Strävan efter helhet som en gemensam referenspunkt

Strävan efter helhet har påverkat både styrningen av och styrningen i

myndigheten. Inledningsvis motiverades bildandet av myndigheten genom

Trafikverksutredningen av en strävan efter helhet tillsammans med behovet

av ökad effektivitet, ökad produktivitet och starkare politisk styrning (SOU

2009:31). Strävan efter helhet initierades och iscensattes genom förändringen

av myndighetsstrukturen inom det transportpolitiska området. Följaktligen

blev strävan efter helhet en form av styrning av myndigheten.

Verksamhets-styrningen och styrteknologierna präglades också av strävan efter helhet

genom att helheten operationaliseras i de olika styrteknologierna. Idén om

helhet är även en mer generell utgångspunkt för hela verksamhetsstyrningen.

Strävan efter helhet kom således att genomsyra styrningen av myndigheten,

verksamhetsstyrningen och styrteknologierna i myndigheten.

165

Strävan efter helhet har använts som ett samlingsbegrepp för olika uttryck för

helheter såsom helhetssyn, helhetsperspektiv, helhetsansvar och

trafikslagsö-vergripande perspektiv. Det blir en kollektiv utsaga för en riktning för

myndigheten som också genomsyrar styrningen i myndigheten och ger en

övergripande orientering för vad som ska känneteckna myndigheten. I en

verksamhetsplan beskrivs att myndigheten ska utvecklas i en riktning mot

helhetssyn.

Med start i januari 2011 kommer planerade och beslutade åtgärder att

genomföras och effektiviseringar att realiseras. Som en del i

handlingsplanen utvecklas organisation, arbetssätt, kompetensen och

kulturen i en riktning som stödjer en helhetssyn i verksamheten.

(Trafikverket, 2011, Trafikverkets verksamhetsplan 2011–2013, s. 9)

Mot bakgrund av frågeställningen om hur en mångfald av styrteknologier

uppstår tolkas strävan efter helhet som en gemensam referenspunkt för

verksamhetsstyrningen. Med strävan efter helhet som referenspunkt blir

helheten en utgångspunkt som präglar och sammankopplas med olika

styrteknologier såväl som verksamhetsstyrningen. Påståenden om helheten

och att den är viktig har stabiliserats genom ett politiskt beslut som resulterade

i att myndigheten bildades och som återupprepas i myndigheten. Strävan efter

helhet blir en utgångspunkt för styrningen i myndigheten genom att

styrteknologierna och verksamhetsstyrningen ska möjliggöra och bidra till

olika helheter – de olika styrteknologierna ska också bidra till att styra mot en

helhet.

En anledning till att betrakta strävan efter helhet som en referenspunkt hämtas

från anordningskonceptet. Anordningar, som operationaliseras som

styrtek-nologier och verksamhetsstyrning i analysen, hålls samman av bland annat

lokala förutsättningar och villkor, menar Deleuze och Guattari (1980/2015; se

även Nail, 2017). Nail (2017) beskriver detta som att anordningar har

förutsättningar som är externa i förhållande till anordningen.

[…] feature shared by all assemblages is that they all have conditions.

The condition of an assemblage is the network of specific external

relations that holds the elements together. (Nail, 2017, s. 24)

Anordningar hålls samman av lokala förutsättningar som möjliggör att de

ordnas på ett sätt som blir meningsfullt (Nail, 2017). Att betrakta strävan efter

39 Här finns det också en annan sida av helhet. Nämligen att de olika styrteknologierna ska bidra till att styra hela myndigheten. Denna sida av helheten behandlas inte inom ramen för avhand-lingen.

helhet som en referenspunkt för styrningen i myndigheten innebär att

referenspunkten fungerar som en lokal förutsättning för en mångfald av

styrteknologier. Strävan efter helhet sammanvävs med styrningen i. Helheten

håller samman olika styrteknologier för att det:

[…] functions as a kind of local condition of possibility – a set of

relations in which elements appear to be meaningfully related. (Nail,

2017, s. 25)

Helheten blir eftersträvansvärd och styrteknologierna ska bidra till att fånga

helheten.

Utmärkande för styrningen i myndigheten är att både styrteknologierna och

verksamhetsstyrningen sammankopplas med strävan efter helhet genom att

denna återkommer på olika sätt i styrningen. I tidigare avsnitt illustrerades hur

påståenden om helheten operationaliseras i styrteknologierna. En tolkning är

att styrteknologierna adresserar vad som för tillfället utgör en strävan efter

helhet. Leveranskvaliteterna introducerades vid en tidpunkt då det

artikulera-des ett behov av styrning av effekterna av Trafikverkets åtgärder i

transport-systemet. Transportsystemets funktionalitet behövde beskrivas och utvärderas

mycket tydligare menade olika aktörer (t.ex. Riksrevisionen, regeringen och

oppositionen, se avsnitt 6.4). Vad som utgör helheten utökades och

leverans-kvaliteterna bidrog med att skapa en mer heltäckande bild av

transportsyste-mets funktionalitet i kontrast till redan befintliga styrteknologier.

Leverans-kvaliteterna blir i det här fallet en del (transportsystemets funktionalitet och

effekter av Trafikverkets åtgärder) av en helhet (helhetsansvar, helhetssyn,

etc.). Med leveranskvaliteterna som exempel blir styrteknologin en del av att

styra helheten.

Strävan efter helhet skapar följaktligen en riktning för hela

verksamhetsstyr-ningen och styrteknologierna. I mer generella termer utgör strävan efter helhet

en referenspunkt för styrningen i myndigheten. Referenspunkten blir en lokal

förutsättning för styrteknologierna. Den är lokal i bemärkelsen

situationsbe-tingad då den initierades och iscensattes som ett argument till att Trafikverket

skulle bildas. Den utgör en förutsättning i bemärkelsen att påståenden om

hel-heten bidrar till att formulera vad styrningen i myndighel-heten ska bidra till att

skapa. Påståenden om helhet är vaga, och referenspunkten i den studerade

myndigheten blir en kollektiv utsaga om en övergripande riktning för

verk-samhetsstyrningen och för de olika styrteknologierna. En mångfald av

styr-teknologier sammankopplas genom påståenden om helheten. Avsnittet har

il-lustrerat hur en strävan efter helhet har genomsyrat verksamhetsstyrningen

167

och styrteknologierna i myndigheten. Tolkningen är att strävan efter helhet

utgör en referenspunkt – en gemensam utgångspunkt för styrningen i

myndig-heten och för en mångfald av styrteknologier i myndigmyndig-heten.