Underhållsskyldighet mellan makar

7.4.1 Konsekvenser av ett icke-erkännande vid tillämpning av svensk lag

Varje make råder över sin egendom och svarar under äktenskapet för sina skulder. Makar har dock en underhållsskyldighet mot varandra under och ibland även efter äktenskapet (6 kap. ÄktB).

Underhållsskyldigheten under äktenskapet avser att tillgodose makarnas gemensamma och personliga behov, varvid var och en efter sin förmåga ska bidra till det underhåll som behövs (6 kap. 1 § ÄktB). Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 2 § ÄktB).

Om den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte kan sköta sina angelägenheter och det saknas medel för familjens under- håll, får den andre maken under vissa förutsättningar lyfta den sjuke eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egen- dom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Enligt huvudregeln är en rättshandling som en make företagit med stöd av denna rätt bindande för den sjuke eller bortavarande maken (6 kap. 4 § ÄktB).

Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet får dom- stol ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken (6 kap. 5 § ÄktB) och om makarna inte varaktigt bor tillsam- mans ska den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala sådant bidrag till den andra maken (6 kap. 6 § ÄktB). Efter en äktenskapsskillnad svarar däremot varje make enligt huvudregeln för sin egen försörjning. I vissa fall är dock den ene maken skyldig att under viss tid efter skilsmässan bidra till den andres försörjning genom att betala underhållsbidrag (6 kap. 7 § ÄktB).

Trots att det i ÄktB inte finns några särskilda bestämmelser om underhållsskyldighet mellan makar i polygama situationer bör man kunna utgå från att bestämmelserna gäller även i förhållande till erkända månggiften på så sätt att mannen är underhållsskyldig mot alla sina hustrur och vice versa.

Om ett äktenskap i ett utländskt månggifte inte erkänns kan de berörda personerna inte hävda någon rätt till underhåll enligt 6 kap. ÄktB. Om t.ex. en man är gift med två kvinnor och hustru nummer två vill lämna mannen har hon inte rätt till äktenskapsskillnad och därmed inte heller rätt till underhåll efter äktenskapets upplösning enligt 6 kap. 7 § ÄktB.

Om ett äktenskap i ett månggifte erkänns men inte tillåts bestå blir situationen annorlunda. I ett sådant fall skulle parternas äkten- skap upplösas genom äktenskapsskillnad (se avsnitt 7.2.1) och rätten till underhåll enligt 6 kap. 7 § ÄktB inte gå förlorad.

7.4.2 Tillämpning av utländsk lag

Redogörelsen ovan förutsätter att svensk lag är tillämplig. Även när det gäller frågor om underhåll mellan makar kan den internationellt privaträttsliga regleringen dock leda till en annan bedömning i det enskilda fallet.

EU:s underhållsförordning26 _{gäller bl.a. underhållsskyldighet som} har sin grund i äktenskap och föreskriver att frågan om underhålls- skyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist. I fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidi- gare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats, gäller detta dock inte om en av parterna motsätter sig det och lagen i en annan stat, särskilt den stat där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet. I sådant fall ska i stället lagen i den andra staten tillämpas (artikel 15 i underhållsförordningen och Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet som förordningen hänvisar till, artiklarna 3 och 5). Enligt underhållsförordningens behörighetsregler kan det finnas svensk domsrätt även när utländsk rätt är tillämplig (artiklarna 3–7 i underhållsförordningen).

Lagvalsreglerna har universell karaktär (artikel 2 i 2007 års Haag- protokoll) och innebär att även utomeuropeisk lag kan vara tillämplig. Också här kan det därför vara på sin plats att nämna något om rätten i sådana islamiskt präglade familjerättsordningar inom vilka poly- gama äktenskap som förekommer i Sverige regelmässigt har sitt ur- sprung (se avsnitt 3.3 och 3.4). Underhållsskyldigheten i den islamiskt präglade familjerätten är annorlunda än de svenska bestämmelserna. I stället för en rätt till sådant underhåll kan kvinnor ha rätt till s.k. mahr (detta institut kan alltså ha olika syften, se avsnitt 7.3.2 om mahr i förhållande till sådan förmögenhetsutjämning som sker vid bodelning samt NJA 2017 s. 168).27 _{Beroende på villkoren för ut-} fående av den mahr som avtalats, och dess storlek, kan en kvinna ha endast begränsade ekonomiska anspråk, eller helt sakna sådana i för- hållande till sin make. I dessa fall blir konsekvenserna av att ett

26 _{Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämp-}

lig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet.

27 _{Huruvida ett visst avtal om mahr ska kvalificeras som en fråga om underhåll eller om bodel-}

ning får därför göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Om en fråga om mahr bedöms som en fråga rörande makars förmögenhetsförhållanden gäller i stället de lagvalsregler som föreskrivs i EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden, se avsnitt 7.3.2.

utländskt äktenskap vägras erkännande inte av lika stor vikt som om ÄktB vore tillämplig.