara skulle drömma om att skapa”.42
Även Backas iscensättning av 5boys.com blev med andra ord uppmärk-sammad både i Sverige och internationellt.
Samtliga tre uppsättningar har pojkar eller unga män i huvudrollerna och under Mattias Anderssons konstnärliga tid har uppsättningar som på olika sätt iscensatt och problematiserat maskulinitet varit många. I min studie har jag velat uppmärksamma denna tendens och detta är således en av anledningarna till urvalet. De tre uppsättningarna skiljer sig på så sätt att de representerar tre olika utgångspunkter för arbetet där Lille kung Mattias bygger på en roman, Gangs of Gothenburg på intervjuer och 5boys.com är ett nyskrivet drama. Då syftet med avhandlingen är att visa om och hur Backa Teaters scenkonst bidrar till ett ifrågasättande av normer rörande barn och unga blir det också viktigt att utgå från tre uppsättningar som kan ses som representativa för Backa Teaters arbets-metoder. Vidare har jag i urvalet velat få med uppsättningar som Mattias Andersson regisserat, men inte enbart. Samtliga uppsättningar har också blivit hyllade av recensenter och prisade såväl nationellt som internatio-nellt, vilket också spelat in i urvalet.
De andra källor som jag hänvisar till och där de dominerande dis-kurser som fångas upp och iscensätts i föreställningarna har sin hem-vist, varierar beroende på de olika områden som föreställningarna be-rör. Den dominerande gängmedlemsdiskurs som iscensätts i Gangs of Gothenburg hämtas från dagspress och dokumentär litteratur om gäng.
Den dominerande barnmedborgardiskursen som gestaltas i Lille kung Mattias hämtas från forskning som berör idéer om barn i ett historiskt och samtida perspektiv, barns rättigheter samt tillgång till rösträtt, då barn som medborgare sällan uppmärksammas i till exempel dagspress. Den dominerande maskulinitetsdiskurs som förkroppsligas i 5boys.com hämtas från maskulinitetsforskning, då den förhandling om maskulinitet som beskrivs i forskningen varit mer fruktbar för analysen än hur pojkar framställs i exempelvis andra medier.
K A P I T e l 2