Förekomsten av månggifte i Sverige

Månggifte i Sverige kan förekomma framför allt när personer utan anknytning till Sverige har ingått ett polygamt äktenskap i ett land där det är tillåtet och därefter flyttar hit.

Vad vet vi då om förekomsten av månggifte i Sverige? Hösten 2017 gav regeringen Skatteverket i uppdrag att sammanställa och ana- lysera statistik över personer som är gifta med fler än en person. Skatteverkets rapport, som överlämnades till regeringen i början av 2018, visar att det i folkbokföringsregistret fanns 679 personer vilka var registrerade som gifta med mer än en person. Enligt Skatte- verkets egen bedömning motsvarar uppgifterna dock i flertalet fall inte något verkligt månggifte. Dessa registreringar beror i stället på felaktigheter eller att det inte har gått att visa att ett tidigare äkten- skap har upplösts genom skilsmässa eller dödsfall. Med anledning av detta har myndigheten sett över sina rutiner i samband med att civil- stånd registreras och utgångspunkterna för de bedömningar som görs (se avsnitt 4.3.5).15

Samtidigt fanns det fall som svarar mot vad Skatteverket bedömer som verkliga månggiften. Enligt Skatteverkets rapport handlar det om 152 personer som är folkbokförda i Sverige och som är gifta med flera personer. De allra flesta är män (endast två personer är kvin- nor).16 _{Enligt rapporten är det vanligast att endast två parter i de be-} rörda äktenskapen flyttar till Sverige. Det fanns dock 38 fall där mer än en maka till samma person är folkbokförd i Sverige. I 14 fall var

15 _{Skatteverket (2018), Månggifte i folkbokföringsregistret, se bl.a. s. 4, 16 och 23 och Skatteverket}

(2018b), Registrering av civilstånd i folkbokföringen vid flytt till Sverige (ställningstagande).

16 _{Det rör sig om vigslar registrerade för länge sedan och några uppgifter om skälen till mång-}

det fråga om en person som var folkbokförd på samma adress med mer än en maka. Skatteverket betonar dock att det handlar om register- mässiga uppgifter och att det skulle krävas ytterligare utredning för att utreda de faktiska bosättningsförhållandena.17

Rapporten visar även på förekomsten av registrerade månggiften sedan mitten av 1960-talet. Antalet registreringar per år fram till 2009 har varit få. Det har inte handlat om mer än två eller tre fall per år med enstaka undantag. Efter 2010 har dock trenden ändrats och 2014 registrerades 16 polygama äktenskap. 2015 var det 17 stycken och 2016 var antalet 42. Under 2017 registrerades tio månggiften. De allra flesta vigslar som registrerats i folkbokföringen har enligt Skatteverket ingåtts i Syrien, följt av Somalia, Afghanistan och Pakistan. Även månggiften som ingåtts i t.ex. Etiopien, Sri Lanka, Eritrea, Indien Bulgarien och Kenya förekommer. I vissa fall har vigslarna i det första och efterkommande äktenskapen skett i olika länder.18

På förfrågan från utredningen har Skatteverket sammanställt upp- gifter över antalet registrerade månggiften i Sverige under perioden november 2017 t.o.m. augusti 2019. Under perioden har totalt 27 per- soner registrerats som gifta med fler än en person. Det handlar om 27 män som har registrerats som gifta med två hustrur (ingen av männen har fler än två makar). Tolv av männen bedöms vara del i ett s.k. äkta månggifte.19 _{Tre av de tolv männen har båda sina hustrur} folkbokförda i Sverige. Fem av männen har endast en hustru folk- bokförd och fyra män har ingen hustru folkbokförd i Sverige. Sex av fallen avsåg registreringar i samband med invandring under 2018 och en registrering avsåg invandring under 2019 (t.o.m. augusti). I novem- ber 2019 fanns det sammanlagt 625 registrerade månggiften i folk- bokföringen, varav 328 avsåg personer som utvandrat från Sverige. Någon annan undersökning om antalet månggiften i Sverige än den från Skatteverket finns inte såvitt utredningen har kunnat kon- statera. Skatteverkets redovisning bygger på information från folk- bokföringen, som i sin tur huvudsakligen grundar sig på uppgifter

17 _{Utgångspunkten för klassificeringen av ett äktenskap som ett äkta månggifte är enligt Skatte-}

verket att den berörda personen har ingått äktenskap i ett land annat än Sverige där månggifte är legalt och att avsikten vid vigseltillfället har varit att vara gift med två eller flera personer samtidigt. Även när uppgift om avsikten saknats har äktenskapet räknats som äkta av Skatte- verket. Se Skatteverket (2018), s. 16 ff.

18 _{Ibid s. 17 f.}

19 _{15 av fallen har alltså bedömts som s.k. oäkta månggiften. Av dessa avser ett fall avslag av}

registrering av dödsfall och 10 fall avslag av registrering av skilsmässa. Vidare avsåg ett fall ett ärende där ena parten i äktenskapet är försvunnen och tre fall felregistrerade månggiften. De felregistrerade ärendena har sedermera rättats.

som har lämnats i enskilda registreringsärenden. Bland annat mot bakgrund av detta kan undersökningen inte läggas till grund för några säkra slutsatser om hur många personer som lever i ett månggifte i Sverige.

Enligt utredningens bedömning finns det anledning att utgå från att antalet månggiften är större än vad uppgifterna från folkbok- föringsregistret ger uttryck för och att det på detta sätt finns ett visst mörkertal när det gäller förekomsten av månggifte i Sverige. Vid de kontakter som utredningen haft med organisationer och enskilda har framkommit att det kan vara så att de berörda personerna av olika anledningar väljer att inte berätta om ett månggifte i samband med inflyttning till Sverige och folkbokföring här. Uppgifter om detta har under utredningens arbete även lämnats av företrädare för Migra- tionsverket och Skatteverket. De verkliga familjeförhållandena kan döljas för myndigheterna på grund av att månggifte inte anses accep- tabelt i Sverige. Det kan också vara så att ett månggifte är till nackdel t.ex. vid en prövning av en ansökan om uppehållstillstånd eller vid en ansökan om bostadsbidrag eller annat ekonomiskt stöd.20