Utlänningslagstiftningen

Uppehållstillstånd på grund av anknytning

I UtlL finns bestämmelser om bl.a. utlänningars inresa, utresa, vist- else och arbete i Sverige samt om rätten till uppehållstillstånd.

En person kan ansöka om och beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en anhörig som t.ex. har uppehållstill- stånd i Sverige eller är svensk medborgare. En sådan anhörig kan t.ex. vara make eller sambo.

Om ett äktenskap erkänns tillämpas utlänningslagens regler om uppehållstillstånd för makar (5 kap. 3 § UtlL). Dessa innebär som utgångspunkt en rätt till uppehållstillstånd för den som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstill- stånd för bosättning i Sverige (5 kap. 3 § UtlL). Rätten till uppehålls- tillstånd för makar förutsätter ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige, varvid det föreligger en presumtion för tillstånd (MIG 2007:19). I rättspraxis finns exempel på att en uppgift i folkbokföringen att anknytningspersonen är gift med sökanden inte ensamt har ansetts få betydelse vid bedömningen av om det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap i Sverige (MIG 2008:18).

Från ovan nämnda regel om rätt till uppehållstillstånd för den som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har be- viljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige föreskrivs vissa undantag som medför att uppehållstillstånd får eller ska vägras. Två av dessa undantag rör uttryckligen månggifte. Uppehållstillstånd får nämligen vägras om den person till vilken anknytning åberopas, eller den utlänning som sökt uppehållstillstånd, är gift eller sambo med någon annan (5 kap. 17 a § andra stycket 2 UtlL). Bestämmelsen reg- lerar den situationen att anknytningspersonen är gift eller sambo med en annan person än sökanden.41 _{Paragrafen omfattar även den} situationen att den sökande redan är gift eller sambo med någon annan

41 _{Gerhard Wikrén och Håkan Sandesjö (2018), Utlänningslagen, kommentaren till 5 kap. 17 a §}

än anknytningspersonen. I dessa fall får uppehållstillstånd vägras. Den omständigheten att anknytningspersonen eller sökanden är gift med någon annan ska emellertid inte med automatik leda till att uppehållstillstånd vägras. Det är nämligen tänkbart att orsaken till att äktenskapet består är svårigheter att få till stånd en äktenskaps- skillnad (prop. 2005/06:72 s. 37). Bestämmelsen är således fakultativ.

Vidare ska uppehållstillstånd vägras om anknytningspersonen är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige (5 kap. 17 b § UtlL). Bestämmelsen är tvingande och grun- das på artikel 4.4 i familjeåterföreningsdirektivet42 _{som föreskriver} att uppehållstillstånd ska vägras i sådana fall. Den omständigheten att anknytningspersonen är gift med någon annan än sökanden är inte tillräcklig för att bestämmelsen ska bli tillämplig utan dessa makar ska också sammanleva (i annat fall är i stället 17 a § andra stycket 2 UtlL tillämplig). Uppehållstillstånd ska således alltid vägras en ytterligare make för det fall att anknytningspersonen redan är gift med en annan person och sammanbor med den personen i Sverige. Om den sök- ande har barn, som inte också är barn till anknytningspersonen, har barnet inte en självständig rätt till uppehållstillstånd, utan rätten är direkt kopplad till förälderns rätt till uppehållstillstånd. Om för- älderns ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska avslås enligt denna paragraf kommer alltså barnets ansökan om uppe- hållstillstånd också att avslås (prop. 2005/06:72 s. 88).

I MIG 2016:26 tillämpades bestämmelsen i 5 kap. 17 a § andra stycket 2 UtlL i förhållande till två kvinnor som var gifta med samme man vilka samtidigt ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknyt- ning till maken. Denne var sedan tidigare beviljad permanent uppe- hållstillstånd. Båda kvinnorna befann sig således utomlands och ingen av dem sammanlevde med mannen. Samtliga makar hade dock för avsikt att leva tillsammans i Sverige. Domstolen konstaterade att det inte framkommit annat än att kvinnornas äktenskap med mannen var civilrättsligt giltiga i Sverige varför huvudregeln enligt 5 kap. 3 § första stycket 1 UtlL var att uppehållstillstånd skulle beviljas för kvinnorna, under förutsättning att något undantag inte var för han- den. Domstolen fann dock att 5 kap. 17 a § andra stycket 2 UtlL var tillämplig och slog fast att uppehållstillstånd för kvinnorna inte skulle beviljas. Därvid konstaterades bl.a. att intresset av att förhindra mång- gifte är skyddat i den svenska rättsordningen sedan lång tid tillbaka

och också kommer till starkt uttryck i familjeåterföreningsdirek- tivet. Utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd för fler än en make eller sambo i ett polygamt hushåll var därför begränsat enligt dom- stolen.

I sammanhanget kan också nämnas att uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har be- viljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges (5 kap. 3 a § första stycket 1 UtlL). Även den som inte redan är gift eller sambo med anknytningspersonen kan således få uppehållstill- stånd enligt vissa förutsättningar, s.k. snabb anknytning. Bestäm- melsen innefattar bl.a. en prövning av om det finns särskilda skäl mot att bevilja tillstånd. Regleringen syftar till att ge möjlighet att avslå uppehållstillstånd t.ex. vid månggifte, barnäktenskap eller förhållan- den mellan minderåriga. I rättspraxis ges således inte uppehållstill- stånd för avsedda månggiften eftersom sådana förhållanden inte skyddas av den svenska rättsordningen och normalt inte bör grunda rätt till uppehållstillstånd (prop. 2004/05:170 s. 181 f.).

Mot bakgrund av det som redovisats kan det konstateras att uppe- hållstillstånd på grund av anknytning redan enligt gällande regler inte beviljas om det skulle medföra en polygam situation i Sverige, detta trots att samtliga äktenskap i månggiftet i och för sig erkänns. Såvitt utredningen kan bedöma leder en inskränkning av möjligheten att erkänna utländska polygama äktenskap därför som utgångspunkt inte till några negativa konsekvenser för de berörda personerna. Den hustru vars äktenskap vägras erkännande skulle visserligen inte ha möjlighet att söka uppehållstillstånd i egenskap av maka. Möjligheten att söka sådant tillstånd i egenskap av sambo, eller blivande sambo, bör dock kvarstå.

Uppehållstillstånd för skyddsbehövande och deras familjemedlemmar

När flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap. 1–2 c §§ UtlL) ansöker om asyl ska en individuell bedömning alltid göras. När an- sökningar om asyl från flera medlemmar ur en familj prövas samtidigt, dvs. när familjemedlemmarna redan vistas i Sverige, ska bedömningen av skyddsbehoven och rätten till uppehållstillstånd (5 kap. 1–2 a §§

UtlL) emellertid göras med beaktande av den s.k. principen om familjens enhet, vilken bl.a. omfattar makar och föräldrar/barn. Detta följer av UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fast- ställande av flyktingars rättsliga ställning (punkt 184) och det om- arbetade skyddsgrundsdirektivet43 _{(artikel 23.1 och 23.2) samt artikel 8} i Europakonventionen.

Den omständigheten att sökanden är nära anhörig till en person som beviljas uppehållstillstånd som flykting tillmäts stor betydelse vid bedömningen av om även sökanden själv löper risk för förföljelse på grund av sin relation till familjemedlemmen. Om så är fallet kan även sökanden bedömas som flykting. I detta avseende ska dock en individuell prövning av risken för förföljelse göras i varje enskilt fall.

Även om den som är anhörig till någon med skyddsbehov inte själv bedöms ha ett sådant behov på grund av familjerelationen till en flykting eller annan skyddsbehövande kan beaktandet av prin- cipen om familjens enhet leda till att en sådan sökande ska beviljas uppehållstillstånd för att familjen inte ska splittras.44

Eftersom denna princip bl.a. innefattar makar kan man fråga sig om polygama äktenskap omfattas och hur principen bör tillämpas om t.ex. en man och hans två makar söker asyl i Sverige. Enligt uppgifter från företrädare för Migrationsverket är det oklart om denna fråga har aktualiserats i praktiken och vilken vikt som skulle fästas vid om samtliga äktenskap i månggiftet ges rättsligt erkännande i Sverige eller inte. Möjligen finns det skäl att anta att månggiftets formella giltighet här i landet inte spelar någon avgörande roll vid bedömningen, åtminstone inte när det är fråga om en sökande som själv riskerar förföljelse på grund av sin relation till en flykting. Mot denna bakgrund är det svårt att i asylprövningssammanhang peka på några säkra konsekvenser av att något eller några äktenskap i ett ut- ländskt månggifte inte skulle erkännas eller annars inte tillåts bestå.

43 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer}

för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att be- tecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet.

44 _{Se MIG 2013:16 som gällde en vuxen man vars mor hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige}

som flykting. Enligt Migrationsöverdomstolen kunde de skyddsskäl som mannen själv åbe- ropat inte utgöra grund för uppehållstillstånd och det hade heller inte gjorts sannolikt att han riskerade att utsättas för förföljelse på grund av sin relation till modern. Det var därför nöd- vändigt att överväga om han med tillämpning av principen om familjens enhet, för att skydda familjen från att splittras, ändå skulle beviljas uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen fann att mannen och hans mor måste betraktas som en familj och att en utvisning av mannen inte kunde anses vara proportionerlig. Han beviljades därför i likhet med sin mor uppehålls- tillstånd med stöd av 5 kap. 1 § UtlL.

7.8.3 Ekonomiskt bistånd, socialförsäkringsförmåner,