Prestationsmätning med fokus på effekter

Trafikverket fick ytterligare anslag för underhållsverksamhet, drift och

utveckling av transportsystemet om 800 miljoner kronor för 2011 för att vidta

omedelbara åtgärder i transportsystemet och 5 miljarder kronor för drift och

underhåll för perioden 2012–2013. Dessutom fick myndigheten 522 miljarder

kronor för underhåll, drift och utveckling av hela transportsystemet för

perioden 2014–2025 (Trafikverket, 2015, Vägen till Trafikverket, s. 40f.). En

ambition med ett nytt prestationsmätningssystem var att tydligare redovisa

effekterna av myndighetens åtgärder och därigenom beskriva

transportsy-stemets funktionalitet med utgångspunkt i sex kvaliteter som arbetades fram

av tjänstemän på Näringsdepartementet (Workshop, 2014). Se tabell 6.5 för

kvaliteterna i leveranskvaliteterna och hur de definieras.

Kvalitet i

leveranskva-liteterna ^{Definieras som}

Punktlighet

Transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera planerade res- och transporttider samt förmågan att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar.

Kapacitet ^{Transportsystemets förmåga att hantera efterfrågade} vo-lymer av resor och transporter.

Robusthet ^{Transportsystemets förmåga att stå emot och hantera} stör-ningar.

Användbarhet ^{Transportsystemets förmåga att hantera kundgruppers} be-hov av transportmöjligheter.

Hälsa och miljö

Transportsystemets förmåga att minimera negativ påver-kan på klimat, landskap och hälsa, samt att främja positiv utveckling av dessa.

Säkerhet ^{Transportsystemets förmåga att minimera antalet} om-komna och allvarligt skadade.

Tabell 6.5. Sammanfattning av leveranskvaliteterna. Källa: Trafikverket, 2012, Slut-rapport regeringsuppdrag.

I Trafikverkets årsredovisningar för 2013 och 2014 beskrivs

leveranskvali-teterna även som en konkretisering av de transportpolitiska målen

(ket, 2014, Trafikverkets årsredovisning 2013; Trafikver(ket, 2015,

Trafikver-kets årsredovisning 2014). Kvaliteterna som syftar till att beskriva

transport-systemets funktionalitet är en av flera innehållsformer i styrteknologin.

Leveranskvaliteter infördes inte enbart som ett rapporteringsverktyg, utan

också för att utveckla styrningen i myndigheten. En respondent beskrev

leveranskvaliteterna som ett kommunikationsverktyg mellan Trafikverket och

Näringsdepartementet.

[M]an ser att det är en bra struktur som skulle kunna kommunicera vår

verksamhet och vart våra pengar tar vägen. Det hänger ihop med det

där med leveranser. […] Alla våra leveranser ska bidra eller borde göra

det till någon leveranskvalitet. (Respondent 9, Verksamhetsstyrare,

Verksamhetsområde)

Mot bakgrund av implementeringen av leveranskvaliteterna i myndigheten

förändrades även innehållet i årsredovisningen. Ett exempel på rapporteringen

av leveranskvaliteten punktlighet visas i bild 6.6.

125

Bild 6.6. Presentation av punktlighet för järnvägen. Källa: Trafikverket, 2014, Trafik-verkets årsredovisning 2013, s. 16.

Leveranskvaliteterna kom att omfatta hela Trafikverket

(underhållsverk-samheten var prioriterad). Leveranskvaliteterna utvecklades för att underlätta

för både Trafikverket och regeringen att bedriva en effektivare resursstyrning

och att effektivisera och tydliggöra målstyrningen av hela myndighetens

verksamhet (Trafikverket, 2015, Trafikverket och gemensamt styrramverk). I

en presentation om leveranskvaliteterna menade representanter från

Trafik-verket att leveranskvaliteterna också skulle utgöra basen för

verksamhets-styrningen.

Och då säger vi det att det är de [leveranskvaliteterna] som ska utgöra

basen för styrningen, i vad vi planerar och analyserar och följer upp av

det som vi åstadkommer. Då pratar vi om det här med tillstånd, åtgärd

och effekt. Det är alltså grunden till styrningen […]. (Muntlig

presentation om leveranskvaliteterna, 2016-02-23)

Ett argument för att introducera leveranskvaliteterna är att betona resultat i

termer av effekter. En deltagare i presentationen om leveranskvaliteterna

för-klarade anledningen till att de implementerades:

Vi underhåller för 17 miljarder varje år och har en drift på 3 miljarder.

Och då var det här att vi måste veta vad det är vi [gör], varför vi gör

det här och för vem, men framför allt effekten. Vad får vi för effekter av

det vi gör? Historiskt sett så har vi haft svårt att svara på den frågan,

framför allt kopplat mot drift och underhåll. Men också det här att vi

måste kunna planera och följa upp på […] att vi gör rätt saker. […] Man

pratade om ett svart hål [min tolkning: som att pengar försvann], att det

här var väldigt otydligt i vissa avseenden. (Muntlig presentation om

leveranskvaliteterna, 2016-02-23, kursivering tillagd)

Citatet belyser bland annat att verksamheten beskrivs som ett svart hål som

pengar försvinner i. Med Leveranskvaliteter finns en förhoppning om att

tydliggöra resultaten och visa vad pengarna skapar och bidrar med till

trans-portsystemet. ”Leveranskvaliteterna kom till för att kunna besvara frågan, vad

man får ut av pengarna” (Workshopdeltagare, 2015).

Här kan två påståenden om leveranskvaliteterna utläsas. Det är att

transport-systemet är dysfunktionellt (ska bli funktionellt), vilket presenterades tidigare,

men även att Trafikverket är en myndighet som måste visa effekter i relation

till finansieringen av myndigheten. Påståendet innebär att Trafikverket är en

organisation som inte lyckas skapa effekter genom sina aktiviteter. Mot

bak-grund av påståendet blir innehållet i leveranskvaliteterna (definitioner,

indika-torer, visualisering för rapportering med mera) ett sätt att utvärdera

funktion-aliteten i transportsystemet, men också ett sätt att utvärdera myndigheten.

Tra-fikverket ska bli en handlingskraftig myndighet. Näringsdepartementet

beto-nade leveranser från Trafikverket är ett uttryck för att myndigheten ska bli

handlingskraftig och visa på effekter.

De framtagna leveranskvaliteterna, tillsammans med ett antal

indikatorer, ska beskriva Trafikverkets förmåga att leverera ett

tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och

hälsa. (Näringsdepartementet, 2015, s. 10, kursivering tillagd)

Citatet antyder att leveranskvaliteterna ska bidra till att Trafikverket ska bli en

organisation som kan leverera. Uttryckt annorlunda, en myndighet som bidrar

till ett funktionellt transportsystem.

Det som sker genom introduceringen av leveranskvaliteterna är att

myndig-hetens aktiviteter sammanlänkas med transportsystemets funktionalitet.

Sam-manlänkningen sker genom att leveranskvaliteterna skapar gränser för

aktiviteterna som bidrar till funktionaliteten. Exempelvis består

transportsy-stemets funktionalitet av sex kvaliteter som gör att det går att tala om

transportsystemet på ett visst sätt (till exempel transportsystemets punktlighet

är… och ska bli…). Det är också vissa aktiviteter som blir viktiga genom att

de påverkar funktionaliteten, och dessa aktiviteter blir därmed centrala att

styra. Detta möjliggör att aktiviteterna blir utvärderingsbara (vilka aktiviteter

som skapar vilka effekter), men också att effekter blir föremål för styrning.

Leveranskvaliteterna bidrar med att peka på aktiviteterna som ska öka

funktionaliteten. Aktiviteter, funktionalitet och effekter är det första territoriet

127

som avgränsas genom leveranskvaliteterna. Införandet av leveranskvaliteterna

medför att transportsystemets funktionalitet och Trafikverkets prestation i

form av effekter görs utvärderingsbara och en riktning för framtiden kan

formuleras.

Introduceringen av leveranskvaliteterna möjliggör också ansvarsutkrävande

för de aktiviteter som Trafikverket genomför i transportsystemet. Det skapar

gränser för myndighetens ansvar. Den dåvarande generaldirektören

samman-fattade att målet med leveranskvaliteterna var att säkerställa att Trafikverket

bättre rapporterar om hur skattepengar används och vilka effekter de har för

användarna av järnvägar och vägar (Trafikverket, 2015, Vägen till

Trafik-verket, s. 41). Ansvaret blir därmed utvärderingsbart. Vi ser det bland annat

genom att det som myndigheten ska ansvara för blir synliggjort genom att

funktionaliteten operationaliseras, men också mot bakgrunden av påståenden

om att Trafikverket behöver bidra till funktionaliteten. Således är ansvar och

ansvarsutkrävande det andra territoriet som avgränsas genom

leveranskva-liteterna.

In document Kim Eriksson (Page 139-143)