Skillnader mellan styrteknologier - Hur samexisterar olika styrteknologier?

7.2 Hur samexisterar olika styrteknologier?

7.2.2 Skillnader mellan styrteknologier

För att begripliggöra hur olika styrteknologier kommer att samexistera kan

Deleuzes och Guattaris (1980/2015) kodningskoncept hjälpa oss. Kodning är

den process som innebär att innehåll ordnas i relation till annat innehåll

(Deleuze och Guattari, 1980/2015). När innehåll har ordnats skapas stabila

anordningar – kodningen skapar ordning mellan innehåll, i det här fallet

mellan styrteknologier som gemensamt utgör verksamhetsstyrning (se avsnitt

1.3). Detta kan ske genom kategorisering eller differentiering eller genom att

sätta etiketter och rubriker (Alvesson och Sköldberg, 2018

).

En aspekt som möjliggör att styrteknologierna kommer att samexistera och

gemensamt utgör verksamhetsstyrning är att de uppfattas som olika varandra,

men samtidigt inte alltför olika varandra. Det vill säga, det finns en betoning

på vissa skillnader mellan styrteknologierna. De skiljer sig åt på flera olika

sätt: de har olika namn, de introducerades vid olika tidpunkter, skiljer sig i

innehåll och påstående, områden som blir föremål för styrning och de har olika

tidsperspektiv. Utöver dessa uppenbara skillnader visar empirin, vilket är

framträdande, att de olika styrteknologierna uppfattas som olika genom att de

38 När jag i det här avsnittet refererar till Alvesson och Sköldberg (2018) är det uteslutande avsnittet om Assemblage theory i kapitel 2.

svarar på olika frågor. Frågor som bidrar till att särskilja olika styrteknologier

är bland annat: Vad ska känneteckna en anställd i myndigheten (till exempel

värderingsstyrningen)? Vad är en bra prestation för myndigheten (till exempel

styrkort och Leveranskvaliteter)? och Vad är särskilt viktiga fokusområden

(till exempel Resmål 2016)? En respondent förklarade att nya styrteknologier

har introducerats för att ge svar på nya frågor.

[…] i grunden hade [Trafikverket] säkert många färre [styrteknologier].

Men vart efter tiden har gått försöker vi hitta svar på nya frågor. Så gör

man det ofta, ibland med att komplettera med någon styrform.

(Respondent 2, Verksamhetsstyrare, Central funktion)

Respondenten pekar på att styrteknologier läggs till i myndigheten för att

komplettera redan befintliga styrteknologier utifrån nya frågor som kräver

svar. En anledning till att nya styrteknologier introduceras är att de bidrar med

svar på nya frågor som uppstår.

Leveranskvaliteterna är ett exempel som anknyter till en diskussion om hur

funktionellt transportsystemet egentligen är, vad samhället får ut av satsade

skattekronor samt vilka effekter som myndighetens åtgärder ger i

transport-systemet.

Deltagare 1: Leveranskvaliteterna kom till för att kunna besvara frågan,

vad man får ut av pengarna. […]

Deltagare 2: Det kom till för att man kände sig osäker för vad man fick

för slantarna.

Deltagare 1: Javisst. Men, det är ju inte frågan på hur många vägar som

har byggts utan det handlar om funktionaliteten i systemet som är det

viktigaste. Och det är det där som leveranskvaliteterna ska ge svar på

förhoppningsvis.

Deltagare 2: Det blir ett bredare och komplexare ansvar. (Workshop,

2015)

Frågan om effekterna i transportsystemet i relation till myndighetens åtgärder

adresserades inte av de befintliga styrteknologierna. I tabell 7.2 presenteras en

tolkning av de frågor som de olika styrteknologierna avser att svara på.

De strategiska utmaningarna introducerades 2011 med syftet att svara på vad

myndigheten har för framtida utmaningar, det vill säga vilka områden som

behöver särskilt fokus under den kommande tioårsperioden.

De strategiska utmaningarna utgör en del i mål- och resultatstyrningen

och är en utgångspunkt för styrningen i det korta perspektivet. [De] ska

147

säkerställa att dagens verksamhet leder till att vi kan möta utmaningarna

i ett längre perspektiv. Utmaningarna är högsta ledningens verktyg för

att tydliggöra vilken långsiktig inriktning som Trafikverkets

verksamhet ska ha. […] De strategiska utmaningarna är kritiska

områden där vi i ett längre perspektiv [cirka 10 år] ser ett gap mellan

önskvärt tillstånd och förväntad utveckling. De omfattar inte hela

Trafikverkets verksamhet, utan är inriktade enbart på ett antal större

områden som bedöms vara kritiska. (Trafikverkets strategiska

utmaningar 2012–2021, s. 5)

Utmaningarna som de strategiska utmaningarna fokuserade på och som

målsattes med styrkortet kom att inrikta sig på de kritiska gap som var viktiga

att adressera för myndighetens långsiktiga inriktning.

Värderingsstyrningen blir ett ytterligare exempel på en styrteknologi som

introducerades för att besvara en ny fråga, i det här fallet frågan om vad som

kännetecknar hur en ”trafikverkare” ska tänka och agera.

Trafikverket har en viktig uppgift som samhällsutvecklare. Det är en

roll som innebär att höja blicken och planera för helheten i det samlade

transportsystemet. Värderingarna – lyhördhet, nyskapande och

helhets-syn – är det tankesätt som ska styra hur Trafikverkets medarbetare ska

vara och agera. (Trafikverket, 2013, Verksamhetsplan 2014–2016, s. 6)

Dessa styrteknologier introducerades således i myndigheten med

utgångspunkt i att de adresserar olika frågor. Frågorna blir ett uttryck för att

styrteknologierna kodas som olika. Det vill säga, de särskiljs genom att svara

på olika styrningsfrågor. I tabell 7.2 sammanfattas de frågor som ställs utifrån

de studerade styrteknologierna. Det synliggör skillnaderna hos

styrteknolo-gierna utifrån de frågor som styrteknolostyrteknolo-gierna avser att besvara.

Styrteknologier Fråga Strategiska

utma-ningar ^{Vilka är de framtida utmaningarna för myndigheten?} Styrkort ^{Vad är det för prestationer som myndigheten ska}

åstad-komma inom vissa utvalda kritiska områden?

Leveranskvaliteter ^{Vilka effekter i transportsystemet genererar olika} åtgär-der från Trafikverket?

Värderingsstyrning Vad kännetecknar en ”trafikverkare”? Finansiell styrning Vilka kostnader har verksamheten?

Regelstyrning ^{Vilka formella regler, lagar och interna policyer reglerar} myndigheten?

Ansvarsfördelning ^{Vad ska olika delar av verksamheten vara ansvariga för} att prestera/leverera?

Organisationsstruktur Hur ska den nya myndigheten organiseras?

Resmål 2016 ^{Vad är viktigt att fokusera på för att utveckla} Trafikver-ket de närmaste tre åren?

Trafikverket 2013 Vad ska känneteckna den nybildade myndigheten? Tabell 7.2. Sammanställning av frågor för styrteknologierna.

Tabellen illustrerar vilka frågor som de olika styrteknologierna svarar på. Att

styrteknologier svarar på olika frågor kan förefalla självklart, men poängen är

att styrteknologierna samexisterar genom att svara på olika frågor.

Vi pratade om leveranskvaliteter, vilket är sådant som lämnar ”firman”.

Vi pratade om det mjuka som är någon form av kompass i botten för

hur vi agerar. Vi hade det här med de stora lyften, som de strategiska

utmaningarna där vi behöver lyfta oss. […] Det är lite ”minestrone” det

här. (Workshop, 2015)

En respondent menade att de olika styrteknologierna behövs för att hamna rätt.

I och med att verksamheten är ganska komplex så innebär det också att

styrningen i viss grad måste vara anpassad till det. Ambitionen kan vara

att ha en enkel styrning, men det är inte så lätt alltid […]. [Styrningen]

ska vara [som] man ser som relevant för sitt syfte och då behövs det

ibland många rattar att hantera för att hamna rätt. (Respondent 1, Chef,

Central funktion)

149

De olika styrteknologierna samexisterar delvis för att de adresserar olika

frågeställningar. De frågor som styrteknologierna sammanlänkas med bidrar

också till att motivera samexistensen av olika styrteknologier.

Styrteknologiernas skillnader, med utgångspunkt i att de avser att besvara

olika frågeställningar, blir en förutsättning för att de ska kunna samexistera.