Likheter mellan styrteknologier - Hur samexisterar olika styrteknologier?

7.2 Hur samexisterar olika styrteknologier?

7.2.3 Likheter mellan styrteknologier

Att styrteknologier uppfattas som olika varandra blir en förutsättning för att

de ska kunna samexistera. En annan aspekt som bidrar till att möjliggöra

samexistensen är styrteknologiernas strukturella likheter. En respondent

förklarade att styrkortet hade bibehållits för att det är en trygg styrteknologi

som går att känna igen från styrningsarbetet i de myndigheter som föregick

Trafikverket.

Samtidigt så hade vi redan styrkortet i de gamla [myndigheterna]. På

det sättet var det mer tryggt och där känner vi igen oss. (Respondent 16,

Verksamhetsutvecklare, Central funktion)

Att styrkortet går att känna igen handlar om att det inte uppfattas som något

nytt, eller som respondenten uttrycker det ”där känner vi igen oss”. Citatet

illustrerar att styrkortet är en styrteknologi som har reproducerats, det fanns i

de tidigare myndigheterna och finns nu i det nybildade Trafikverket (jfr det

reproducerande förloppet i avsnitt 7.1).

En utgångspunkt för analysen har varit att de studerade styrteknologierna

består av innehåll och påståenden som kopplas samman, vilket har inspirerats

av Deleuze och Guattaris (1980/2015) idé om anordningar.

Anordnings-konceptet är här en ingång till analysen genom att identifiera innehåll eller

påståenden som återkommer. En annan förutsättning, och kodning som sker,

är att de olika styrteknologierna går att känna igen – att de har vissa likheter.

Likheter är ett uttryck för innehåll/påståenden i olika återkommande

styrteknologier.

Ett exempel på innehåll som återkommer i både värderingsstyrningen och den

strategiska styrningen, som utgör en operationalisering av mål- och

resultatstyrningen, är ett fokus på kundorientering.

Ja, jag tror man kan se kopplingar, överlappningar, synergier eller hur

du vill uttrycka dem. Exempelvis våra strategier som också innehåller

element av kundorientering och lyhördhet. Så där har du liksom en

koppling [till värderingsstyrningen]. Och strategierna i sin tur ligger ju

till grund för målarbetet då. Så att jag vill nog ändå påstå att det finns

kopplingar mellan värderingarna och mål- och resultatstyrningen.

(Respondent 2, Verksamhetsstyrare, Central funktion)

Citatet åskådliggör likheten mellan värderingsstyrningen och de strategier

som utgör en del av mål- och resultatstyrningen genom att båda

styr-teknologierna inrymmer kundorientering. Styrstyr-teknologierna har vissa likheter

med varandra och innehåll återkommer i de olika styrteknologierna eller, som

den anställda i myndigheten uttrycker det, finns det kopplingar, synergier eller

överlappningar.

Kundorientering återkommer även som innehåll i exempelvis Resmål 2016,

som introducerades 2013 för att framhäva de interna förmågor som behövde

ytterligare fokus och som beskrevs som särskilt viktiga i myndighetens

förändringsarbete. Resmål 2016 innehöll tre förbättringsområden:

kundo-rientering, smarta arbetssätt och engagerade medarbetare. Kundorienteringen

operationaliserade en strävan efter enkelhet för kunder samt dialog med och

förståelse för aktörer i omvärlden (se avsnitt 6.3.2 för mer om Resmål 2016).

Gemensamt för värderingsstyrningen, den strategiska styrningen och Resmål

2016 är att styrteknologiernas innehåll inkluderar kundorientering.

Däri-genom skapas vissa likheter (kodning) mellan styrteknologierna.

Ett annat exempel på innehåll, men även påståenden, som återkommer i de

studerade styrteknologierna är att de ska bidra till ökad effektivitet. Den

finansiella styrningen, den strategiska styrningen och Trafikverket 2013 är tre

exempel på styrteknologier där innehåll återkommer, såsom exempelvis

effektivitet. I Trafikverkets årsredovisning från 2011 beskrivs hur

effek-tiviseringsarbetet har kommit att stå i fokus framför allt under myndighetens

första år.

Grunden för effektiviseringsarbetet lades under hösten 2010, då bland

annat mål för Trafikverket 2013 slogs fast. Det långsiktiga målet är att

sänka den interna kostnadsmassan med 2–3 miljarder kronor i

förhållande till kostnadsnivån 2009. Det utrymme som faktiskt kan

omfördelas i verksamheten minskar dock genom att vi samtidigt får

sänkta anslag. Målet med att öka den interna effektiviteten är att frigöra

medel i verksamheten som kan omfördelas på ett sätt som bidrar till att

151

vi kan nå de strategiska utmaningarna och verksamhetsmålen.

(Trafikverket, 2012, Trafikverkets årsredovisning 2011, s. 5)

En uttalad ambition för målbilden Trafikverket 2013 var att effektivisera den

nya myndigheten. I både den finansiella styrningen och i den strategiska

styrningen återkommer också effektivitet. Exempelvis beskrivs i den

strate-giska styrningen effektivitet som en utmaning som handlar om att skapa mer

nytta för pengarna som bland annat innebär att verksamheten ska öka

effektiviteten. I den finansiella styrningen betonas effektivitet i form av

kostnadseffektivitet:

Vi har en finansiell styrning utifrån anslagsstruktur, anslagsposter, vi

styrs också på effektivitet i form utav kostnadstak, hur stora får våra

interna kostnader eller overhead vara. (Respondent 8,

Verksamhetsstyrningschef, Verksamhetsområde)

De tre styrteknologierna uppvisar vissa strukturella likheter till exempel

avseende effektivitet. Att effektivitet återkommer i de tre styrteknologierna

pekar på ett släktskap som har möjliggjorts mellan de olika styrteknologierna,

vilket medför att de till viss del påminner om varandra. Med utgångspunkt i

effektivitet uppvisar styrteknologierna likheter.

Ett annat exempel på ett innehåll som återkommer i ett par av

styrteknologi-erna och som uppvisar vissa likheter är Leveranskvaliteter och den strategiska

styrningen i kombination med styrkortet. Dessa utgör operationaliseringar av

mål- och resultatstyrningen i myndigheten. Innan Leveranskvaliteter

introdu-cerades hade mål- och resultatstyrningen utgått från de strategiska

utma-ningarna och styrkortet.

Mål- och resultatstyrningen ska följa en röd tråd, från Trafikverkets

vision och strategiska mål till konkreta resultatmål och aktiviteter. Mål-

och resultatstyrningen ska utgå från en gemensam strategisk inriktning.

(Trafikverket, 2014, Trafikverkets styrformer, s. 4)

Introduceringen av Leveranskvaliteter anknyter till mål- och

resultatstyr-ningen genom ambitionen att vara ett förtydligande av denna.

[Leveranskvaliteterna] skulle skapa förutsättningar för regeringen och

Trafikverket så att vi kunde bedriva en effektiv resursstyrning och

sedan förtydliga mål- och resultatstyrningen. (Presentation om

Leveranskvaliteter, 2016-02-23)

Ett motiv för att introducera Leveranskvaliteter var att förtydliga den mål- och

resultatstyrning som tog avstamp i de strategiska utmaningarna och styrkortet.

Introduceringen av leveranskvaliteterna sammankopplar följaktligen med den

redan befintliga mål- och resultatstyrningen och med resursstyrningen

(finansiell styrning). Leveranskvaliteterna blir, när de introduceras, inte något

genomgripande nytt utan de sammanlänkas och har vissa strukturella likheter

med en redan befintlig styrteknologi. I det här fallet skapas likheter mellan

den strategiska styrningen och styrkortet samt leveranskvaliteterna genom att

de utgör operationaliseringar av mål- och resultatstyrningen.

Leveranskvaliteterna kom inte enbart att sammankopplas med mål- och

resultatstyrningen, utan också med de transportpolitiska målen. En ambition

med leveranskvaliteterna var att styra samt beskriva transportsystemets

förmåga att ”leverera ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar

hänsyn till miljön” (Trafikverket, 2012, Slutrapport regeringsuppdrag, 2012,

s. 9). Leveranskvaliteterna ligger således i linje med de transportpolitiska

målen som specificeras så här:

[…] syftet med transportsystemet, nämligen att skapa tillgänglighet, är

centralt och bör lyftas fram, men att regeringen valt att göra det genom

att föreslå att de sex nuvarande delmålen ersätts av funktionsmålet

tillgänglighet respektive hänsynsmålet säkerhet, miljö och hälsa.

(Proposition 2008/09:93, s. 15)

Om vi jämför specificeringen av de transportpolitiska målen med

leveranskva-liteterna, kan vi se att leveranskvaliteterna utgör en operationalisering av de

transportpolitiska målen.

För att följa och styra måluppfyllelse och infrastrukturens status över

tid ska Trafikverket tillämpa styrramverket [Leveranskvaliteter] för

drift och underhåll av väg och järnväg. De framtagna

leveranskvaliteterna, tillsammans med ett antal indikatorer, ska

beskriva Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt och säkert

transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa.

(Näringsdepartementet, 2015, s. 10)

Tillgänglighet definierades, baserat på leveranskvaliteterna, som punktlighet,

användbarhet, kapacitet samt robusthet. De transportpoliska målen blir genom

leveranskvaliteterna mätbara och uppföljningsbara. Leveranskvaliteterna

sammanlänkas med både de transportpolitiska målen och mål- och

resultat-styrningen.

Exemplen på strukturella likheter mellan de olika styrteknologierna har

behandlats utifrån i huvudsak två omständigheter. Den första är att likheter

har skapats mellan vissa styrteknologier med utgångspunkt i att innehåll

153

återkommer. Detta illustrerades med att innehåll såsom kundorientering och

effektivitet återkom i ett par av styrteknologierna. Den andra är att vissa

styrteknologier sammanlänkas gemensamt eller enskilt med mer generella

aspekter av myndigheten. Detta illustrerades genom att mål- och

resultatstyr-ningen operationaliserar genom de strategiska utmaningarna, styrkortet och