Förlopp som bidrar till introducering

I analysen identifierades tre olika förlopp som utgör sammanhängande

förändringsprocesser som ger upphov till styrteknologier, vilka kan vara helt

nya eller mer eller mindre modifierade (Patton, 2012; Deleuze och Guattari,

1980/2015). Förlopp är de förändringsprocesser, skäl och argument som

sammanvävs och ger upphov till att en eller flera styrteknologier introduceras

i ett organisatoriskt sammanhang. Det första förloppet som identifierades var

173

ett reproducerande förlopp som innebar att vissa styrteknologier hade blivit

historiskt villkorade och därför reproducerades i ett nytt sammanhang.

Där-efter identifierades ett reaktivt förlopp som innebar att myndighetsspecifika

styrteknologier introducerades som en respons på bland annat kritik och ett

behov av ytterligare styrning och kontroll. Behovet av nya styrteknologier

aktualiserades efter kritik från externa aktörer samt externa såväl som interna

ambitioner om att myndigheten skulle effektiviseras. Slutligen belystes ett

proaktivt förlopp som innebar att styrteknologier introducerades med

utgångs-punkt i en förändring i styrteknologins innehåll och logik för ett nytt

samman-hang.

Analysen av förloppen bidrar på ett par sätt till förståelsen för hur en mångfald

av styrteknologier uppstår i relation till tidigare

verksamhetsstyrningsforsk-ning. För det första illustrerar analysen att en mångfald av styrteknologier är

ett resultat av kombinationen av förlopp. Vid en första anblick förefaller detta

inte vara speciellt förvånande, eftersom en del litteratur har lyft fram att

en-skilda redovisningsteknologier är ett resultat av innehåll från olika källor som

sammanlänkas (t.ex. Miller, 1994, 1998).

Däremot tenderar verksamhetsstyrningsforskningen att stanna vid ett visst

förlopp för att beskriva hur styrteknologier introduceras. Tidigare

hetsstyrningslitteratur, som illustrerar inkrementell förändring av

verksam-hetsstyrning, har en tendens att fokusera på två typer av introduceringsförlopp.

Vissa forskare pekar på ett reaktivt förlopp som innebär att styrteknologier

exempelvis introduceras som lösning på kriser (Cooper m.fl., 1996). Andra

lyfter fram ett mer proaktivt förlopp som innebär att styrteknologier

introduceras utifrån ett aktivt och framåtorienterat planerande för att förändra

verksamheter och verksamhetsstyrning (Kärreman och Alvesson, 2004; Mir

och Rahaman, 2007; Brivot och Gendron, 2011). Även om analysen av

förloppen i denna avhandling i vissa avseenden har en del likheter med

argumenten i verksamhetsstyrningslitteraturen finns det vissa betydande

skillnader.

Tidigare verksamhetsstyrningsforskning förefaller att utgå från och lyfta fram

betydelsen av ett visst förlopp. Kombinationen av förlopp, i kontrast till ett

enskilt förlopp, synliggör de förändringsprocesser som bidrar till att flera

styrteknologier introduceras i ett organisatoriskt sammanhang. Jag menar att

resultatet av analysen visar att tillblivelsen av olika styrteknologier blir möjlig

och är ett resultat av sammanvävning av flera förlopp. Med andra ord belyses

kombinationen av förändringsprocesser som möjliggör att en mångfald av

styrteknologier uppstår.

Argumentet att en kombination av förlopp bidrar till en mångfald av

styrteknologier har likheter med argumentet att förändringar kännetecknas av

mångfacetterade förändringsprocesser och förändringsanspråk (Quattrone och

Hopper, 2001; Busco, Quattrone och Riccaboni, 2007). Denna studie bidrar

till tidigare verksamhetsstyrningslitteratur genom att visa att tillblivelsen av

en mångfald av styrteknologier är resultatet av flera förändringsprocesser.

Detta belyser variationen av förlopp som sammanvävs. Jag menar, till skillnad

från delar av verksamhetsstyrningslitteraturen, att det är svårt att peka på en

specifik och för den delen framträdande förändringsprocess som möjliggör en

mångfald av styrteknologier. I stället har sammanvävningen av

förändrings-processer som introducerar nya, modifierade och reproducerande

styrtek-nologier belysts genom analysen.

En anledning till att jag i analysen urskiljer fler och andra förlopp än vad

tidigare verksamhetsstyrningsforskning tenderar att göra är att analysen tar

avstamp i bildandet av en ny myndighet som ersatte tidigare myndigheter. Om

en etablerad myndighet hade studerats hade det (kanske) varit svårare att få

syn på till exempel reproducering av vissa styrteknologier. För vad som följer

med till ett nytt organisatoriskt sammanhang blir (kanske) svårare att lyfta

fram, men ett reproducerande förlopp kan självklart studeras i etablerade

organisationer också. Fördelen med att studera en nybildad myndighet är att

återskapandet av styrteknologier blir synligt och framträdande. Därmed blir

det reproducerande förloppet synligt när jag har studerat en nybildad

myndighet genom att styrteknologier återskapas i ett nytt sammanhang.

Ett andra bidrag är att analysen av förloppen lyfter just ett reproducerande

förlopp. Reproducering innebär att styrteknologier återskapas med

utgångs-punkt i historiska villkor för styrningen i och av myndigheter. Reproducering

kanske framstår som självklar för tillblivelsen av styrteknologier, men jag

menar att reproducering är något som ofta förbises i

verksamhetsstyrnings-forskning. I den verksamhetsstyrningslitteratur som har beskrivit omfattande

förändringar av verksamhetsstyrning och som bygger på ett

ersättnings-argument förefaller reproducering av styrteknologier inte varit möjligt (se t.ex.

Abernethy och Chua, 1996; Arnaboldi och Palermo, 2011; Ashraf och Uddin,

2015). Antagandet om att styrteknologier ersätts förutsätter att befintliga

styrteknologier inte bibehålls vid förändringar av verksamhetsstyrning.

Därmed blir reproducering inte möjlig. I studier om inkrementella

förändringar av verksamhetsstyrning, å andra sidan, kan ett reproducerande

förlopp i bästa fall identifieras genom kreativa läsningar av empiriska

beskrivningar och analyser (t.ex. Kärreman och Alvesson, 2004; Mir och

175

Rahaman, 2007). Dessa studier och liknande lägger således inte någon särskild

vikt vid reproducering av styrteknologier, trots att reproducering utifrån

analysen förefaller vara av betydelse för tillblivelsen av styrteknologier. Det

reproducerande förloppet lyfts därför fram som ett bidrag till tillblivelsen av

styrteknologier. I kontrast till verksamhetsstyrningsforskningen om mångfald

av styrteknologier, betonas vikten av de historiska villkoren för

verksamhetsstyrning som en aspekt för introduceringen av styrteknologier.

Här bör det också poängteras att det inte är en aktör som planerar

introduceringen av styrteknologier. Det handlar snarare om en artikulering av

att något behövs göras och följas upp, och därigenom introduceras ytterligare

styrteknologier. Det sker, som Martinez och Cooper (2019, s. 2) uttrycker det,

genom ”a patchwork-type of interventions.” Det vill säga att interventioner

sker löpande och adderar lappar (patches), med Martinez och Coopers (2019)

vokabulär, för att korrigera och hantera problem, vilket i det här fallet innebär

att olika styrteknologier adderas och samexisterar. En aspekt av hur en

mångfald av styrteknologier uppstår är att flera förlopp gemensamt ger

upphov till olika styrteknologier och framför allt att förloppen inkluderar ett

reproducerande förlopp som har betonats i kontrast till tidigare

verksamhets-styrningsforskning.

Sammanfattningsvis bidrar analysen om förloppen till

verksamhet-styrningsforskningen genom att dels belysa kombinationen av

förändrings-processer som initierar flera styrteknologier, dels betona ett reproducerande

förlopp. Resultaten av analysen visar vikten av att beakta de historiska villkor

(ett reproducerande förlopp), de externa och interna influenser (reaktivt

förlopp) och de ambitioner och agendor (proaktivt förlopp) som sammanvävs

och bidrar till att en mångfald av styrteknologier uppstår.

In document Kim Eriksson (Page 188-191)