3 Allmänt om månggifte
3.5 Informella äktenskap, haltande äktenskap,
polyamori m.m.
Utredningens uppdrag gäller sådana utländska äktenskap som är gil- tiga enligt utländsk lag. Det tar däremot inte sikte på s.k. informella äktenskap. Trots det kan det i sammanhanget finnas skäl att nämna något om dessa. Uttrycket informella äktenskap tar sikte på ett rätts- ligt sett icke-formaliserat förhållande mellan parterna som de själva eller deras omgivning likställer, helt eller delvis, med ett juridiskt giltigt äktenskap. Det kan handla om en förbindelse som ingås genom en religiös eller traditionell ceremoni som inte uppfyller lagens krav, t.ex. på grund av att vigselförrättaren saknar laglig behörighet.21 I många fall uppfattar parterna och deras omgivning ett informellt äktenskap som ingåtts enligt en viss tradition eller religion som lika bindande eller förpliktande som ett juridiskt giltigt äktenskap. För personer som tillhör grupper där sammanlevnad förutsätter gifter- mål kan det informella äktenskapet legitimera att parterna lever till-
20 Se om detta även Ungdomsstyrelsen (2012), Äkta makar, s. 59. 21 SOU 2012:35 s. 80 f. och 312 ff.
sammans som man och hustru och skaffar barn. Att relationen har ingåtts på detta sätt kan också vara en förutsättning för sexuell sam- varo.22
Situationen kan också vara den att ett äktenskap visserligen inte godtas som giltigt i det land där det ingås men väl i något annat land. Personer som i Sverige ingår ett religiöst äktenskap inför en befatt- ningshavare i ett religiöst samfund som inte är behörig vigselför- rättare här, kan i vissa fall registrera äktenskapet som giltigt i ett land med en rättsordning som vilar på religiös grund. I dessa fall blir det närmast fråga om ett äktenskap som samtidigt är både informellt och haltande (se nedan).23 Äktenskapet är ju trots allt giltigt i ett av län- derna.
Från svensk synpunkt kan informella äktenskap vara att likställa med samboende utom äktenskap i sambolagens (2003:376) mening, men kan också avvika från ett sådant sammanboende på grund av att parterna inte uppfyller definitionen av sambor i 1 § första stycket. Sambolagen i sig är inte heller tillämplig om någon av parterna är gift med någon annan (se avsnitt 7.2.3).
Att informella äktenskap förekommer i Sverige, bl.a. i religiösa sammanhang, står klart utifrån befintlig forskning m.m. och har även bekräftats vid utredningens kontakter med organisationer och myndigheter.24 Även månggiften kan förekomma i Sverige under informella former. Antingen i fall där ingen av de berörda parterna är gift i den mening som avses i ÄktB eller när en man är lagligt gift med en kvinna men också sammanlever med ytterligare en eller flera kvinnor som han har gift sig med på ett sätt som inte uppfyller den svenska lagens krav.25 Sådana informella äktenskap kan av de berörda
22 Ibid. Se även den straffrättsliga definitionen av äktenskapsliknande förbindelser i bestäm-
melsen om äktenskapstvång i 4 kap. 4 c § BrB som tar sikte på informella äktenskap. Straff- bestämmelsen omfattar inte bara giltiga äktenskap utan även situationer då det är fråga om en äktenskapsliknande förbindelse – om den ingås enligt regler som gäller inom en grupp och som innebär 1) att parterna betraktas som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och 2) innefattar frågan om upplösning av förbindelsen.
23 SOU 2012:35 s. 80 f. och 312 ff.
24 Se bl.a. Ungdomsstyrelsen (2012), Länsstyrelsen Östergötland (2016), Nationella Kompetens-
teamet – slutredovisning, s. 27, Ungdomsstyrelsen (2009), Gift mot sin vilja, s. 155 ff. samt
Mosa Sayed (2015), Tvångsäktenskap och barnäktenskap – en analys av det svenska rättsläget, SvJT 2016, s. 493 f. För uppgifter om informella äktenskap/icke registrerade religiösa vigslar i Danmark, se Ungdomsstyrelsen (2012), Äkta makar – externa skribenters artiklar, s. 42 f.
25 Mosa Sayed (2010), s. 210 samt Ulf Bergquist och Anna Fayad (2017), s. 55. För uppgifter
om månggiften i Norge, såväl informella som formella, se Eli Ferrari de Carli (2008), Religion,
parterna ändå anses uppfylla de krav som uppställs på äktenskap i t.ex. den islamiska rättstraditionen och ”makarna” betraktas som gifta av släkt, familj och medlemmarna i den egna etniska och religiösa gruppen.26
Ett annat begrepp som förekommer när internationella äkten- skapsfrågor berörs är haltande äktenskap. Sådana uppstår bl.a. när ett äktenskap är giltigt i ett land men inte ett annat. Vanligtvis är det fråga om att äktenskapet betraktas som giltigt i det land där det in- gicks men inte erkänns i ett annat land, exempelvis Sverige.27 En annan situation som kan uppkomma är att en person beviljas äkten- skapsskillnad i t.ex. Sverige men fortfarande anses som gift enligt ett utländskt vigsellands lag eller ett religiöst eller traditionellt norm- system.28
Begreppet haltande rättsförhållanden används ibland även för att beskriva en form av oavsiktlig polyandri som kan förekomma i ett internationellt sammanhang. Det kan vara så att en kvinna kommer från en religion eller kultur som avskär eller kraftigt begränsar hennes möjligheter till äktenskapsskillnad. Exempelvis kan det handla om en kvinna med bakgrund i ett land med en islamisk rättsordning som skiljt sig i Sverige utan mannens samtycke.29 Om kvinnan sedan gifter om sig i Sverige kan hon ur det andra landets perspektiv, eller ett religiöst/kulturellt sådant, anses göra sig skyldig till äktenskaps- brott eller tvegifte. Sådana fall har ibland benämnts som haltande bigami.30
Till sist kan även polyamorösa relationer nämnas. Polyamori kan beskrivas som multipla förhållanden med flera personer på samma gång. Polyamorösa förhållanden (ibland även kallat flersamma rela- tioner) är ett paraplybegrepp som omfattar en mängd olika relations- former. Det kan t.ex. vara så att någon bor ensam men har flera partner. Det kan också vara så att ett gift par har andra partner eller att flera människor har ett förhållande tillsammans. I motsats till den traditionella polygamin som innebär att endast män har rätt att ingå flera äktenskap beskrivs den moderna polyamorin ofta utifrån sam-
26 Mosa Sayed (2010), s. 210. 27 SOU 2017:96 s. 57, 103 och 106. 28 SOU 2012:35 bl.a. s. 81 och 250.
29 Även inom judendomen är skilsmässa traditionellt ett huvudsakligen manligt privilegium.
Inom katolicismen tillåts skilsmässor i regel inte.
tida uppfattningar om jämställdhet.31 När det gäller polyamorösa relationer mellan flera personer synes det, som konstaterats i av- snitt 3.2, inte finnas några länder där det är möjligt att ingå giltiga äktenskap som grupp.32 I sammanhanget kan nämnas att det i debatten har framförts att det bör införas s.k. antalsneutrala äktenskap i Sverige, dvs. en möjlighet att ingå äktenskap med mer än en partner eller tillåta flera personer att gifta sig med varandra.33 Utredningen kan konstatera att några reformer i den riktningen inte är aktuella. Frågor om polyamorösa relationer omfattas inte heller av utredningens upp- drag.
31 För mer information om polyamorösa relationer, se t.ex. RFSU (2012), Poly – så funkar det. 32 Däremot är det i Nederländerna numera möjligt för flera personer att ingå och registrera ett
s.k. samlevnadskontrakt (”samenlevingscontract”) och på så sätt reglera ekonomiska frågor inom en grupprelation.
33 Se t.ex. debattinlägget Självklar rättighet med antalsneutrala äktenskap av Jenny Edberg och
Marcus Sköld, företrädare för Öppna Moderater, publicerad den 21 maj 2015 på www.svt.se/ opinion/article2948791.svt.