Prövningen av om ett utländskt äktenskap

Frågan om erkännande av ett utländskt äktenskap kan prövas i olika sammanhang och av olika myndigheter. Det är vanligt att frågan första gången prövas i ett folkbokföringsärende vid Skatteverket eller i ett ärende om uppehållstillstånd vid Migrationsverket. En prövning kan även ske i förvaltningsdomstol eller allmän domstol. Nedan behand- las dessa typsituationer. Frågan om ett utländskt äktenskap erkänns kan även bli aktuell i andra sammanhang, t.ex. inom ramen för den prövning av ekonomiskt bistånd och förmåner som görs av kom- muner, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Även inom dessa områden kan det ha betydelse om en person räknas som gift eller inte (se avsnitt 7.8).

Vad en myndighet har beslutat är i regel inte bindande i andra sammanhang. Exempelvis kan Skatteverket besluta att inte folkbok- föra en person som gift, medan en allmän domstol i samband med en senare uppkommen prövning av t.ex. arv, äktenskapsskillnad eller faderskap skulle kunna anse att det finns synnerliga skäl för att i det sammanhanget erkänna äktenskapet och därmed en viss rättsverkan av det. Vid prövningen av erkännande som en prejudiciell fråga kan det finnas anledning att i viss mån göra andra typer av överväganden än om det t.ex. är fråga om att i folkbokföringen registrera en per- sons civilstånd (prop. 2017/18:288 s. 28 f.).21

Frågan blir aktuell vid Skatteverket

Det är vanligt att den första prövningen av ett äktenskaps giltighet görs av Skatteverket. Frågan om erkännande av ett utländskt äkten- skap kan bli aktuell i olika situationer. Skatteverket kan framför allt behöva ta ställning till frågan i ärenden om folkbokföring i samband med inflyttning till Sverige. Det kan också vara fråga om tilldelning

21 _{Angående ordre public vid prejudiciella frågor se prop. 2003/04:48 s. 25 och Michael Bogdan}

(2014) s. 70 som framhåller att det vid prejudiciella bedömningar kan finnas anledning att vara mer tolerant när det gäller tillämpningen av utländsk rätt.

av samordningsnummer, registrering av en utländsk vigsel för en redan folkbokförd person22 _{eller hindersprövning.}

Antalet ärenden om inflyttning till Sverige uppgår till cirka hundra tusen ärenden per år, dock med högre nivåer de senaste åren.23 _När en person registreras i folkbokföringen ska dennes civilstånd inklu- deras, vilket innebär att personens samtliga äktenskap som erkänns i Sverige ska registreras. Detta gäller oavsett om maken eller makarna till den som ska folkbokföras också har flyttat till Sverige.

Till stor del handlar folkbokföringen i detta avseende om en mass- hantering av ärenden och bedömningen är av summarisk karaktär. Avsikten är inte att Skatteverket ska göra någon egen utredning av sakförhållandena utan bedömningen av om det finns skäl att vägra erkännande görs normalt enbart med ledning av de uppgifter som lämnats i ansökan. En registrering av en utländsk vigsel kräver som regel att det av ansökan klart framgår att förutsättningarna för regi- strering är uppfyllda, dvs. att vigseln är styrkt.24 _{En persons civil-} stånd kan styrkas genom uppvisande av en officiell handling från en behörig myndighet i utlandet, exempelvis ett vigselbevis, en dom på äktenskapsskillnad eller en tidigare makes dödsattest. Utgångspunkten är att handlingen ska visas upp i original eller som vidimerad kopia.25

När en person folkbokförs för första gången kan det emellertid vara tillräckligt att sökanden gör sitt civilstånd sannolikt för att det ska registreras i folkbokföringen. Ett sannolikhetskrav tillämpas bl.a. om officiella handlingar som kan styrka civilståndet saknas eller om de handlingar som finns tillgängliga endast kan tillmätas ett begränsat bevisvärde. En uppgift om civilstånd bedöms som sannolik om de uppgifter som lämnats i ärendet vid en sammantagen bedömning fram- står som tillförlitliga, sammanhängande och detaljerade. Fri bevis- prövning gäller och en bedömning görs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.26

22 _{Om det tillkommande äktenskapet ingåtts när personen var folkbokförd i Sverige får Skatte-}

verket ta ställning till om äktenskapet ska vägras erkännande enligt 1 kap. 8 a § IÄL. Om en mångiftessituation däremot redan var för handen innan folkbokföring ägde rum, men endast ett äktenskap registrerats, har däremot civilståndet registrerats felaktigt. I så fall kan en ändring vidtas av Skatteverket under vissa förutsättningar och ett tillkommande äktenskap registreras i folkbokföringen om det bedöms giltigt i Sverige enligt IÄL.

23 _{Skatteverket (2018), s. 6.}

24 _{HFD 2012:17 och RÅ 2000 not. 122 samt prop. 2003/04:48 s. 55.}

25 _{Skatteverket (2018b), Registrering av civilstånd i folkbokföringen vid flytt till Sverige (ställ-}

ningstagande).

När det gäller förekomsten av polygama äktenskap i folkbok- föringen är det av betydelse att en person som har gift om sig kan visa att det första äktenskapet är upplöst. Den som inte kan bevisa att det första äktenskapet är upplöst riskerar att bli registrerad som gift med två personer.

Tidigare tillämpade Skatteverket ett krav på att en uppgift om upplösning på grund av äktenskapsskillnad skulle vara styrkt för att en registrering som skild skulle vara möjlig. En registrering som skild kunde alltså inte ske trots att äktenskapsskillnaden gjordes sannolik. Mot bl.a. denna bakgrund har det i en övervägande del av de polygama äktenskap som redovisas i Skatteverkets rapport (se av- snitt 3.4) visat sig att avsikten inte har varit att ha flera pågående äktenskap. Enligt Skatteverket har situationen i stället uppstått som en konsekvens av att myndighetens riktlinjer medfört avslag på regi- strering av skilsmässor, och i vissa fall även dödsfall. Det har alltså förekommit att samma person varit registrerad som gift med flera personer i folkbokföringen eftersom det inte kunnat utredas att ett första äktenskap upplösts genom äktenskapsskillnad eller makens död. I dessa fall har det första äktenskapet registrerats samtidigt som även ett senare ingånget äktenskap tagits upp i folkbokföringen. Per- soner har alltså registrerats som gifta med flera makar, trots att så egentligen inte har varit fallet.

Detta ledde till att Skatteverket gjorde en översyn av bl.a. bevis- värderingen vid registreringen av civilstånd.27 _{Översynen har inne-} burit ett klargörande att beviskravet sannolikt kan tillämpas i förhåll- ande till samtliga civilstånd (dvs. även i förhållande till äktenskaps- skillnader) och att antalet registreringar av månggiften som inte speglar verkliga förhållanden har minskat.28

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att anmälan eller uppgift lämnas vid en personlig inställelse (23 § folkbokförings- lagen [1991:481]). Personligt besök bör enligt förarbetena kunna be- gäras exempelvis vid invandring till Sverige, då en sådan inställelse kan vara nödvändig på grund av språksvårigheter och oklara person- uppgifter.29 _{Skatteverket kräver i dag personlig inställelse i samband}

27 _{Ibid s. 4, 11 och 23.}

28 _{Skatteverket (2018b). Ställningstagandet har inte medfört att äldre registreringar ändrats.}

Vad gäller registrering av civilstånd sedan en make avlidit räckte det även sedan tidigare att dödsfallet gjorts sannolikt.

med att en anmälan om folkbokföring ges in av någon som flyttat hit från utlandet.30

Frågan blir aktuell vid Migrationsverket

Det förekommer inte sällan att en av parterna i ett äktenskap bor kvar utomlands. Frågan om erkännande av äktenskapet blir då aktu- ell när den maken vill komma till Sverige och ansöker om uppehålls- tillstånd enligt de särskilda regler som gäller för gifta personer. I vissa fall har registrering av äktenskapet då redan skett i folkbokföringen. Men det förekommer också att frågan om erkännande aktualiseras vid Migrationsverket innan den har prövats av Skatteverket. Om den ena myndigheten redan har prövat frågan är bedömningen inte bind- ande för den andra. Det kan alltså hända att Migrationsverket be- dömer att ett äktenskap inte ska erkännas trots att Skatteverket har registrerat det i folkbokföringen. En sådan registrering anses dock väga tungt vid Migrationsverkets prövning (se MIG 2008:18).

Migrationsverket gör således bedömningar av om utländska äkten- skap ska erkänns i samband med ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en make. Endast en mycket begränsad andel av de anknytningsärenden som myndigheten handlägger berör månggiften.31

Vid en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en make gör Migrationsverket inledningsvis en bedömning av om det föreligger ett giltigt äktenskap. Det förekommer att myndig- heten bedömer polygama äktenskap som giltiga i Sverige, dvs. erkän- ner dessa.32 _{Migrationsverket har i de ärendena sedan att tillämpa} utlänningslagens (2006:716, UtlL) bestämmelser om förutsättning- arna att vägra uppehållstillstånd till en make. Dessa bestämmelser är utformade i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet33 _{som före-} skriver en skyldighet för medlemsstaterna att vägra uppehållstillstånd när anknytningspersonen är gift och lever tillsammans i Sverige med en annan person än den make som ansöker om uppehållstillstånd (5 kap. 17 b § UtlL). Enligt direktivet får medlemsstaterna även i

30 _{Prop. 2017/18:288 s. 30 f.} 31 _{Skatteverket (2018), s. 13.} 32 _{Ibid. Se även MIG 2016-26.}

33 _{Europeiska rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåter-}

andra situationer där det kan vara fråga om månggifte vägra uppe- hållstillstånd (5 kap. 17 a § andra stycket 2 UtlL). Även medsökande barn till anknytningspersonen nekas normalt uppehållstillstånd i dessa fall.

När Migrationsverket samtidigt prövar ansökningar om asyl från flera medlemmar ur en familj, dvs. när familjemedlemmarna redan vistas i Sverige, ska bedömningen av skyddsbehoven göras med be- aktande av den s.k. principen om familjens enhet. Vid bedömningen av vilka personer som ska behandlas som en familjeenhet skulle frågan om fler än en hustru, eller vilken hustru, som kan ingå i denna enhet kunna aktualiseras om flera hustrur söker asyl tillsammans med sin make. Såvitt utredningen har kunnat konstatera har frågan dock inte aktualiserats. I avsnitt 7.8.2 återkommer utredningen till dessa frågor.

Prövning i domstol

Frågan om erkännande kan även bli aktuell vid allmän domstol.34 _En make som vill ha frågan om äktenskapets giltighet i Sverige slutligt avgjord har möjlighet att väcka talan mot den andre maken om fastställelse av att äktenskapet består eller inte består (se 14 kap. 1 och 2 §§ ÄktB och såvitt avser frågan om behörighet för svensk domstol 3 kap. 2 § IÄL). För det fall domstolen i en sådan rättegång har av- gjort frågan om ett äktenskap består eller inte består har domen rättskraft och gäller därefter i andra sammanhang där frågan får bety- delse.35

Av allt att döma är mål om fastställelse av äktenskaps giltighet i praktiken sällsynta.36

Frågan om erkännande kan bli aktuell också som en prejudiciell fråga, bl.a. i tvister i allmän domstol om t.ex. arv, underhåll eller makars förmögenhetsförhållanden. Avgörandet av den prejudiciella frågan är av central betydelse för bedömningen av målets huvudfråga men saknar rättskraft i andra sammanhang.37

34 _{Också förvaltningsrättslig domstolsprövning kan förekomma efter överklagande av beslut}

från Skatteverket respektive Migrationsverket.

35 _{Lars Tottie och Örjan Teleman (2017), kommentaren till 14 kap. 2 § ÄktB.}

36 _{SOU 2017:96, s. 58. Utredningen har även kontaktat tingsrätterna i Stockholm, Södertörn,}

Malmö och Göteborg för att undersöka hur vanlig förekommande sådana mål är. Eftersom denna målkategori inte registreras separat utan tillsammans med övriga äktenskapsmål, såsom ansökningar om äktenskapsskillnad, har domstolarna dock inte kunnat ge några säkra svar. Av de uppgifter som lämnats framgår dock att mål om fastställelse av sådant slag verkar vara ovanliga.