8.2 Tillblivelsemekanismer
8.2.1 Förlopp som bidrar till introducering
I analysen identifierades tre olika förlopp som utgör sammanhängande
förändringsprocesser som ger upphov till styrteknologier, vilka kan vara helt
nya eller mer eller mindre modifierade (Patton, 2012; Deleuze och Guattari,
1980/2015). Förlopp är de förändringsprocesser, skäl och argument som
sammanvävs och ger upphov till att en eller flera styrteknologier introduceras
i ett organisatoriskt sammanhang. Det första förloppet som identifierades var
173
ett reproducerande förlopp som innebar att vissa styrteknologier hade blivit
historiskt villkorade och därför reproducerades i ett nytt sammanhang.
Där-efter identifierades ett reaktivt förlopp som innebar att myndighetsspecifika
styrteknologier introducerades som en respons på bland annat kritik och ett
behov av ytterligare styrning och kontroll. Behovet av nya styrteknologier
aktualiserades efter kritik från externa aktörer samt externa såväl som interna
ambitioner om att myndigheten skulle effektiviseras. Slutligen belystes ett
proaktivt förlopp som innebar att styrteknologier introducerades med
utgångs-punkt i en förändring i styrteknologins innehåll och logik för ett nytt
samman-hang.
Analysen av förloppen bidrar på ett par sätt till förståelsen för hur en mångfald
av styrteknologier uppstår i relation till tidigare
verksamhetsstyrningsforsk-ning. För det första illustrerar analysen att en mångfald av styrteknologier är
ett resultat av kombinationen av förlopp. Vid en första anblick förefaller detta
inte vara speciellt förvånande, eftersom en del litteratur har lyft fram att
en-skilda redovisningsteknologier är ett resultat av innehåll från olika källor som
sammanlänkas (t.ex. Miller, 1994, 1998).
Däremot tenderar verksamhetsstyrningsforskningen att stanna vid ett visst
förlopp för att beskriva hur styrteknologier introduceras. Tidigare
hetsstyrningslitteratur, som illustrerar inkrementell förändring av
verksam-hetsstyrning, har en tendens att fokusera på två typer av introduceringsförlopp.
Vissa forskare pekar på ett reaktivt förlopp som innebär att styrteknologier
exempelvis introduceras som lösning på kriser (Cooper m.fl., 1996). Andra
lyfter fram ett mer proaktivt förlopp som innebär att styrteknologier
introduceras utifrån ett aktivt och framåtorienterat planerande för att förändra
verksamheter och verksamhetsstyrning (Kärreman och Alvesson, 2004; Mir
och Rahaman, 2007; Brivot och Gendron, 2011). Även om analysen av
förloppen i denna avhandling i vissa avseenden har en del likheter med
argumenten i verksamhetsstyrningslitteraturen finns det vissa betydande
skillnader.
Tidigare verksamhetsstyrningsforskning förefaller att utgå från och lyfta fram
betydelsen av ett visst förlopp. Kombinationen av förlopp, i kontrast till ett
enskilt förlopp, synliggör de förändringsprocesser som bidrar till att flera
styrteknologier introduceras i ett organisatoriskt sammanhang. Jag menar att
resultatet av analysen visar att tillblivelsen av olika styrteknologier blir möjlig
och är ett resultat av sammanvävning av flera förlopp. Med andra ord belyses
kombinationen av förändringsprocesser som möjliggör att en mångfald av
styrteknologier uppstår.
Argumentet att en kombination av förlopp bidrar till en mångfald av
styrteknologier har likheter med argumentet att förändringar kännetecknas av
mångfacetterade förändringsprocesser och förändringsanspråk (Quattrone och
Hopper, 2001; Busco, Quattrone och Riccaboni, 2007). Denna studie bidrar
till tidigare verksamhetsstyrningslitteratur genom att visa att tillblivelsen av
en mångfald av styrteknologier är resultatet av flera förändringsprocesser.
Detta belyser variationen av förlopp som sammanvävs. Jag menar, till skillnad
från delar av verksamhetsstyrningslitteraturen, att det är svårt att peka på en
specifik och för den delen framträdande förändringsprocess som möjliggör en
mångfald av styrteknologier. I stället har sammanvävningen av
förändrings-processer som introducerar nya, modifierade och reproducerande
styrtek-nologier belysts genom analysen.
En anledning till att jag i analysen urskiljer fler och andra förlopp än vad
tidigare verksamhetsstyrningsforskning tenderar att göra är att analysen tar
avstamp i bildandet av en ny myndighet som ersatte tidigare myndigheter. Om
en etablerad myndighet hade studerats hade det (kanske) varit svårare att få
syn på till exempel reproducering av vissa styrteknologier. För vad som följer
med till ett nytt organisatoriskt sammanhang blir (kanske) svårare att lyfta
fram, men ett reproducerande förlopp kan självklart studeras i etablerade
organisationer också. Fördelen med att studera en nybildad myndighet är att
återskapandet av styrteknologier blir synligt och framträdande. Därmed blir
det reproducerande förloppet synligt när jag har studerat en nybildad
myndighet genom att styrteknologier återskapas i ett nytt sammanhang.
Ett andra bidrag är att analysen av förloppen lyfter just ett reproducerande
förlopp. Reproducering innebär att styrteknologier återskapas med
utgångs-punkt i historiska villkor för styrningen i och av myndigheter. Reproducering
kanske framstår som självklar för tillblivelsen av styrteknologier, men jag
menar att reproducering är något som ofta förbises i
verksamhetsstyrnings-forskning. I den verksamhetsstyrningslitteratur som har beskrivit omfattande
förändringar av verksamhetsstyrning och som bygger på ett
ersättnings-argument förefaller reproducering av styrteknologier inte varit möjligt (se t.ex.
Abernethy och Chua, 1996; Arnaboldi och Palermo, 2011; Ashraf och Uddin,
2015). Antagandet om att styrteknologier ersätts förutsätter att befintliga
styrteknologier inte bibehålls vid förändringar av verksamhetsstyrning.
Därmed blir reproducering inte möjlig. I studier om inkrementella
förändringar av verksamhetsstyrning, å andra sidan, kan ett reproducerande
förlopp i bästa fall identifieras genom kreativa läsningar av empiriska
beskrivningar och analyser (t.ex. Kärreman och Alvesson, 2004; Mir och
175
Rahaman, 2007). Dessa studier och liknande lägger således inte någon särskild
vikt vid reproducering av styrteknologier, trots att reproducering utifrån
analysen förefaller vara av betydelse för tillblivelsen av styrteknologier. Det
reproducerande förloppet lyfts därför fram som ett bidrag till tillblivelsen av
styrteknologier. I kontrast till verksamhetsstyrningsforskningen om mångfald
av styrteknologier, betonas vikten av de historiska villkoren för
verksamhetsstyrning som en aspekt för introduceringen av styrteknologier.
Här bör det också poängteras att det inte är en aktör som planerar
introduceringen av styrteknologier. Det handlar snarare om en artikulering av
att något behövs göras och följas upp, och därigenom introduceras ytterligare
styrteknologier. Det sker, som Martinez och Cooper (2019, s. 2) uttrycker det,
genom ”a patchwork-type of interventions.” Det vill säga att interventioner
sker löpande och adderar lappar (patches), med Martinez och Coopers (2019)
vokabulär, för att korrigera och hantera problem, vilket i det här fallet innebär
att olika styrteknologier adderas och samexisterar. En aspekt av hur en
mångfald av styrteknologier uppstår är att flera förlopp gemensamt ger
upphov till olika styrteknologier och framför allt att förloppen inkluderar ett
reproducerande förlopp som har betonats i kontrast till tidigare
verksamhets-styrningsforskning.
Sammanfattningsvis bidrar analysen om förloppen till
verksamhet-styrningsforskningen genom att dels belysa kombinationen av
förändrings-processer som initierar flera styrteknologier, dels betona ett reproducerande
förlopp. Resultaten av analysen visar vikten av att beakta de historiska villkor
(ett reproducerande förlopp), de externa och interna influenser (reaktivt
förlopp) och de ambitioner och agendor (proaktivt förlopp) som sammanvävs
och bidrar till att en mångfald av styrteknologier uppstår.
In document
Kim Eriksson
(Page 188-191)